Med ordet fisk i Bohuslän avses dels färskvattenfiskar, dels de saltvattensfiskar som bohuslänska fiskare är bekanta med. Saltvattenfiskar delas i sill och andra fiskar, det vill säga matfisk och skräpfisk (”skeddfesk”). Matfisken kan vara plattfisk eller rundfisk.
Sill (video: Uwe Kils. Wikipedia).
Talessättet ”Ä sill fesk sô ä badgäster fôlk (”ortsbor”), sa Klôvven” ger en fingervisning om sillens särställning. Sill har varit den viktigaste fisken. En mycket matnyttig fisk som gav goda inkomster. Återkommande sillperioder har gett Bohuslän ekonomiskt uppsving. Matnyttiga och ekonomiskt intressanta fiskar har fler beteckningar, medan ointressanta och sällsynta fiskar har få.
På grund av sitt läge är Bohuslän ett splittrat språkområde på gränsen mellan väst- och östnordiskt. Både dansk och norsk påverkan gör sig därför gällande i namnen på fisk. Där beteckningen inte är allmän i Bohuslän anges plats för förekomst. Ordlistan redovisar både äldre och moderna benämningar (med reservation för eventuella fel).
Innehåll
Läs mer: Litet råvarulexikon – sill och torskrom
◊ Sill ◊
Sill
Clupea harengus. Sillen lever i stim. Sill från Östersjön norr om Kalmar kallas strömming och är mindre. Ordet sill tros komma från roten till verbet så med betydelsen fisksäd, fiskyngel.
Skarpsill
Sprattus sprattus. Liten silverglänsande sill med skarpa fjäll.
-
- Agnsill sill som används som agn, cirka 12 centimeter och ett år gammal
- Fetsill, istersill stor och fet sill
- Garnsill fångad med nät nära land
- Gråbensill stor, mager sill vars ben är grå (syns när fisken har rensats)
- Grässill liten, utlekt sill (utdöd benämning)
- Gåt sillyngel (norra Bohuslän)
- Höstsill sill som leker på hösten
- Inmatssill sill med rom eller mjölke
- Islandssill ursprungligen sill fångad vid Island, senare benämning på stor, fet sill av god kvalitet
- Järnsvenske skämtsam beteckning på lång, mager sill (Kungshamn-Smögen)
- Knubbsill rund kroppsform, något mindre än storsill (Smögen)
- Loddsill (uttalas lôddsill) ”luden”, med tätt sittande fjäll, i storlek med skarpsill men av lägre kvalitet
- Mör, sillemör sillyngel
- Plugg (Koster) yngel av sill och annan fisk
- Ragnsill sill med rom
- Slosill mager sill som nyss lagt rom
- Stagg yngel av sill, spigg och annan fisk
- Stråksill (södra Bohuslän), tomsill mager och utlekt sill
- Trålsill
- Vadsill fångad med vad (snörpvad)
- Vårsill sill som leker på våren
- Väljesill fullvuxen sill, som väljs ut från de mindre (utdöd benämning)
- Yngna, sillygna yngel av sill och annan fisk
- Yngel (Käringön) yngel av sill och annan fisk
Storlekar
-
-
- Blandsill sill som inte sorterats i olika storlekar◊
- Samsill stor, osorterad sill (utdöd benämning)
- Sillekung riktigt stor sill
- Storsill 20-30 centimeter lång och som väger ett par hekto
- Halvsill 15-20 centimeter och väger cirka ett hekto
- Småsill högst 15 centimeter och väger under ett hekto
- Noll-nollans sill riktigt stor sill: 30 centimeter eller längre, som det går max fem stycken på ett kilo av, motsvarar storsill
- Nollans sill 25-30 centimeter, åtta stycken på ett kilo, motsvarar storsill
- Ettans sill 20-25 centimeter, max tio på ett kilo, motsvarar storsill
- Tvåans sill 15-20 centimeter, 10-17 stycken på ett kilo, motsvarar halvsill
- Treans sill 10-15 centimeter, 17-24 på ett kilo, motsvarar småsill
- Fyrans sill 10 centimeter, 24-32 på ett kilo, motsvarar småsill
- Mussa småsill (mellersta Bohuslän)
- Brissling småsill, skarpsill
- Skarpsill liten sill, 11-13 centimeter
- Sardin liten skarpsill, 9-11 centimeter
-
Övrigt
-
-
- Bressla sillstim, silldyk
- Sillekula tätt sillstim
-
Till toppen
◊ Matfisk utom plattfisk ◊
Makrill
Scomber scombrus. Bohusläns landskapsfisk. Gräsgrön till blåflammig rygg med svarta ränder. Snabbsimmare som lever i stim. Ordet makrill brukar härledas ur makerele (nederländska), maquerel (fornfranska) för kopplare/kopplerska, eftersom man trodde att makrillarna följde och visade honsillarna vägen till hansillarna.
-
- Bottenmakrill sensommarens och höstens stora makrill av hög kvalitet
- Cigarr liten makrill, delikatess som färsk, helstekt (Marstrand)
- Dörjemakrill som fångats med ränndörj
- Galt ovanligt stor makrill (Göteborgs norra skärgård)
- Garnmakrill fångas på våren, se vårmakrill
- Gravmakrill fet makrill som gravas (jämför gravlax)
- Hästemakrill stor, fullvuxen makrill (Göteborgs norra skärgård)
- Höstmakrill fångas på hösten och är stor och fet
- Kulting (Fjällbacka), kultemakrill halvstor makrill
- Kungsmakrill makrill med annorlunda teckning (Grebbestad)
- Makrillkung, x-makrill, exare stor makrill, ett kilo eller mer
- Metemakrill makrill som metas från stillaliggande båt (norra Bohuslän)
- Notmakrill fångad med ringnot, anses i försäljningeledet har lägre kvalitet än garnmakrill eftersom den har längre väg till hamn och därmed blir mindre färsk
- Sotenäsing lagom stor av god kvalitet (Smögen), liten, dålig makrill (Bottna i Kville socken som är grannhärad till Sotenäs)
- Trålmakrill fångas med trål, anses i försäljningeledet har lägre kvalitet än garnmakrill eftersom den har längre väg till hamn och därmed blir mindre färsk
- Vadmakrill fångas med snörpvad
- Vårmakrill efterlängtat vårtecken, primör
Storlekar
-
- Stormakrill 30 centimeter eller mer, över ett kilo
- Småmakrill 20 centimeter och max ett halvt kilo
- Ettans makrill 28 centimeter eller mer, motsvarar stormakrill
- Tvåans makrill minst 23 centimeter, motsvarar småmakrill
- Blåbär (Rörö, Marstrand) liten småmakrill
- Ellösekarlar (norra Orust) småmakrill, uttalas ellösekärar
- Gåt (Kungshamn) småmakrill
- Gåting (Bovallstrand) liten småmakrill
- Makrillpir (Gullholmen, Fjällbacka), makrillspirr (Gillholmen)
- Pir, pirre småmakrill
- Småspirre (Gullholmen), spir (Bovallstrand) liten småmakrill
- Spik (Kungshamn-Smögen), spirr, spirre småmakrill
Till toppen
Torsk
Gadus morhua. Torsken är en bottenfisk och bildar stim. Ordet torsk tros vara en avledning av ett germanskt verb för torka, vilket ger betydelsen fisk som torkas.
-
- Bergtorsk torsk som fått rödbrun färg av tång och bergbotten vid kusten
- Fähus stor, mager torsk (Bovallstrand)
- Grotorsk torsk med mask (Rörö)
- Gråtorsk, ljus torsk, vit torsk ljus torsk av god kvalitet, oftast från djupt vatten
- Gyttorsk torsk med rom i
- Hans stor, mager torsk något mindre än fähus (Bovallstrand)
- Knippetorsk liten torsk som säljs i bunt (norra Bohuslän)
- Koljetorsk
-
- torsk stor som en ordinär kolja,
- torsk på 1-2 kilo fångad på koljebacka,
- torsk stor som en vanlig kolja: 30-40 centimeter och ett halvt till ett kilo tung
-
- Leketorsk stor torsk som nyss slutat leka (Bovallstrand)
- Lusetorsk torsk som drabbats av parasiter, får smal kropp och stor huvud och blir oätlig
- Räktorsk djuphvstorsk som hamnat i räktrålen (Smögen)
- Silletorsk som följer sillstimmen
- Skivretorsk, skivetorsk, skivig torsk stor, fin (oftast) djuphavstorsk med vitt, fint kött som skivar sig
- Skrejtorsk stor torsk fångad i Nordsjön
- Slotorsk torsk fångad vid ”sloa”, det vill säga en bit från land där kustsockeln tar slut och sluttar brant ned mot djupet (utdöd benämning)
- Slångertorsk mager torsk
- Svart torsk, mörk torsk torsk med mörkare rygg och kött än den ljusa torsken. Går på grundare vatten och anses ha lägre kvalitet.
- Tångtorsk, grästorsk (södra Bohuslän), tar(r)etorsk (norra Bohuslän) kusttorsk som tagit färg av grön tång, ofta ålegräs
- Tälletorsk stor torsk på mer än tre kilo (norra Bohuslän)
Storlek
-
-
- Stortorsk torsk över 20 kilo, men även torsk som är cirka en meter och 5-7 kilo
- Halvtorsk halv meter lång och cirka 2-4 kilo
- Småtorsk 35-50 centimeter och cirka ett kilo◊
- Nollans torsk minst 50 centimeter när huvudet är borttaget, motsvarar stortorsk)
- Ettans torsk 65-90 centimeter (med huvud), cirka 3-5 kilo, motsvarar stortorsk
- Tvåans torsk 50-65 centimeter, 2-3 kilo, motsvarar halvtorsk
- Treans torsk 38-49 centimeter, 1-2 kilo, motsvarar småtorsk
- Fyrans torsk minst 35 centimeter och cirka ett kilo, motsvarar småtorsk
- Snörnils liten torsk (Rönnäng, Klädesholmen, Åstol)
- Torskepalt (Grundsund), torskepitt (Skaftö), torskepytt (Smögen) liten torsk
- Vålgilltorsk vålgill betyder minst 75 centimeter från öga till yttersta stjärtspets (Smögen)
-
Övrigt
-
-
- Baffe torskrom
-
Till toppen
Vitling
Merlangius merlangus. Vitlingen tillhör torskfiskarna. Omtyckt fisk i Bohuslän, med kritvitt och välsmakande kött. Uttalas wedding (södra Bohuslän), vidding (Tjörn), veddeng (norra Bohuslän). Ordet tros vara härlett ur färgen vit.
-
- Basse (södra Bohuslän)
- Geling (numera utdöd benämning)
- Hemmavitling fångad nära stranden
- Hösteskrödda små vitling som kommer inomskärs om hösten (Sotenäs)
- Vitling nummer 1, 2 modern sortering av vitling, minst 28 centimeter
- Stor vitling motsvarar vitling nummer 1, ibland 2
- Småvitling vitling som är avsevärt mindre än nummer 2
- Vitlingpytt (Kungshamn) småvitling
Storlek
-
-
- Vitling nummer 1, 2 modern sortering i fallande storlek av vitling som är minst 28 centimeter
- Stor vitling i storlek som nummer 1, ibland nummer 2
- Småvitling liten vitling som är mycket mindre än nummer 2
-
Till toppen
Kolja
Melanogrammus aeglefinus. Kolja tillhör familjen torskfiskar. Den har fast kött och liknar torsken i smak. Ordet tros vara bildat av ett samnordiskt adjektiv för kolsvart, kolugr, avledning av kol. Fisken har en svart fläck på var sida av kroppen som enligt sägnen kommer från djävulens svarta fingrar.
-
- Kôlja
- Haddock lån från engelska/franska. Ursprunget till ordet finns i Normandie
Storlek
-
-
- Atlet, hansekolja stor, förvuxen kolja (Kungshamn-Smögen)
- Käring riktigt stor kolja (Göteborgs skärgård)
- Kolja nummer 0, 1, 2, 3 fallande storlek av kolja som är minst 30 centimeter
- Storkolja i storlek som nummer 0 och 1
- Småkolja i storlek som nummer 3
- Kratt småkolja, småfisk
-
Till toppen
Långa
Molva molva. Långan hör till familjen lakefiskar. Råvara till lutfisk och saltlånga. Ordet långa är allmänt i Norden och anspelar på utseendet.
-
- Vårlånga fiskas på våren, av hög kvalitet
Storlek
-
-
- Brugåmmålskock mycket liten långa (Sotenäs)
- Halvlånga en inte vålgill långa
- Langeban liten långa (Sotenäs)
- Stor långa som vålgill långa
- Smålånga
- Vålgill långa stor långa, 4-5 kilo eller mer och en viss längd
-
Till toppen
Ål
Anguilla anguilla. Kroppen är ormlik med rygg- och analfenor som bildar en sammanhängande fensöm kring kroppens bakre del. Ålen är ingen omtyckt matfisk i Bohuslän, men fiskas för export. Ordet ål är germanskt och har ovisst ursprung, men kan ha kommit från ord för strimma, streck.
-
- Bergål svart, mager ål ned platt huvud (Flatholmen)
- Blankål, silverål (norra Bohuslän), vassnosa ål (norra Bohuslän) ål som utvecklats till vandringsål och då får ett förändrat utseende med bland annat ljusare buk och spetsigare huvud
- Gulål, gräsål, vanlig ål stationär ål med gulgrön buk
Storlek
-
-
- Storål minst 47 centimeter
- Småål 37-47 centimeter
- Glasål ålyngel 7-10 centimeter
- Mask ålyngel cirka 5 centimeter (Mollösund)
- Pinnål (Käringön) liten ål
- Piprensare (Grundsund) liten ål
- Pirål (Askum, Fjällbacka, Rörö), ålepir (Fjällbacka) liten ål
- Snöre (Klädesholmen) ålyngel
- Spirål (Bovallstrand) ålyngel 7-10 centimeter
- Stoppenål (södra Bohuslän), ålenål (Fjällbacka) ålyngel
- Ålepeke (Naverstad), ålepese (Lundby) liten ål
- Ålesnärt (spridda förekomster), åletärt (Fjällbacka) liten ål
- Ålunge (Gullholmen ), ålyngel liten ål
-
Till toppen
Gråsej
Pollachius virens. Torskliknande fisk utan skäggtöm. Simmar i stim och väljer ofta samma vägar som sillen. Har ett gråare kött än torsken och har varit en mindre uppskattade matfisk i Bohuslän. Betydelsen av ordet sej är omtvistad.
-
- Bleka, lyrblek (Käringön)
- Gråsik (Klädesholmen)
- Havslax ursprungligen ett handelsord för inlagd, rökt gråsej på burk.
- Hungerfisk (Käringön) fisk som äts endast när inget annat finns att tillgå
- Knekt (Stenkyrka)
- Sej, småsej (norra Bohuslän)
- Smed (Göteborgs skärgård)
Storlek
-
-
- Småsej litet exemplar
- Gråsej nummer 1, 2, 3 modern sortering i fallande ordning av sej som är minst 42 centimeter
- Kód (Sotenäs) liten gråsej
- Nôlle (södra Bohuslän till Kungshamn) liten gråsej
-
Till toppen
Havskatt
Anarhichas lupus. Havskatten har bred mun och kraftiga tänder som används till att krossa musslor och skaldjur. Köttet är fast och välsmakande.
-
- Badäng noaord för havkatt, eftersom det ansågs bringa otur att nämna ordet hund eller katt vid fiske (badängare betyder stor sak eller varelse, vilket kan ha samband med detta ord)
- Hakussa (kusa, kussa: kvinnliga yttre könsdelar) (södra Bohuslän)
- Havkatt, havkatta den allmänna benämningen i Bohuslän
- Kattfisk lån från engelskans catfish
- Kyss (Donsö)
- Tigerkatt stor havskatt med starkt markerade ränder (Smögen)
◊
Kummel
Merluccius merluccius. Kummeln är en rovfisk med stor mun, med svart gap och tunga. Ordet kan komma av danska kolmule.
-
- Komule
- Guldfesk (Tjörn-Gullholmen)
- Sôlfesk (silverfisk) (Smögen)
Till toppen
Lax
Salmo salar. Fiskas endast till husbehov i Bohuslän. Ordet lax har ovisst ursprung.
◊
-
- Lax
Lyrtorsk
Pollachius pollachius. Fisken är ljus och liknar torsken till formen. Den har kraftigt underbett men ingen skäggtöm. Orden bleka och lyra syftar på betydelsen ljus, lysa.
-
- Bleka, lerblek, lyrblek (uttalas blega, bleg) (södra Bohuslän)
- Lyr, lyra, lyrtorsk, sejlyra (norra Bohuslän)
Till toppen
Marulk
Lophius piscatorius. Marulken har en gigantisk mun och ett stort huvud som upptar nästan halva kroppenslängden. Ordet marulk kan översättas med havspadda.
-
- Ulke, hav(s)ulk (norra Bohuslän)
- Märulk (från Tjörn och norrut)
.
Öring
Salmo trutta. Art i familjen laxfiskar. Motsvarigheter till ordet öring finns på danska och isländska. Betydelsen är ”som far fram på ören (stengrund, grusbank)”, bildat av ör och rida, som på isländska även betyder leka (om fisk).
-
- Laxöring allmän beteckning i hela Bohuslän. ”Ej fullvuxen lax” (Kungshamn)
- Kroklax hanlax med underkäkskrok (södra Bohuslän)
- Öring (södra Bohuslän)
- Örring, havsörre (Kungshamn-Smögen)
- Öret
Till toppen
◊ Plattfisk ◊
Bergtunga
-
- Bergskädda
- Bergflundra (Strömstad)
- Bergsula, sula
- Blomtunga
- Lemon, lemons, lemon sol (av engelska lemon sole)
- Mariskädda, maritunga
- Slitunga (Göteborgs skärgård)
Till toppen
Bergvar
Zeugopterus punctatus (tillhör familjen piggvarar)
-
- Bergskädda
- Bergvar (Flatholmen)
- Hummerskädda
- Glaper (södra Bohuslän)
- Panka, bergspanka (södra Bohuslän)
- Åkerhögare (södra Bohuslän)
Till toppen
Glasvar
Lepidorhombus whiffiagonis (tillhör familjen piggvarar)
-
- Bonde
- Bondeskädda (Fjällbacka)
- Glasvar
- Glipskädda (Mollösund)
- Lerskädda (Fjällbacka, Grebbestad)
- Skackekäft (Fjällbacka)
Till toppen
Hälleflundra
-
- Hälleflundra, flundra, hällefisk, hälleskädda
- Godfiskskädda
- Kveite (Strömstad), kvet
Storlek
-
-
- Panketrä litet exemplar, cirka ett kilo (Smögen)
-
Till toppen
Liten hälleflundra, hällefisk
-
- Blå hällefisk (Grundsund)
- Blåkveite (norra Bohuslän)
- Grönlandsflundra (Smögen)
- Liten hälleflundra
Till toppen
Lerskädda
-
- Bonde, bondeskädda (bonde: av fiskare använt som nedsättande benämning på person)
- Hisingsbonde (Dyrön)
- Gapa, glapa, (Gillholmen) glaper (södra Bohuslän)
- Gapflundra (Kungshamn), gaphals (Bovallstrand)
- Storgap (Sydkoster-Strömstad)
- Glip, glipa, glipskädda
- Glysskädda (Klädesholmen)
- Lerskädda
- Hälje (Strömstad)
- Skackekäft, skackkäfta, snedkäft
- Sula (Grebbestad)
- Åkerhögare (södra Bohuslän)
Till toppen
Piggvar
-
- Piggvar, piggsvarv
- Piggsvarvel (Göteborgs skärgård)
- Vare, varv
Till toppen
Rödtunga
Glyptocephalus cynoglossus. Uttalas rö´tónga (med o som i orm). Namnet är allmänt i Bohuslän.
-
- Bergskädda, bergtunga
- Ising (Smögen), skärising (Koster)
- Jydetunga (jyde: jyllänning) (utdöd benämning)
- Mareflundra (Fjällbacka)
- Smörflundra (Sydkoster-Strömstad)
Till toppen
Rödspotta
Pleuronectes platessa. Uttalas rö´spödda. Namnet är allmänt i Bohuslän.
-
- Bastard, varkeleskädda (varkele: varken eller) korsning mellan rödspotta och skrubbskädda
- Fittelock, lock, muselock
- Isnock
- Mariskädda anspelar på Maria (mellersta Bohuslän)
- Ruska (sämre exemplar)
- Rödspotta, rödspätta
- Skädda (södra Bohuslän)
Storlek
-
-
- Kungsflundra stor rödspotta över ett kilo
- Rödspätta nummer 1, 2 nutida storlekssortering i fallande ordning, minst 27 centimeter
- Skaboskädda (skabo: Skagenbo) stort exemplar (Stenkyrka)
-
Till toppen
Sandskädda
-
- Flundra, slättflundra (Sotenäs)
- Hising (Sotenäs)
- Muselock (Grundsund)
- Slätskrubba (Havstensund)
- Slätskädda, snöra, snöreskädda
- Skädda (Bovallstrand)
Slätvar
-
- Sandvarv (norra Bohuslän) uttalas ”sánvärv”
- Slätvar, slätvarv
- Slätvarvel (Göteborgs skärgård)
Till toppen
Skrubbskädda
-
- Ruska, ruskeskädda, russeskädda, ryskeskädda (ruska, ryska: ryssja)
- Skrubba, skrubbskädda
Till toppen
Tunga
-
- Tunga, äkta tunga,
- Gråtunga, rödtunga (Fjällbacka)
- Sjötunga
- Sandpapper ”äkta tunga från Smögen” (Smögen)
- Såla, såle, sula◊
Till toppen
◊ Skräpfisk ◊
Skit, skrap, skrapfisk är fisk som man inte använder till mat. Benämningarna på skräpfisken varierar. Ett namn kan betyda helt olika fiskar beroende på fiskeläge.
Berggylta labrus berggylta
-
- Berggyltra, gyltra, bergsnult, bergsnulta, bergsnultra, bergsulta, bergsnäbba, havsabborre, julfitta, snuffa, snugga
Blågylta labrus mixtus
-
- Blågyltra, blåsnugga, blåsnultra, blåstråle, blåstål, snugga
- Rödgylta, rödnäbba, rödsnägga, rödstål, sypiga (hona av blågylta)
Till toppen
Bläckfisk
-
- Bläcksprud
Paddtorsk raniceps raninus
-
- Blålubb, blåmusling, blåulke, bläckfisk, fettpott, hulekolja, kolbjörn, komule, sotare, svartkolja, svart ulke
Simpor
-
- Bergulke dvärgsimpa
- Bottenmus stensimpa
- Spikulke skäggsimpa
- Ulk, ulke, krusulke (hane), småulke, tångulke, strandulke, tar(e)ulke simpa, rötsimpa
- Häradsdomare stor ulke
Till toppen
Snultror
-
- Bergstubb, jofitta, jolfitta, jurra, småsnugga, snata, snugga, snulta, snörnils olika slag av snultra
- Bergsnultra, bergsnyltra, bergsnäbba, bära, jopytta, jurra
- Snugg, snuffa (stensnultra)
Skoläst Coryphaenoides rupestris
-
- Apa, skoläst
Skärlånga (tre-, fyr-, femtömmad)
-
- Berglubb, permuck skärlånga
- Snuskäft tretömmad skärlånga (Göteborgs skärgård)
Smörbult av olika sorter
-
- Bottenmus (bônnmus), fettpott, smörpott, snörpott, sotare svart smörbult
- Jofitta smörbult
- Rödbult sjustrålig smörbult
- Sandstubb sandstubb
Tånglake zoarces viviparus
-
- Ålekussa, kussa
- Sebranse
Till toppen
◊ Mindre intressant matfisk och industrifisk ◊
Industrifisk är den fisk som sorteras bort från matfisken och skickas till fiskmjölsfabriker.
Birkelånga Molva dypterygia
-
- Aspelånga (Kungshamn)
- Blålånga
Glyskolja Trisopterus minutus
-
- Bergvitling (Tjörn)
- Blinsa, koljeblinsa (Tjörn), blisa (Göteborgs skärgård)
- Bottenglysa (södra Bohuslän), glysa (Grundsund och norrut)
- Glye (Sydkoster)
- Glyskolja, glysekålja
- Silverkolja (Tjörn)
- Sypiga (Fjällbacka)
Till toppen
Kolmule Micromesistius poutassou
-
- Blåvitling
- Blåbasse, blåbass, komule (Smögen)
- Kolmule (Göteborgs skärgård)
Fjärsing Trachinus draco
-
- Fjäsing, fjärsing
Till toppen
Knot, knorrhane Chelydonichthys gurnardus
-
- Knot (Kungshamn-Smögen och söderut)
- Halhös, hårdhös (Bovallstrand och norrut)
- Knôrr (Smögen och norrut), knorre (Kungshamn), knorrhane (Koster)
Till toppen
Lubb Brosme brosme
-
- Lubb
Större kungsfisk, uer, rödfisk Sebastes norvegicus
-
- Kungsfisk
- Rödfisk (Mollösund och norrut), rödkock, rödkung (Grebbestad), rödkolja (Smögen, Fjällbacka)
- Sjökock (södra Bohuslän)
- Sypiga (Käringön)
- Ur (Smögen och norrut)
Till toppen
Näbbgädda Belone belone
-
- Horngädda, horngäla (norra Bohuslän), gäla (Smögen)
- Hornfisk
- Näbbgädda
Sjurygg Cyclopterus lumpus
-
- Fröken hona av sjurygg (Kungshamn)
- Kvabbgalt hane av sjurygg (Tjörn) (utdöd benämning)
- Kvabbso, kvasu (Sotenäs) hona
- Ranke hona (Grebbestad och norrut)
- Stenbit hane
- Sypiga hona (Grundsund)
Till toppen
Taggmakrill Trachurus trachurus
-
- Taggmakrill (södra Bohuslän)
- Hästemakrill (Grundsund, Smögen, Fjällbacka)
- Loppor (Göteborgs skärgård, Rörö)
- Makrillkung (Marstrand, Grundsund, Fjällbacka)
- Makrillstörja (södra Bohuslän), makrelesturra; sturja (Sotenäs)
- Piggmakrill (Gåsö)
- Sandmakrill (Hamburgsund)
- Skrej (norra Bohuslän)
- Stamsill (Käringön)
Till toppen
Tonfisk Thunnus thynnus
-
- Makrillstörja, störja (norra Bohuslän), makrillsturre (Stenkyrka)
- Tonfisk
Vitlinglyra Trisopterus esmarkii
-
- Djupvitling (Tjörn)
- Kalypso (nutida benämning lånad från Danmark)
- Vitling, vitlinglyra (enstaka belägg från olika platser)
- Glyskolja (enstaka belägg från olika platser)
- Tobis (Grundsund, Kungshamn)
Till toppen
◊ Haj ◊
Haj, eller hå, har inte varit omtyckt av fiskarna eftersom den förstör redskapen och jagar bort fisken.
Blåkäxa Etmopterus spinax
-
- Blåkäxa, blåkätta käxa kan härledas till ordet käke
- Blåstjärt (Dyrön)
- Svarthaj, svarthå (norra Bohuslän)
Brugd Cetorhinus maximus
-
- Betthaj (Käringön)
- Brugd ordet betyder ursprungligen röra sig hastigt
- Brygd (Grundsund och norrut)
- Håmär (Fjällbacka) -mär i betydelsen sto (märr)
Till toppen
Gråhaj Galeorhinus galeus
-
- Betthå (södra Bohuslän), betthaj
- Gråhaj
- Pissehaj (Käringön och norrut) på grund av att fisken utsöndrar en skarp lukt
- Rävhaj (Käringön)
Havsmus Chimaera monstrosa
-
- Havmus
- Sidensvans (Rörö)
Håbrand Lamna nasus
-
- Betthaj (Grundsund, Kungshamn)
- Bitare (Smögen)
- Hans (Smögen)
- Håbrand -brand har betydelsen -stock och anspelar på utseende
- Håmär (Grebbestad)
- Sillehaj
- Springare (södra Bohuslän)
Till toppen
Hågäl Galeus melastomus
-
- Fläckig haj (Sydkoster)
- Gardist (Grundsund)
- Hågäl (enstaka förekomster)
- Rävhaj (Käringön)
- Sandhaj (Klädesholmen)
Till toppen
Håkäring Somniosus microcephalus
-
- Blåmage, blåmagmär (Sydkoster) (utdöda benämningar)
- Håkäring, håmär
Pigghaj Squalus acanthias
-
- Haj, hå
- Havsål, nordsjöål (moderna försäljningstermer)
- Pigghaj
- Pigghå (enstaka förekomst i norra Bohuslän)
- Småhaj (enstaka förekomster)
Till toppen
Rävhaj Alopias vulpinus
-
- Rävhaj
- Rävhalehaj (Käringön)
Småfläckig rödhaj Scyliorhinus canicula
-
- Bastard (Klädesholmen)
- Blunkhaj (Grundsund), blunkhå (Mollösund) blunk- anspelar på att blunda, blinka
- Fläckhaj (norra Bohuslän)
- Leopardhaj (Donsö)
- Rävhaj (Tjörn)
- Tigerhaj (Käringön)
Till toppen
◊ Rocka ◊
Ordet rocka stammar från ett medellågtyskt ord, roche, vars adjektiv har betydelsen knagglig, skrovlig. Detta anspelar på rockans knöliga och ojämna skinn.
Knaggrocka 
Raja clavata
-
- Knaggrocka, piggrocka, pisserocka (Stenkyrka)
- Rocka (Gillholmen, Saltö), rockeknagg (Skaftö)
- Taggrocka (Fjällbacka)
Till toppen
Slätrocka Dipturus batis
-
- Slätrocka, rocka (Bovallstrand), rälhäst (Donsö)
Klorocka Amblyraja radiata
-
- Järnhatt (Göteborgs skärgård) (utdöd benämning)
- Knölrocka (Grebbestad)
- Lampa (Gåsö) (utdöd benämning)
- Rockeknagg (Grundsund)
- Tinhög (Sydkoster) (utdöd benämning) tin betyder räfspinne och hög är fågeln hök
Till toppen
.
Referenser
Ernby, B. (1992). Bohuslänska fisknamn. Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 17. Göteborg. Tillgänglig 221-06-09 från http://hdl.handle.net/2077/52361
Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. Hämtad 2012-04-10 från http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/
Artfaktablad: Lyrtorsk. (2005). Hämtad 2013-04-10 från http://www.artfakta.se/SpeciesFact.aspx?TaxonId=206146
Havs- och vattenmyndigheten. (2012, 16 januari). Arter i svenska vatten. Hämtad 2012-04-12 från https://www.havochvatten.se/Kunskap-om-vara-vatten/liv-i-hav-sjoar-och-vattendrag/arter.html
Sotenäs dialektgrupp. (2000). Dialekt i Sotenäs. Sotenäs kommun, utbildningsnämnden.
Svensk Fisk. (u å). Vanliga arter. Hämtad 2013-04-03 från http://www.svenskfisk.se/fiskarter-och-fisket/vanliga-arter.aspx
Nationalencyklopedin:
Makrill. Hämtad 2013-04-03 från http://www.ne.se/lang/makrill.
Sill. Hämtad 2013-04-03 från http://www.ne.se/lang/sill
Torsk. Hämtad 2013-04-03 från http://www.ne.se/lang/torsk/329832
Ål. Hämtad 2013-04-03 från http://www.ne.se/lang/ål/350797
Utgångspunkten. Bohusläns sillperioder. Uddevalla, Bohusläns museum. Hämtad 2013-04-03 från http://www.bohuslansmuseum.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePageWide.aspx?id=6812
.
.
.
.
Olssons universum 