Namn på sill och fisk i Bohuslän


fiskeMed ordet fisk i Bohuslän avses dels färskvattenfiskar, dels de saltvattensfiskar som bohuslänska fiskare är bekanta med. Saltvattenfiskar delas i sill och andra fiskar, det vill säga matfisk och skräpfisk (”skeddfesk”). Matfisken kan vara plattfisk eller rundfisk.

English: Clupea harengus. A herring school (an...

Sill (Video: Uwe Kils. Wikipedia).

Talessättet ”Ä sill fesk sô ä badgäster fôlk (”ortsbor”), sa Klôvven”  ger en fingervisning om sillens särställning. Sill har varit den viktigaste fisken. En mycket matnyttig fisk som gav goda inkomster. Återkommande sillperioder har gett Bohuslän ekonomiskt uppsving. Matnyttiga och ekonomiskt intressanta fiskar har fler beteckningar, medan ointressanta och sällsynta fiskar har få.

På grund av sitt läge är Bohuslän ett splittrat språkområde på gränsen mellan väst- och östnordiskt. Både dansk och norsk påverkan gör sig därför gällande i namnen på fisk. Där beteckningen inte är allmän i Bohuslän anges plats för förekomst. Ordlistan redovisar både äldre och moderna benämningar (med reservation för eventuella fel).

Innehåll

Läs mer: Litet råvarulexikon – sill och torskrom

◊ Sill

 Sill

SillClupea harengus. Sillen lever i stim. Sill från Östersjön norr om Kalmar kallas strömming och är mindre. Ordet sill tros komma från roten till verbet med betydelsen fisksäd, fiskyngel.

Skarpsill

Sprattus sprattus. Liten  silverglänskande sill med skarpa fjäll.

    • Agnsill  sill som används som agn, cirka 12 centimeter och ett år gammal
    • Fetsill, istersill stor och fet sill
    • Garnsill  fångad med nät nära land
    • Gråbensill  stor, mager sill vars ben är grå (syns när fisken har rensats)
    • Grässill  liten, utlekt sill (utdöd benämning)
    • Gåt sillyngel (norra Bohuslän)
    • Höstsill sill som leker på hösten
    • Inmatssill  sill med rom eller mjölke
    • Islandssill ursprungligen sill fångad vid Island, senare benämning på stor, fet sill av god kvalitet
    • Järnsvenske  skämtsam beteckning på lång, mager sill (Kungshamn-Smögen)
    • Knubbsill  rund kroppsform, något mindre än storsill (Smögen)
    • Loddsill (uttalas lôddsill)  ”luden”, med tätt sittande fjäll, i storlek med skarpsill men av lägre kvalitet
    • Mör, sillemör sillyngel
    • Plugg (Koster) yngel av sill och annan fisk
    • Ragnsill sill med rom
    • Slosill mager sill som nyss lagt rom
    • Stagg yngel av sill, spigg och annan fisk
    • Stråksill (södra Bohuslän), tomsill mager och utlekt sill
    • Trålsill
    • Vadsill  fångad med vad (snörpvad)
    • Vårsill  sill som leker på våren
    • Väljesill  fullvuxen sill, som väljs ut från de mindre (utdöd benämning)
    • Yngna, sillygna yngel av sill och annan fisk
    • Yngel (Käringön) yngel av sill och annan fisk

Storlekar

      • Blandsill  sill som inte sorterats i olika storlekar
      • Samsill  stor, osorterad sill (utdöd benämning)
      • Sillekung riktigt stor sill
      • Storsill  20-30 centimeter lång och som väger ett par hekto
      • Halvsill  15-20 centimeter och väger cirka ett hekto
      • Småsill  högst 15 centimeter och väger under ett hekto
      • Noll-nollans sill  riktigt stor sill: 30 centimeter eller längre, som det går max fem stycken på ett kilo av, motsvarar storsill
      • Nollans sill  25-30 centimeter, åtta stycken på ett kilo, motsvarar storsill
      • Ettans sill  20-25 centimeter, max tio på ett kilo, motsvarar storsill
      • Tvåans sill  15-20 centimeter, 10-17 stycken på ett kilo, motsvarar halvsill
      • Treans sill  10-15 centimeter, 17-24 på ett kilo, motsvarar småsill
      • Fyrans sill  10 centimeter, 24-32 på ett kilo, motsvarar småsill
      • Mussa småsill (mellersta Bohuslän)
      • Brissling  småsill, skarpsill
      • Skarpsill liten sill, 11-13 centimeter
      • Sardin  liten skarpsill, 9-11 centimeter

Övrigt

      • Bressla  sillstim, silldyk
      • Sillekula tätt sillstim
Till toppen

 

Matfisk utom plattfisk

Makrill

makrillScomber scombrus. Bohusläns landskapsfisk. Gräsgrön till blåflammig rygg med svarta ränder. Snabbsimmare som lever i stim. Ordet makrill brukar härledas ur makerele (nederländska), maquerel (fornfranska) för kopplare/kopplerska, eftersom man trodde att makrillarna följde och visade honsillarna vägen till hansillarna.

    • Bottenmakrill  sensommarens och höstens stora makrill av hög kvalitet
    • Cigarr  liten makrill, delikatess som färsk, helstekt (Marstrand)
    • Dörjemakrill  som fångats med ränndörj
    • Galt ovanligt stor makrill (Göteborgs norra skärgård)
    • Garnmakrill  fångas på våren, se vårmakrill
    • Gravmakrill  fet makrill som gravas (jämför gravlax)
    • Hästemakrill stor, fullvuxen makrill (Göteborgs norra skärgård)
    • Höstmakrill  fångas på hösten och är stor och fet
    • Kulting (Fjällbacka), kultemakrill halvstor makrill
    • Kungsmakrill makrill med annorlunda teckning (Grebbestad)
    • Makrillkung, x-makrill, exare  stor makrill, ett kilo eller mer
    • Metemakrill  makrill som metas från stillaliggande båt (norra Bohuslän)
    • Notmakrill fångad med ringnot, anses i försäljningeledet har lägre kvalitet än garnmakrill eftersom den har längre väg till hamn och därmed blir mindre färsk
    • Sotenäsing lagom stor av god kvalitet (Smögen), liten, dålig makrill (Bottna i Kville socken som är grannhärad till Sotenäs)
    • Trålmakrill fångas med trål, anses i försäljningeledet har lägre kvalitet än garnmakrill eftersom den har längre väg till hamn och därmed blir mindre färsk
    • Vadmakrill fångas med snörpvad
    • Vårmakrill efterlängtat vårtecken, primör

Storlekar

    • Stormakrill  30 centimeter eller mer, över ett kilo
    • Småmakrill  20 centimeter och max ett halvt kilo
    • Ettans makrill 28 centimeter eller mer, motsvarar stormakrill
    • Tvåans makrill minst 23 centimeter, motsvarar småmakrill
    • Blåbär (Rörö, Marstrand) liten småmakrill
    • Ellösekarlar (norra Orust) småmakrill, uttalas ellösekärar
    • Gåt (Kungshamn) småmakrill
    • Gåting (Bovallstrand) liten småmakrill
    • Makrillpir (Gullholmen, Fjällbacka), makrillspirr (Gillholmen)
    • Pir, pirre småmakrill
    • Småspirre (Gullholmen), spir (Bovallstrand)  liten småmakrill
    • Spik (Kungshamn-Smögen), spirr, spirre småmakrill
Till toppen

Torsk

TorskGadus morhua. Torsken är en bottenfisk och bildar stim. Ordet torsk tros vara en avledning av ett germanskt verb för torka, vilket ger betydelsen fisk som torkas.

    • Bergtorsk  torsk som fått rödbrun färg av tång och bergbotten vid kusten
    • Fähus  stor, mager torsk (Bovallstrand)
    • Grotorsk  torsk med mask (Rörö)
    • Gråtorsk, ljus torsk, vit torsk  ljus torsk av god kvalitet, oftast från djupt vatten
    • Gyttorsk  torsk med rom i
    • Hans stor, mager torsk något mindre än fähus (Bovallstrand)
    • Knippetorsk  liten torsk som säljs i bunt (norra Bohuslän)
    • Koljetorsk 
        •  torsk stor som en ordinär kolja,
        • torsk på 1-2 kilo fångad på koljebacka,
        • torsk stor som en vanlig kolja: 30-40 centimeter och ett halvt till ett kilo tung
    • Leketorsk  stor torsk som nyss slutat leka (Bovallstrand)
    • Lusetorsk  torsk som drabbats av parasiter, får smal kropp och stor huvud och blir oätlig
    • Räktorsk  djuphvstorsk som hamnat i räktrålen (Smögen)
    • Silletorsk  som följer sillstimmen
    • Skivretorsk, skivetorsk, skivig torsk  stor, fin (oftast) djuphavstorsk med vitt, fint kött som skivar sig
    • Skrejtorsk  stor torsk fångad i Nordsjön
    • Slotorsk  torsk fångad vid ”sloa”, det vill säga en bit från land där kustsockeln tar slut och sluttar brant ned mot djupet (utdöd benämning)
    • Slångertorsk  mager torsk
    • Svart torsk, mörk torsk  torsk med mörkare rygg och kött än den ljusa torsken. Går på grundare vatten och anses ha lägre kvalitet.
    • Tångtorsk, grästorsk (södra Bohuslän), tar(r)etorsk (norra Bohuslänkusttorsk som tagit färg av grön tång, ofta ålegräs
    • Tälletorsk  stor torsk på mer än tre kilo (norra Bohuslän)

Storlek

      • Stortorsk  torsk över 20 kilo, men även torsk som är cirka en meter och 5-7 kilo
      • Halvtorsk  halv meter lång och cirka 2-4 kilo
      • Småtorsk  35-50 centimeter och cirka ett kilo
      • Nollans torsk  minst 50 centimeter när huvudet är borttaget, motsvarar stortorsk)
      • Ettans torsk  65-90 centimeter (med huvud), cirka 3-5 kilo, motsvarar stortorsk
      • Tvåans torsk  50-65 centimeter, 2-3 kilo, motsvarar halvtorsk
      • Treans torsk  38-49 centimeter, 1-2 kilo, motsvarar småtorsk
      • Fyrans torsk  minst 35 centimeter och cirka ett kilo, motsvarar småtorsk
      • Snörnils liten torsk (Rönnäng, Klädesholmen,  Åstol)
      • Torskepalt (Grundsund), torskepitt (Skaftö), torskepytt (Smögen) liten torsk
      • Vålgilltorsk  vålgill betyder minst 75 centimeter från öga till yttersta  stjärtspets (Smögen)

Övrigt

      • Baffe torskrom
Till toppen

Vitling

Merlangius merlangus. Vitlingen tillhör torskfiskarna. Omtyckt fisk i Bohuslän, med kritvitt och välsmakande kött. Uttalas wedding (södra Bohuslän), vidding (Tjörn), veddeng (norra Bohuslän). Ordet tros vara härlett ur färgen vit.

    • Basse (södra Bohuslän)
    • Geling (numera utdöd benämning)
    • Hemmavitling fångad nära stranden
    • Hösteskrödda små vitling som kommer inomskärs om hösten (Sotenäs)
    • Vitling nummer 1, 2 modern sortering av vitling, minst 28 centimeter
    • Stor vitling motsvarar vitling nummer 1, ibland 2
    • Småvitling vitling som är avsevärt mindre än nummer 2
    • Vitlingpytt (Kungshamn) småvitling

Storlek

      • Vitling nummer 1, 2 modern sortering i fallande storlek av vitling som är minst 28 centimeter
      • Stor vitling i storlek som nummer 1, ibland nummer 2
      • Småvitling liten vitling som är mycket mindre än nummer 2
Till toppen

Kolja

haddockMelanogrammus aeglefinus. Kolja tillhör familjen torskfiskar. Den har fast kött och liknar torsken i smak. Ordet tros vara bildat av ett samnordiskt adjektiv för kolsvart, kolugr, avledning av kol. Fisken har en svart fläck på var sida av kroppen som enligt sägnen kommer från djävulens svarta fingrar.

    • Kôlja
    • Haddock lån från engelska/franska. Ursprunget till ordet finns i Normandie

Storlek

      • Atlet, hansekolja stor, förvuxen kolja (Kungshamn-Smögen)
      • Käring riktigt stor kolja (Göteborgs skärgård)
      • Kolja nummer 0, 1, 2, 3 fallande storlek av kolja som är minst 30 centimeter
      • Storkolja i storlek som nummer 0 och 1
      • Småkolja i storlek som nummer 3
      • Kratt småkolja, småfisk
Till toppen

Långa

Molva molva. Långan hör till familjen lakefiskar. Råvara till lutfisk och saltlånga. Ordet långa är allmänt i Norden och anspelar på utseendet.

    • Vårlånga fiskas på våren, av hög kvalitet

Storlek

      • Brugåmmålskock mycket liten långa (Sotenäs)
      • Halvlånga en inte vålgill långa
      • Langeban liten långa (Sotenäs)
      • Stor långa som vålgill långa
      • Smålånga
      • Vålgill långa stor långa, 4-5 kilo eller mer och en viss längd
Till toppen

Ål

ålAnguilla anguilla. Kroppen är ormlik med rygg- och analfenor som bildar en sammanhängande fensöm kring kroppens bakre del. Ålen är ingen omtyckt matfisk i Bohuslän, men fiskas för export. Ordet ål är germanskt och har ovisst ursprung, men kan ha kommit från ord för strimma, streck.

    • Bergål  svart, mager ål ned platt huvud (Flatholmen)
    • Blankål, silverål (norra Bohuslän), vassnosa ål (norra Bohuslän) ål som utvecklats till vandringsål och då får ett förändrat utseende med bland annat ljusare buk och spetsigare huvud
    • Gulål, gräsål, vanlig ål  stationär ål med gulgrön buk

Storlek

      • Storål  minst 47 centimeter
      • Småål  37-47 centimeter
      • Glasål ålyngel  7-10 centimeter
      • Mask ålyngel cirka 5 centimeter (Mollösund)
      • Pinnål (Käringön) liten ål
      • Piprensare (Grundsund) liten ål
      • Pirål (Askum, Fjällbacka, Rörö), ålepir (Fjällbacka) liten ål
      • Snöre (Klädesholmen) ålyngel
      • Spirål (Bovallstrand) ålyngel 7-10 centimeter
      • Stoppenål (södra Bohuslän), ålenål (Fjällbacka) ålyngel
      • Ålepeke (Naverstad), ålepese (Lundby) liten ål
      • Ålesnärt (spridda förekomster), åletärt (Fjällbacka) liten ål
      • Ålunge (Gullholmen ), ålyngel liten ål
Till toppen

Gråsej

Pollachius virens. Torskliknande fisk utan skäggtöm. Simmar i stim och väljer ofta samma vägar som sillen. Har ett gråare kött än torsken och har varit en mindre uppskattade matfisk i Bohuslän. Betydelsen av ordet sej är omtvistad.

    • Bleka, lyrblek (Käringön)
    • Gråsik (Klädesholmen)
    • Havslax ursprungligen ett handelsord för inlagd, rökt gråsej på burk.
    • Hungerfisk  (Käringön) fisk som äts endast när inget annat finns att tillgå
    • Knekt (Stenkyrka)
    • Sej, småsej (norra Bohuslän)
    • Smed (Göteborgs skärgård)

Storlek

      • Småsej litet exemplar
      • Gråsej nummer 1, 2, 3 modern sortering i fallande ordning av sej som är minst 42 centimeter
      • Kód (Sotenäs) liten gråsej
      • Nôlle (södra Bohuslän till Kungshamn) liten gråsej
Till toppen

Havskatt

Anarhichas lupus. Havskatten har bred mun och kraftiga tänder som används till att krossa musslor och skaldjur. Köttet är fast och välsmakande.

    • Badäng noaord för havkatt, eftersom det ansågs bringa otur att nämna ordet hund eller katt vid fiske (badängare betyder stor sak eller varelse, vilket kan ha samband med detta ord)
    • Hakussa (kusa, kussa: kvinnliga yttre könsdelar) (södra Bohuslän)
    • Havkatt, havkatta den allmänna benämningen i Bohuslän
    • Kattfisk lån från engelskans catfish
    • Kyss (Donsö)
    • Tigerkatt stor havskatt med starkt markerade ränder (Smögen)

Kummel

Merluccius merluccius. Kummeln är en rovfisk med stor mun, med svart gap och tunga. Ordet kan komma av danska kolmule.

    • Komule
    • Guldfesk (Tjörn-Gullholmen)
    • Sôlfesk (silverfisk) (Smögen)
Till toppen

Lax

Salmo salar. Fiskas endast till husbehov i Bohuslän. Ordet lax har ovisst ursprung.?????

    • Lax

Lyrtorsk

Pollachius pollachius. Fisken är ljus och liknar torsken till formen. Den har kraftigt underbett men ingen skäggtöm. Orden bleka och lyra syftar på betydelsen ljus, lysa.

    • Bleka, lerblek, lyrblek (uttalas blega, bleg) (södra Bohuslän)
    • Lyr, lyra, lyrtorsk, sejlyra (norra Bohuslän)
Till toppen

Marulk

Lophius piscatorius. Marulken har en gigantisk mun och ett stort huvud som upptar nästan halva kroppenslängden. Ordet marulk kan översättas med havspadda.

    • Ulke, hav(s)ulk (norra Bohuslän)
    • Märulk (från Tjörn och norrut)

.

Öring

Salmo trutta. Art i familjen laxfiskar. Motsvarigheter till ordet öring finns på danska och isländska. Betydelsen är ”som far fram på ören (stengrund, grusbank), bildat av ör och rida, som på isländska även betyder leka (om fisk).

    • Laxöring allmän beteckning i hela Bohuslän. ”Ej fullvuxen lax” (Kungshamn)
    • Kroklax hanlax med underkäkskrok (södra Bohuslän)
    • Öring (södra Bohuslän)
    • Örring, havsörre (Kungshamn-Smögen)
    • Öret
Till toppen

◊ Plattfisk ◊

Bergtunga

Microstomus kitt

    • Bergskädda
    • Bergflundra (Strömstad)
    • Bergsula, sula
    • Blomtunga
    • Lemon, lemons, lemon sol (av engelska lemon sole)
    • Mariskädda, maritunga
    • Slitunga (Göteborgs skärgård)
Till toppen

Bergvar 

Zeugopterus punctatus   (tillhör familjen piggvarar)

    • Bergskädda
    • Bergvar (Flatholmen)
    • Hummerskädda
    • Glaper (södra Bohuslän)
    • Panka, bergspanka (södra Bohuslän)
    • Åkerhögare (södra Bohuslän)
Till toppen

Glasvar 

Lepidorhombus whiffiagonis  (tillhör familjen piggvarar)

    • Bonde
    • Bondeskädda (Fjällbacka)
    • Glasvar
    • Glipskädda (Mollösund)
    • Lerskädda (Fjällbacka, Grebbestad)
    • Skackekäft (Fjällbacka)
Till toppen

Hälleflundra  

Hippoglossus hippoglossus

    • Hälleflundra, flundra, hällefisk, hälleskädda
    • Godfiskskädda
    • Kveite (Strömstad), kvet

Storlek

      • Panketrä litet exemplar, cirka ett kilo (Smögen)
Till toppen

Liten hälleflundra, hällefisk

Reinhardtius hippoglossoides

    • Blå hällefisk (Grundsund)
    • Blåkveite (norra Bohuslän)
    • Grönlandsflundra (Smögen)
    • Liten hälleflundra
Till toppen

Lerskädda 

Hippoglossoides platessoides

    • Bonde, bondeskädda (bonde: av fiskare använt som nedsättande benämning på person)
    • Hisingsbonde (Dyrön)
    • Gapa, glapa, (Gillholmen) glaper (södra Bohuslän)
    • Gapflundra (Kungshamn), gaphals (Bovallstrand)
    • Storgap (Sydkoster-Strömstad)
    • Glip, glipa, glipskädda
    • Glysskädda (Klädesholmen)
    • Lerskädda
    • Hälje (Strömstad)
    • Skackekäft, skackkäfta, snedkäft
    • Sula (Grebbestad)
    • Åkerhögare (södra Bohuslän)
Till toppen

Piggvar  

Psetta maxima 

    • Piggvar, piggsvarv
    • Piggsvarvel (Göteborgs skärgård)
    • Vare, varv
Till toppen

Rödtunga

Glyptocephalus cynoglossus. Uttalas rö´tónga (med o som i orm). Namnet är allmänt i Bohuslän.

    • Bergskädda, bergtunga
    • Ising (Smögen), skärising (Koster)
    • Jydetunga (jyde: jyllänning) (utdöd benämning)
    • Mareflundra (Fjällbacka
    • Smörflundra (Sydkoster-Strömstad)
Till toppen

Rödspotta 

Pleuronectes platessa. Uttalas rö´spödda. Namnet är allmänt i Bohuslän.

    • Bastard, varkeleskädda (varkele: varken eller) korsning mellan rödspotta och skrubbskädda
    • Fittelock, lock, muselock
    • Isnock
    • Mariskädda  anspelar på Maria (mellersta Bohuslän)
    • Ruska (sämre exemplar)
    • Rödspotta, rödspätta
    • Skädda (södra Bohuslän)

Storlek

      • Kungsflundra stor rödspotta över ett kilo
      • Rödspätta nummer 1, 2 nutida storlekssortering i fallande ordning, minst 27 centimeter
      • Skaboskädda (skabo: Skagenbo) stort exemplar (Stenkyrka)
Till toppen

Sandskädda 

Limanda limanda

    • Flundra, slättflundra (Sotenäs)
    • Hising (Sotenäs)
    • Muselock (Grundsund)
    • Slätskrubba (Havstensund)
    • Slätskädda, snöra, snöreskädda
    • Skädda (Bovallstrand)

Slätvar 

Scophthalmus rhombus

    • Sandvarv (norra Bohuslän) uttalas ”sánvärv”
    • Slätvar, slätvarv
    • Slätvarvel (Göteborgs skärgård)
Till toppen

Skrubbskädda 

Platichthys flesus

    • Ruska, ruskeskädda, russeskädda, ryskeskädda (ruska, ryska: ryssja)
    • Skrubba, skrubbskädda
Till toppen

Tunga 

Solea solea

    • Tunga, äkta tunga,
    • Gråtunga, rödtunga (Fjällbacka)
    • Sjötunga
    • Sandpapper ”äkta tunga från Smögen” (Smögen)
    • Såla, såle, sula
Till toppen

Skräpfisk

Skit, skrap, skrapfisk är fisk som man inte använder till mat. Benämningarna på skräpfisken varierar. Ett namn kan betyda helt olika fiskar beroende på fiskeläge.

Berggylta labrus berggylta

    • Berggyltra, gyltra, bergsnult, bergsnulta, bergsnultra, bergsulta, bergsnäbba, havsabborre, julfitta, snuffa, snugga

Blågylta  labrus mixtus

    • Blågyltra, blåsnugga, blåsnultra, blåstråle, blåstål, snugga
    • Rödgylta, rödnäbba, rödsnägga, rödstål, sypiga (hona av blågylta)
Till toppen

Bläckfisk

    • Bläcksprud

Paddtorsk  raniceps raninus

    • Blålubb, blåmusling, blåulke, bläckfisk, fettpott, hulekolja, kolbjörn, komule, sotare, svartkolja, svart ulke

Simpor

Till toppen

Snultror

    • Bergstubb, jofitta, jolfitta, jurra, småsnugga, snata, snugga, snulta, snörnils  olika slag av snultra
    • Bergsnultra, bergsnyltra, bergsnäbba, bära, jopytta, jurra
    • Snugg, snuffa  (stensnultra)

Skoläst Coryphaenoides rupestris 

    • Apa, skoläst

Skärlånga (tre-, fyr-, femtömmad)

    • Berglubb, permuck skärlånga
    • Snuskäft tretömmad skärlånga (Göteborgs skärgård)

Smörbult av olika sorter

Tånglake zoarces viviparus

    • Ålekussa, kussa
    • Sebranse
Till toppen

 ◊  Mindre intressant matfisk och industrifisk 

Industrifisk är den fisk som sorteras bort från matfisken och skickas till fiskmjölsfabriker.

Birkelånga Molva dypterygia

    • Aspelånga (Kungshamn)
    • Blålånga

Glyskolja Trisopterus minutus

    • Bergvitling (Tjörn)
    • Blinsa, koljeblinsa (Tjörn), blisa (Göteborgs skärgård)
    • Bottenglysa (södra Bohuslän), glysa (Grundsund och norrut)
    • Glye (Sydkoster)
    • Glyskolja, glysekålja
    • Silverkolja (Tjörn)
    • Sypiga (Fjällbacka)
Till toppen

Kolmule Micromesistius poutassou

    • Blåvitling
    • Blåbasse, blåbass, komule (Smögen)
    • Kolmule (Göteborgs skärgård)

Fjärsing Trachinus draco

    • Fjäsing, fjärsing
Till toppen

Knot, knorrhane Chelydonichthys gurnardus

    • Knot (Kungshamn-Smögen och söderut)
    • Halhös, hårdhös (Bovallstrand och norrut)
    • Knôrr (Smögen och norrut), knorre (Kungshamn), knorrhane (Koster)
Till toppen

Lubb Brosme brosme

    • Lubb

Större kungsfisk, uer, rödfisk Sebastes norvegicus

    • Kungsfisk
    • Rödfisk (Mollösund och norrut), rödkock, rödkung (Grebbestad), rödkolja (Smögen, Fjällbacka)
    • Sjökock (södra Bohuslän)
    • Sypiga (Käringön)
    • Ur (Smögen och norrut)
Till toppen

Näbbgädda Belone belone

    • Horngädda, horngäla (norra Bohuslän), gäla (Smögen)
    • Hornfisk
    • Näbbgädda

Sjurygg Cyclopterus lumpus

    • Fröken hona av sjurygg (Kungshamn)
    • Kvabbgalt hane av sjurygg (Tjörn) (utdöd benämning)
    • Kvabbso, kvasu (Sotenäs) hona
    • Ranke hona (Grebbestad och norrut)
    • Stenbit hane
    • Sypiga hona (Grundsund)
Till toppen

Taggmakrill Trachurus trachurus

    • Taggmakrill (södra Bohuslän)
    • Hästemakrill (Grundsund, Smögen, Fjällbacka)
    • Loppor (Göteborgs skärgård, Rörö)
    • Makrillkung (Marstrand, Grundsund, Fjällbacka)
    • Makrillstörja (södra Bohuslän), makrelesturra; sturja (Sotenäs)
    • Piggmakrill (Gåsö)
    • Sandmakrill (Hamburgsund)
    • Skrej (norra Bohuslän)
    • Stamsill (Käringön)
Till toppen

Tonfisk Thunnus thynnus

    • Makrillstörja, störja (norra Bohuslän), makrillsturre (Stenkyrka)
    • Tonfisk

Vitlinglyra Trisopterus esmarkii

    • Djupvitling (Tjörn)
    • Kalypso (nutida benämning lånad från Danmark)
    • Vitling, vitlinglyra (enstaka belägg från olika platser)
    • Glyskolja (enstaka belägg från olika platser)
    • Tobis (Grundsund, Kungshamn)
Till toppen

◊  Haj  ◊

Haj, eller , har inte varit omtyckt av fiskarna eftersom den förstör redskapen och jagar bort fisken.

Blåkäxa Etmopterus spinax

    • Blåkäxa, blåkätta käxa kan härledas till ordet käke
    • Blåstjärt (Dyrön)
    • Svarthaj, svarthå (norra Bohuslän)

Brugd Cetorhinus maximus

    • Betthaj (Käringön)
    • Brugd ordet betyder ursprungligen röra sig hastigt
    • Brygd (Grundsund och norrut)
    • Håmär (Fjällbacka) -mär i betydelsen sto (märr)
Till toppen

Gråhaj Galeorhinus galeus

    • Betthå (södra Bohuslän), betthaj
    • Gråhaj
    • Pissehaj (Käringön och norrut) på grund av att fisken utsöndrar en skarp lukt
    • Rävhaj (Käringön)

Havsmus  Chimaera monstrosa

    • Havmus
    • Sidensvans (Rörö)

Håbrand Lamna nasus

    • Betthaj (Grundsund, Kungshamn)
    • Bitare (Smögen)
    • Hans (Smögen)
    • Håbrand -brand har betydelsen -stock och anspelar på utseende
    • Håmär (Grebbestad)
    • Sillehaj
    • Springare (södra Bohuslän)
Till toppen

Hågäl Galeus melastomus

    • Fläckig haj (Sydkoster)
    • Gardist (Grundsund)
    • Hågäl (enstaka förekomster)
    • Rävhaj (Käringön)
    • Sandhaj (Klädesholmen)
Till toppen

Håkäring  Somniosus microcephalus

    • Blåmage, blåmagmär (Sydkoster) (utdöda benämningar)
    • Håkäring, håmär

Pigghaj Squalus acanthias

    • Haj, hå
    • Havsål, nordsjöål (moderna försäljningstermer)
    • Pigghaj
    • Pigghå (enstaka förekomst i norra Bohuslän)
    • Småhaj (enstaka förekomster)
Till toppen

Rävhaj Alopias vulpinus

    • Rävhaj
    • Rävhalehaj (Käringön)

Småfläckig rödhaj Scyliorhinus canicula

    • Bastard (Klädesholmen)
    • Blunkhaj (Grundsund), blunkhå (Mollösund) blunk- anspelar på att blunda, blinka
    • Fläckhaj (norra Bohuslän)
    • Leopardhaj (Donsö)
    • Rävhaj (Tjörn)
    • Tigerhaj (Käringön)
Till toppen

◊ Rocka

Ordet rocka stammar från ett medellågtyskt ord, roche,  vars adjektiv har betydelsen knagglig, skrovlig. Detta anspelar på rockans knöliga och ojämna skinn.

Knaggrocka ?????Raja clavata

    • Knaggrocka, piggrocka, pisserocka (Stenkyrka)
    • Rocka (Gillholmen, Saltö), rockeknagg (Skaftö)
    • Taggrocka (Fjällbacka)
Till toppen

Slätrocka Dipturus batis

    • Slätrocka, rocka (Bovallstrand), rälhäst (Donsö)

Klorocka Amblyraja radiata

    • Järnhatt (Göteborgs skärgård) (utdöd benämning)
    • Knölrocka (Grebbestad)
    • Lampa (Gåsö) (utdöd benämning)
    • Rockeknagg (Grundsund)
    • Tinhög (Sydkoster) (utdöd benämning) tin betyder räfspinne och hög är fågeln hök
Till toppen

.

Referenser

Ernby, B. (1992). Bohuslänska fisknamn. Meijerbergs arkiv för svensk ordforskning 17. Göteborg.
Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet. Hämtad 2012-04-10 från http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/
Artfaktablad: Lyrtorsk. (2005). Hämtad 2013-04-10 från http://www.artfakta.se/SpeciesFact.aspx?TaxonId=206146
Havs- och vattenmyndigheten. (2012, 16 januari). Arter i svenska vatten. Hämtad 2012-04-12 från https://www.havochvatten.se/Kunskap-om-vara-vatten/liv-i-hav-sjoar-och-vattendrag/arter.html
Sotenäs dialektgrupp. (2000). Dialekt i Sotenäs. Sotenäs kommun, utbildningsnämnden.
Svensk Fisk. (u å). Vanliga arter. Hämtad 2013-04-03 från http://www.svenskfisk.se/fiskarter-och-fisket/vanliga-arter.aspx
Nationalencyklopedin:
Makrill. Hämtad 2013-04-03 från  http://www.ne.se/lang/makrill.
Sill. Hämtad 2013-04-03 från http://www.ne.se/lang/sill
Torsk. Hämtad 2013-04-03 från http://www.ne.se/lang/torsk/329832
Ål. Hämtad 2013-04-03 från http://www.ne.se/lang/ål/350797
Utgångspunkten. Bohusläns sillperioder. Uddevalla, Bohusläns museum. Hämtad 2013-04-03 från http://www.bohuslansmuseum.se/kulturvast_templates/Kultur_ArticlePageWide.aspx?id=6812