Bohuslänsk ordlista

Här har jag samlat ord, uttryck och länkar till bohuslänsk dialekt. Så som min farmor och farfar i Kungshamn pratade när de levde. Till ordlistan>

Bilden överst på sidan är ett gammalt vykort från badplatsen på Fisketången där farmor lärde mig att simma och bad­gästerna låg i täta rader och stekte skinnet.

Strandskatan, Haematopus ostralegus är Bohusläns landskapsfågel.

Bohuslänska ord

Läs även:

Ordlistan uppdaterad 2019-11-22 

Litet bohuslänskt lexikon

A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O  P  Q  R  S  T  U  V  X   Y   Z  Å  Ä  Ö

Så ska uttalstecknen tydas:

  • ô = ö som formas längre bak i munnen än normalt. Ungefär som i öra, höra
  • ó = o som i bro, orm
  • á = a som i ha, ta
  • à = a som hall, tall
  • é = e som i se, be
  • ú = u som i hur
  • û = u som i burk
  • w = diftongljud som i engelskans bow, house
  • dubbelstavad vokal ska  uttalas som två stavelser: láá (lade)
  • kk = motsvarar ck i riksspråket

Accentförhållanden i det bohuslänska språket är komplicerade och inte mycket undersökta. Fördelningen mellan grav och akut ordaccent skiljer sig delvis från riksspråket (Kvillerud, 1999). Detta har inte varit möjligt att ange i texten.

Fler ord och uttalsregler i:

A

  • Ábelsinna apelsin. Abelsiná apelsinen.  Abelsinner apelsiner. Abelsinnene apelsinerna
  • Áán andan, andedräkt.  Ána andas
  • Ààn annan.  Àént  annat
  • Ábekatt apekatt (skällsord)
  • Àkkeratt  precis, alldeles nyss
  • Ákte  akta
  • Alldri  aldrig
  • Álle  alla.  Allihobb, allihobba allihop
  • All åver överallt
  • Ámpa  om barn; vara kinkig, inte kunna sitta still, vrida och vända sig.  Ámpete  orolig, svår att tillfredsställa.  Ámpetossa, ámpekladd barn som ámpar
  • Ànen andan.  Anpusten andfådd
  • Andôva med åror hålla en båt stilla på samma plats mot vind eller ström
  • Andre dan häromdagen.  Andre véggá häromveckan
  • Anhôrr  varannan
  • Ansere  annorlunda
  • Ansel  brådska
  • Anskevätten  motbjudande
  • Arbé  arbeta
  • Atter  akter.  Atter å fram  fram och tillbaka.  Attre se  ångra sig, ändra
  • Ávensyg  avensjuk
Till toppen

B

  • Baffe  torskrom, kaxig person
  • Bágetter  bakefter.  Bágikring   bakom
  • Bákksa  gå baklänges, rygga tillbaka, baxa
  • Balk  bjälke
  • Bán  band (snöre)
  • Banana banan.  Bananá bananen.  Bananer bananer.  Bananene  bananerna
  • Bárrfött   barfota
  • Bédd bett.  Bedde bit. Bida bita
  • Begövvé   överge
  • Begynna   börja
  • Beji   låta bli
  • Bené benen, fötterna.  Benplagg   skor eller stövlar
  • Benfede benmärg.  Benställ skelett.  Bengrott med grov benstomme
  • Benötta använda
  • Betjyttrad  rådvill, bekymrad
  • Binna, bann  knyta, binda, förtöja, sticka (handarbete)
  • Bju  bjuda
  • Blanna  blanda
  • Blé, bléve  blev, blivit
  • Blegg, skinnblegg, bligg stiltje (vindstyrka noll)
  • Bli, blivûrn, blilätt   gladlynt, snäll, god
  • Blónka  blinka
  • Blumma  blomma
  • Bluw  blyg
  • Blyant  blyertspenna
  • Blystra  vissla
  • Blåsinna  ursinnig
  • Blä  bläddra
  • Blö  blöda
  • Blöd  blöt, våt
  • Bod  lapp för lagning av t ex byxor. Böda  laga kläder eller fiskeredskap
  • Bóg  bok.  Bogé boken.  Bögar  böcker.  Bögane böckerna
  • Bókkete  tvär, ilsken, envis
  • Bókksa byxa.
    • En man på Tången hade haft besök av sitt barnbarn och berättade om detta för de andra gubbarna på bryggan. Någon frågade hur stor pojken var. Svaret blev: ”Han ä ente stöör än han kan få en kostym kläer dor mi bókkse-rav (byxbak)”.
  • Bókt  sjöbukt eller rynka på rep, tross
  • Bone, bóón  kummel som sjömärke
  • Bone bonde. Bóón bonden.  Bönnar, bonnar bönder.  Bönnane, bonnane bönderna
  • Bórlväj bordläggning på båt
  • Brannte  randig
  • Bratt brant, dryg och avvisande.  Bratteng bråddjup sluttning
  • Brengebär  hallon
  • Breràvà  med stor akterspegel (används både om fartyg och människor)
  • Brógga  bruka, använda
  • Bron brun.  Brónska bli brun, bryna t ex kött.  Bron kaka mjuk pepparkaka
  • Bróór bror.  Bróórn brodern.  Brörar bröder.  Brörane bröderna
  • Brú  bro.  Brúé bron
  • Bryde sä kräkas
  • Bråga  bråka, slåss
  • Brôdde bråte, skräp.  Brôddål, brôfôss  stökig
  • Bröhare gnetig, gnällig, snål person
  • Brösul pålägg till smörgås
  • Bröön utan bröd
  • Bu bo, sjöbod.  Bútte bodde.  Bútt bott. Buè  sjöboden, uthuset. Búknôtt butiksbiträde, bodknodd
  • Bulleng Bullarebo, person från Bullaren
  • Bunneng stickning. Bunnengé stickningen
  • Buse kråka i näsan, svart fläck på potatis
  • Bûtta bytta, ämbar
  • Bûttel butelj, flaska.  Bûttelhalsa med sluttande axlar
  • Bälja dricka mycket och fort, storgråta, råma
  • Bänne folkhop, samling, nätanordning att bära hö i
  • Bäre sä te slumpa sig
  • Bärspall klippa.  Bärsnäbba, näbba bergudde
  • Bärt berget
  • Bôô skär, undervattensklippa.  Bôôn skäret.  Bôar  skär. Bôane skären
  • Böa  buda, gå ärende
  • Bôj  boj
  • Bônn botten
  • Bôrgmäster vittrut
  • Bôrte borta.  Bôrtånte  bortifrån.  Bôrt i jummel   bortåt
  • Bôrsta borsta, sopa. Bôrsta på festa, slåss, ta i ordentligt
Till toppen

D

  • Da dag.  Dan dagen.  Daar dagar.  Dane dagarna
  • Dabe pöl
  • Dale å somna, svimma
  • Dalpa, dälpa grop, svacka
  • Dattelet lagom, passligt
  • De  ni.  Der  er
  • De däringa/häringa  det där/här.  Den därekne den där
  • Dejtámp tjock och plufsig karl
  • Divla diskutera, tvista
  • Dómleng  dymling, lång gatsten
  • Dómpejakt friarstråt
  • Dómt  dumt
  • Dónka  dunka
  • Donntjävle  kaveldun
  • Dór  ur.
  • Dórpellarvôtter tumvantar med öppna fingertoppar.
    • Janne S, ”gammal Gravarnebo” berättar: ”Det var nämligen så att man plockade ur makrillen ur garnen, när man dragit upp dom. En man hade särskilda fingervantar, som han köpt på ”feskrarnes” det vill säga fiskarnas butik, som låg vägg i vägg med Bertils Järn. Hans båtkompis gick då in i affären och frågade efter ”dorpellarvötter”.
  • Drá/drógge  dra, dragit.  Dra te´n slå till honom
  • Dráhôl  dragig plats
  • SvagdrickaDralt bajskorv
  • Drálôdda byrålåda
  • Drekka, drakk, drôkke dricka, drack, druckit
  • Drékk svagdricka
    • Min far drog ofta följande ramsa som ska ha uttalats av den något motvilliga makan till en man i Gravarne som gärna ville köpa hem en kagge med svagdricka till jul: ”Köb drekk, å dreck drekk, å få skeddá, å skedd ihjär´dä!”
  • Dreddá, skeddá diarré.
  • Dredden, dreddvôrn, dreddlåden ohygienisk, smutsig
  • Drida utföra naturbehov. Dridd skit, skräp. Driddstövvel skitstövel.
  • Drókken full, berusad
  • Drow dryg
  • Dryba droppa
  • Drägg litet ankare
  • Drôbbe droppe.”Gi mä drôbbar” ge mig styrka (skämtsamt eller ironiskt)
  • Drófs ohyfsad person
  • Dröggla sölkorv, velig och långsam person
  • Drösete smulig, sölig, sen
  • Dûm dem. Dûmses deras
  • Durveng, hurveng, turveng, suleng örfil.  Durve te slå till
  • Dutta, dôtta bättra på (till exempel vid målning) , badda på, täta
  • Duttla småpyssla, dela i småposter, smussla
  • Duwa duga
  • Dyb djup. Brådypt  tvärdjupt
  • Dyg fiskstim där måsar dyker ”måsedyg”
  • Dyst uns, lite grann.  Dyssta strö på, pudra
  • Då av
  • Dålé sjuk, dålig
  • Dätta ramla datt ramlade
  • Döa få fisk
  • Döeng död person, ofta om ilandflutet lik
  • Dönge te slå till
  • Dôlekast hastig helomvändning
  • Dönken fuktig
  • Dônna dundra, föra oväsen
  • Dônntjävle kaveldun
  • Dôppa, dôppebrö finare kaffebröd
  • Döré dörren
  • Dörjefart låg fart på sjön
  • Dö´sjö sjöhävning efter storm
  • Dö´stekt dåligt gräddat
  • Dö´vär långvarig stiltje
  • Dôtt lite, tuss.  Dótten liten mängd
  • Dôvven slö, trött
Till toppen

E

  • É en (anger femininum)
  • Éda äta
  • Éga eka
  • Égrann, ékrann lite grann
  • Emmen fadd, smaklös
  • Éna ensam
  • En ààn jag själv, ”en annan”
  • Enánn varandra
  • Engra inga, inte några
  • Enklönning hummer med bara en klo
  • Ente inte
  • Enowt enögt
  • Ettersett relativt sett, jämförelsevis
  • Ettertagg ettrig, ilsken person
Till toppen

F

  • Fáár, fáárn far, fadern
    • FOlsson, Allan - litenarfar brukade leka följande lek med mig som barn: vi tog varandra i händerna som när man hälsar. Så slog farfar med bakkanten på sin öppna handflata (som en yxa) omväxlande på min underarm och sin egen. Samtidigt sa han ”min far och din far skulle hógge ve. Sôlles och sôlles och där hógg de å.” Vid slutorden ”där hógg de å” slog han istället mittemellan våra händer och släppte som om vedträt gick av.
  • Fabbro farbror.  Fabbrokvinna ingift faster. Fasterman ingift farbror
  • Fàl färd, resa. Fàlé resan. Fàler resor.  Fàlene resorna
  • Fálé farlig, väldigt. Fálé bra väldigt bra
  • Fàló färdig
  • Fante trashank, stackare.  Fantegûtt spelevink.  Fanteverk klumpigt utfört arbete, spektakel, dumhet
  • Far dialogord: ”dä va sô howt, min far”
  • Febbla fumla, släpphänt. Febblete fumlig
  • Féde fett.  Fedeblåsa tjock person.  Fedeklónk fettklump
  • Fekkebôss boss i fickan
  • Felkete, felken kladdig, klibbig.
  • Feskesaw fiskrens.  Feskesö fisksoppa, fiskspad
  • Fessla inställsam person, ”han fessla mä rómpen” han var inställsam. Fesslete tunn och sladdrig (om tyg), slapp, vissen, lealös.
  • Filla trasa. Fillete trasig.  Fillefant, fillehans trashand. Fillemôtta trasmatta
  • Fiseblónka lykta som ger svagt ljus
  • Fjágga fjolla.
  • Fjamsk, fjamsken förvirrad, häpen, överraskad, snopen
  • Fjamsa vimsig fjamsete virrig, slarvig
  • Fjáng kraft, värde
  • Fjàssa, fjása springa hit och dit som en yr höna, person som fjàssar
  • Fjär fjäder. Fjärpuda dunkudde
  • Fjôl fjord, havsvik.  Fjórn fjorden.  Fjôlar fjordar.  Fjôlane fjordarna
  • Fláng ny, speller ny splitter ny
  • Flass, flôss fiskfjäll
  • Flejen, flå, flåen uppknäppt i halsen
  • Flenskallt flintskallig
  • Flésa flina. Flésa, flés´aba hångrinande eller lismande person
  • Flówa, flúwa fluga, flyga
  • Flå jäkta, flat, snopen, barkflöte till skäddegarn. Flåa driva med strömmen. Flår sä vränger sig, rynkar sig i hanten (om tyg)
  • Flåwe liten damm , pöl
  • Flåmauwa lätt för att kräkas
  • Flä fräck i mun.  Fläng konstig, knepig (om person)
  • Flösåll slösaktig
  • Fód fot fôddar fötter
  • Fodmo lat
  • Fómme tanklös person, stolle, tok.  Fómmet i blindo.  Fómmete stollig, tokig
  • For foder (i alla betydelser).  Fora fodra (i alla betydelser)
  • Fràck, fráck duktig, god, frisk. Ente frákk inte frisk, inte duglig, fattig.
  • Framánte framåt frammanpå framför
  • Frawa, fråwa fråga
  • Fräg besk
  • Främmat främmande, gäst
  • Frôssen, frûssen frusen
  • Frätta fråga ingående och nyfiket, ”frätta ô fråwa”
  • Fudda ta små korta steg
  • Fúll´eden riktigt mätt
  • Fyllebalk fyllo
  • Fyrbûtter gå brandvakt
  • Fyrfötta ödla
  • Fyrstá eldstad
  • Fyrstekka tändsticka. Fyrstekkedåse tändsticksask
  • Fyrstôlping gris (noa-ord till sjöss)
  • Fyttirackarn, fyttifilla, fyttigrisen noaord till fy fan, fyttihelvete
  • Fådi sällsynt
  • Fånöttá ”i fånöttá” till ingen nytta
  • Fäkta jäkta, tigga
  • Fäll ”väre i fäll” vara i kompanjonskap. Fälleshamn gemensam utmark. Fällslaw vadlag som är ”i fäll” under säsongen
  • Fälålt otäckt
  • Fängen lättantändlig, eldfängd
  • Fär hemsk, ful, opålitlig. Färt förskräcklig, hemsk
  • Färskvûrn ganska färsk
  • Fôlk människor  andre fôlk andra människor (inte betydelsen ”andra folkslag”). Fôlkevûln hygglig, duktig
  • Fôlje följa med, stadigt sällskap
  • För gravid
  • Förflowen förlägsen
  • Förgrebben orolig, upprörd, hispig
  • För i veggá för några veckor sedan. För i årt häromåret
  • För jàmná ständigt
  • Förjola, förklómma förstärkningsord, ungefär: förbaskad
  • Förjòmpe sä göra bort sig
  • Förlejen förlägen
  • Första ändå, ”när du första ä här”
  • Förvedden nyfiken
  • Föröra snurrig, vimsig
  • Förutta vara utan
  • Fôrrebár tallkvist, -kvistar.  Fôrrålande talldungen
  • Fôss fors.  Fôssa forsa, uppträda eller prata forcerat eller virrigt.  Fôss´kóga stormkoka
Till toppen

G

  • Gààrn, gààrt galen, galet. Gàrneng, gàrnemans tokstolle, galning. Gàrn´skabb rackartyg, bus
  • Gab gap, gatt. Gabá gapig person. Gabestare, gabstárn gaphals högljudd person
  • Gàddá gata
  • Galpa kräkas
  • Gardinna gardin
  • Gens, gensare stickad tröja
  • Gi sä åver bli utom sig
  • Glána, glánte glo, glodde. Illglana stirra. Glaneng solnedgång, ansikte, stirrande
  • Glàsower glasögon
  • Gló glöd. Glóstekt stekt på glöden
  • Glôbb snöglopp
  • Glôppa glipa, öppna, klyfta
  • Glummen glömsk
  • Glutta liten öppning, öppna på glänt, kasta en snabb blick. Glyttane liten titt
  • Glyande hångrin. Glyhunn, glyhanne hånfull person
  • Glysa, gly hångrina. Glysówt med hånfull blick
  • Gnedden, gnite snål, gniden
  • Gólåden frikostig. Gómänning vänlig och hjälpsam person
  • Gradståck termometer
  • Grannlaw grannskap. Grannlawet närmaste grannkretsen
  • Grant galant
  • Gré ordna, reda upp, klar i huvudet. De grer sä det ordnar sig
  • Grebben gripen av något
  • Gresk ilsken
  • Grimmet strimmigt, smutsigt
  • Grinna grinig person. Grinn´te retlig, grinig
  • Grinné grinden
  • Griseros, svineros maskros. -ros ört, blomma
  • Grisevûrn smutsig av sig
  • Gro ”gro ihobb” läkas
  • Gryde´glanare nyfiken person
  • Grålla gråpäron
  • Gråmåge gråtrut
  • Grätten grinig, argsint
  • Gröba urholka
  • Gullá hand. Guller händer
  • Gullevär fint väder (Smögen)
  • Gullhöna nyckelpiga
  • Gyttebôrr Göteborg
  • Gå i tåw trassla sig
  • Gära göra
  • Göba lodjur
  • Gôppa hummer som mist båda klorna, snaggad hästsvans
  • Gôppete guppig
  • Gôr, gôrr, gôrt inälvor av fisk och skaldjur. Gôra, gôrra arbeta sakta, person som arbetar sakta, söla
  • Gôrpôsse magsäck på skaldjur
  • Gôtt lätt, enkel ”dä änte gôtt ô gära”, godis. Gôtta godis. Gôtte´smókka gottegris
  • Gövve givit
Till toppen

H

  • Hágall, skåre  havstrut
  • Hál hård. Hàleng hårding. Hál´vûrn ganska hård
  • Hála dra
  • Hall halv, halvt. Halltôtt halvgjort, halvdant. Hallvûrn hälften så stor som önskvärt. Halvôlet halvdant, ofärdigt
  • Halla luta, sluttning. Halleng sluttning. Halle så luta sig, ta en lur. Halle pô örat vara skenhelig
  • Halseklä halsduk
  • Hampetåw tåg eller rep av hampa
  • Háms fnas och skal från frukt och bär, liten klen stackare, fosterhinna, efterbörd (djur). Hámsete, hàfsete hafsig, slarvig
  • Ha´musefede olja ur levern från den djuphavslevande fisken havsmus, Chimaera monstrosa
  • Hannklä handduk
  • Hanlaw handlag
  • Hannûm,  henner honom, henne
  • Hanses, henneses hans, hennes
  • Hannårar ro för hand med två åror
  • Happeglapp osämja, fnurra på tråden
  • Happla vingla. Happlete motig, krånglig
  • Harka kratta, hosta
  • Harpegroa ingrodd smuts
  • Hart halvt. Hart um hart halvt om halvt
  • Hasti hetlevrad
  • Háwe hage, trädgård
  • Hawel, hawlé hagel. Hawla hagla, hagelgevär
  • Héde hetta, varmt. Hedebyar vallningar (kvinnligt besvär i övergångsåldern)
  • Heddanes rykte
  • Hekken?  vilken? Hekket? vilket? Hékkra, hékké? vilka?
  • Hem? Hemses? Vem? Vems?
  • Hemánte hemifrån. Hemåver hemåt. Hemmål hemtrevlig
  • Herra gå ostadigt, yra
  • Herremôrra sovmorgon
  • Hidánte hitom
  • Hillern hjärnan
  • Himsket hemskt
  • Hómmer, hómrane hummer, humrarna
  • Hómmla humla (insekt), smyga med
  • Hómma mumla, misstänka
  • Hóppe då hoppa av. Hóppetôssa groda, aktivt barn
  • Hóuwa komma ihåg
  • Hubbestubba huvudstupa, ögonblickligen
  • Húút huvudet. Huebönn huvudbotten
  • Hújja hojta, ropa
  • Hûl, hûlsôlten hungrig, utsvulten
  • Húlk ojämnhet i väg
  • Hurva rafsa ihop, trassla till. Hurven i surven  tilltrasslat
  • Hurveng, durveng, turveng, luseng örfil
    • Min farmor använde uttrycket hurring. Så lät det i alla fall i mina öron när hon sa det.
  • Hú´spräck, huvóna huvudvärk
  • Hû´stubba, húbbestúbba huvudstupa. Hûlmawa utsvulten eller mager
  • Hyba nypon
  • Hympe besvärlig person. Hympete högfärdig, petig, noggrann
  • Hårdôtt  hårtofs. Hårstréggla hårtest. Hårtafsa kvinna som inte håller håret snyggt
  • Häfta förstoppning
  • Hälldi tursam, lyckosam
  • Hälltan hälften. Hälltan dô hôrt hälften av varje
  • Hängeläbb person som hänger läpp
  • Hängla vara krasslig. Hänglete krasslig, klen
  • Häppet nyfiket, nytt och intressant
  • Hästesöva vara mentalt frånvarande
  • Hävvla sätta stopp för
  • Hönesjinn knottrig hud
  • Hô? Va? Hur sa?
  • Hôffôr? Varför?
  • Hôl hål. Hôlepôjk flicka. Hôlsôlten utsvulten.
  • Hôlk gammalt fartyg
  • Hôlla hålla
  • Hôlles (jär du?) Hur (gör du?)
  • Hôll reijt all right,  låt gå för det
  • Hôppe dor hoppa ur. Hôppetôssa groda, gräshoppa, liten påsksmällare, lösaktig flicka
  • Hôrdás vardags
  • Hörneskácká diagonalen i en fyrkant, på snedden i ett hörn
  • Hôrr´ävelle vareviga, varenda
  • Hôrre? Var? Hôrre på law? Var någonstans? Hôrr å en var och en
  • Hôssa strumpa, (även ett skällsord). Hôsselessten strumplästen. Hôsselägg strumpskaft. Binne hôsser sticka strumpor
  • Hôtte person som bor norr om Sotenäs
  • Hôvv, how jäskraft, jäsning vid brödbak
  • Hôvert? Hur?
  • Hôvvre maskeringskrabba
  • Hôôn? hurdan? Hôônt hurdant. Hôônna hurdana
  • Hönekär tupp
Till toppen

I

  • I bônn, i bôtt i botten, helt nere, värdelös
  • I frô´sä i från sig, utom sig, förtvivlad
  • I fånûtta i onödan
  • Ihóbba tillsammans
  • Ija, ia, ijá, iá sugade sjöhävning, bakström
  • Ijánsen i jåns, för en stund seda
  • Ijänn åter, kvar
  • Ijännbåna senil (”barn på nytt”), dum och naiv
  • Ijûmmel genom
  • Ikôll omkull
  • Illavûrn olämplig, otymplig, vårdslös, rå (om person)
  • Illdöring rackarunge, olydigt barn
  • Illglana stirra
  • Immen, emmen med fadd eller sötsliskig smak, smaklös
  • Införe inåt. Införe mä bené inåt med fötterna
  • Inmad innanmäte i fisk
  • Innánte inifrån
  • Inneslaw inslag, del av
  • Inó ännu (om tid)
  • Innåre innersta
  • Instôvva största rummet
  • Isa, isá tumlare, tumlaren
  • Iskrawe is som lägger sig som en rand längs stranden. Islägg tillfruset hav
  • Isär sprucken, delad
Till toppen

J

  • Jabba gå dåligt och stelt
  • Jaggu i mä kraftutryck, ”ja vid Gud”
  • Jàl, jonavin, lura slags mäsk, fruktmäsk
  • Jàlle gärde
  • Jalma, alma luden larv
  • Jàminne ”gi sett jàminne tet” ge sitt samtycke, tillåtelse
  • Jammen i mä, jammen i sä minsann
  • Jamna jämna
  • Jamra jämra. Jamre sä jämra sig. Jammers jammer ve och fasa
  • Jamse mä, jamte mä hålla med den man senast pratade med. Jamsa en person håller med
  • Jàmsis jämfota, jämsides
  • Jamt ofta, jämt
  • Jamter bredvid
  • Jamtjyck jämntjock, för tjock (om person)
  • Jangla vela, prata veligt. Janglete ostadig, som velar hit och dit
  • Járedrówen skenhelig
  • Jatte mä hålla med utan egen åsikt
  • Jawa jaga. Jawane jäkt, stress
  • Jawla tugga utan att ha något i munnen
  • Jitt givit. Ji se ge sig
  • Jólé jorden. Jólbär smultron, jordgubbar. Jólrôtta mullvad
  • Jómla mumla osäkert
  • Juleng stryk. Jule ôpp ge stryk
  • Júlp gylf
  • Jûmmel genom
  • Júrpa sörja, modd, dy, hoprörd mat
  • Jåla person som pratar enfaldigt
  • Jår, jårt er, ert
  • Jä, jäj jag
  • Jôdd skräp som grums i vatten, blöta på vägen
  • Jöna vänta ihärdigt på någon, vara overksam.
    • Min far använde ofta ordet som substantiv: en person kunde vara ”e jöna”. Som jag tolkade sammanhanget handlade det då om en nedsättande benämning för en velig person som pratade strunt och inte fick något gjort.
  • Jôrrmete, jómlete grumlig, dyig
Till toppen

K

  • Kága, kágebedde smörgås, brödbit. Kágeskalk brödkant
  • Kált kallt
  • Kallevanser bruna bönor
  • Kàmla försöka, fumla. Kamlete arbetsam, besvärlig
  • Kána pråm använd i fisket
  • Kángel torkad djurspilling som sitter kvar i pälsen. Kángelbär skitklumpar
  • Kàntete kantig
  • Kàrane, kárane ”ente ett kárane” inte en tillstymmelse, ansats eller rörelse
  • Karremella karamell
  • Kasseràva med gällivarehäng i byxbaken
  • Kástekäpp person som blir utnyttjad genom att får utföra tjänster
  • Katt granit med ojämnheter i, avsked, avskeda (”få katt”). Katterann rand av kvarts i granit
  • Killen (uttalas med k- eller tj-) kittlig
  • Kjûl, kjûrn köld. Kjûlot kyligt
  • Klabbete, kladdeverk, kleneverk, klôddreverk, klôdderverk klumpigt utfört arbete, fuskverk
  • Klena göra något man inte behärskar, fumla (nedsättande betydelse), vara närgången
  • Kleneng smörgås med sirap och riven ost
  • Klev brant backe med gångväg
  • Klitiggare sniken person
  • Klôdd tova av djurpäls som lossnat. Klôddra fuska, slarva, person som fuskar
  • Klônnarne klorna (flertal av klo)
  • Klónk klimp. Klónkekaga degigt bröd.
  • Klónkemör hästmyror
  • Klyba klämma, nypa hårt, klädnypa
  • Kläér kläder
  • Klägg, klägge, kläggá efterhängsen person hon/han, broms (insekt). Kläggenamn  öknamn. Kläggete efterhängsen
  • Kläm kram
  • Kläpp båtshake
  • Kläär kläder
  • Klôppa klippa (med sax). Klôpper klipper
  • Klösa spottloska
  • Klôss ve, klôss te tätt intill
  • Klôvva bergsskreva
  • Knabbersten småsten
  • Knaber sup, snaps
  • Knàrt ej fullvuxen person. Knàrtete knapert
  • Knawla utväxt, knuta
  • Kneppa vika upp eller ner (om skjorta strumpor och liknande).
    • Själv använder jag verbet i uttrycket ”kneppa sej om något som är ostadigt, slankigt, inte vill stå utan viker sig.
  • Knókk tvär, vrång person, benknota
    • Jag har även hört ordet knókk användas om en tvär krök på vägen och allsköns bulor och gupp på marken.
  • Knówla benknota
  • Knurpa trumpen tös
  • Knusa krossa, mosa
  • Knö tränga på, trängas
  • Knôtt smågatsten
  • Kock pojke. Kockenäbb käringtand
  • Kómmeljókka, pómmeljókka röra, hopkok
  • Kóselet varmt och gott
  • Krabbelurer plättar av sockerkakssmet (till Camilla Läckbergs pappa Jens recept)
  • Kraddó frisk och kry
  • Kransekaga vetekrans
  • Krapp trång. Krapphalsa har svårt att svälja. Kräppa tränga ihop
  • Krawe krage
  • Krettur kreatur
  • Krógete krokig
  • Krókka kruka
  • Krusetår kaffetåren efter påtår och tretår
  • Kråga kråka
  • Kräckleng kråkbär
  • Kröser lingon, lingonsylt
  • Krôsseklo, stómpeklo hummerns största klo. Den andra heter saxeklo
  • Kubbong/-e strandsnäcka
  • Kú´lónken spenvarm, ljummen
  • Kurvesnàle, kurvesnàbbe korvsnärt
  • Kútta, kútte å kapa, kapa av
  • Kvärn kvarn
  • Kåljox kålpudding
  • Känneng bekant person. Känt bekant
  • Kär (uttalas med hårt k) äkta man, karl. Kärákti manlig. Kärevûln morsk, stolt
  • Käring kvinna, hustru (neutralt ord, har ej nedsättande betydelse)
  • Kôbbel kort, krabb sjö
  • Kôbber koppar
  • Kôdd testikel
  • Kônna dåligt fruntimmer. Kônnepack liderliga fruntimmer
  • Köre vält köra omkull
  • Körrgål, körrgårn kyrkogård/-en
  • Kôrskrabbe sjöstjärna
Till toppen

L

  • Láà, láé ladan
  • Labba sätta fotspår på nytvättat golv
  • Labbla, labbra sladdra, en person som pratar mycket. Labblekatta skvallerkärring. Labblete överdrivet pratsam
  • Ladd lat. Laddsôdd, laddsåkk, ladd(e)móx latmask. Laddsu lat kvinna
  • Láge lake
  • Lán lån. Lána låna. Lánedane tre första dagarna i mars (”lån från februari”)
  • Lánkôlleng landkänning
  • Làrkete utsliten, dålig
  • Lassma avta, tröttna
  • Láwa, láwe laga
  • Là vära låta bli
  • Le på skynda på
  • Ledde på fresta på. Dä leddar ente på ingen fara
  • Leffra göra små rörelser med fingrarna, t ex vid mete. Leffrane liten rörelse
  • Légen leken
  • Lejda liggsäd
  • Lemänneng elak person
  • Lenn för lite saltad, töväder, plusgrader
  • Lento kvick, smidig
  • Lerken lealös
  • Levvannes levande
  • Liane avtagande fart (i båt) när drivkraften upphört
  • Liga, ligar tycka om. Ligare bättre ”ligare finns ente”. Ligaste bästa, trevligaste ”dä va dä ligaste”
  • Liggedann likadant
  • Linnäla  sädesärla
  • Lir tål
  • Livjól livrem
  • Lóck igen stänga. Lóck ôpp öppna
  • Lóff, lóffa limpa
  • Lógge legat
  • Lóktevàn parfym
  • Lómme, lumme ficka. Lummedug näsduk
  • Lómmrete omtöcknad, disträ, glömsk
  • Lómpa tunt, ojäst bröd som bakas ovanpå spisen
  • Lónk matrester att värma,uppvärmt kaffe. Lónka gå, värma upp. Lónket ljummet. Lonka på tjääln värma på kaffekitteln
  • Lóvôtter korta, stickade vantar
  • Lowa ljuga
  • Lowhalt låghalt
  • Lubba, lubbe ovårdad och slarvig kvinna respektive man. Lûbbete ovårdad
  • Luns skrytsam, stöddig karl
  • Lus löss
  • Luske etter gå sakta och leta efter
  • Lysskyll Lysekil
  • Lys ljus. Lysvûrn ganska ljus
  • Lågg lock
  • Lårfor kalsonger
  • Läbbe läpp. Läbbelätt lösmynt, pratsam. Läbbete flikig, ojämn
  • Läcker kinkig. Läcker  påt pedantisk och kinkig, fin i kanten
  • Läda sjåp, mes. Lädete leklysten
  • Lägge brätt vika hörn i bok
  • Lär läder
  • Läsónge konfirmand
  • Lôdd andel, ludd
  • Lôdda låda
  • Lôddete ullig
    • En man från Åsen hade vid något tillfälle besökt ett fint hus där det fanns heltäckningsmattor (vilket var ovanligt vid den tiden). Så beskrev han denna företeelse: ”Dä va mögge môtter sô dä va lôdd ôpp te acklat!” (Det var så mycket mattor att det var ludd upp till anklarna)
  • Löen efterhängsen
  • Lögn omöjligt
  • Löra sölkorv, slöa eller söla. Löre å somna, lura till
  • Lôrpa person som är smutsig av sig
  • Lôsse bókser gå på toa
Till toppen

M

  • Mád mat
  • Made úlkar spy i sjön, vara sjösjuk. Madlé dålig aptit
  • Maja ha picknick eller utflykt i det gröna
  • Majnöcklar gullvivor
  • Makrelleblégga stilla vatten över makrillstim
  • Máksel fason, sätt
  • Malókt malört
  • Mánda måndag. Mándrar måndagar
  • Máne månad. Manar månader
  • Manéda manet
  • Mángfresten klåfingring, ostyrig
  • Mártna marknad
  • Mása tjata
  • Màwe, máwe magen. Mawemål sakna mättnadskänsla. Mawe´revv ont i magen
  • Medesûla tilltrasslad metrev
  • Mej urin ”kattemej”. Meja kasta vatten
  • Mellûm mellan
  • Mésete mesig. Mesetámp vekling
  • Mesetta mes (fågel) särskilt talgoxe
  • Min far! Minsann!
  • Mjàl gäll i rösten
  • Mjôla tala lågt och otydligt, söla eller vara långsam
  • Mjära sjåpig person. Mjärete bortskämd, besvärlig
  • Mobrokvinna ingift moster.  Mosterman ingift morbror
  • Mókka, mókkla säga emot, oresonlig person. Mókklete vrång och besvärlig
    • Min farfar Allan från Gravarne kallade mig ”mókkete” (utan l) när han tyckte att jag var en trilsk tonåring.
  • Mónkelus/-ar gråsugga/-or
  • Mómma pris snus
  • Movera strosa, gå omkring
  • Mow måg, svärson
  • Mûkk gödsel. Möggedämma gödselstack
  • Muda muta
  • Mugga mögel. Múggen möglig. Múkkna mögla.
  • Mûla, mûl´éda ohejdat stoppa i sig mat, särskilt av sovlet
  • Múletrókk tystlåten
  • Munharpa munspel
  • Murregubben sotarn
  • Mûrpa, mussla pula med sitt
  • Mussar möss
  • Myg mjuk
  • Måde på sätt och vis
  • Måga mocka, skotta
  • Måg, måge, småmåge fiskmås
  • Måw måg
  • Mäkkta mä orka med, klara av
  • Mögge mycket
  • Môôln, môllne (plural) mjuk och mjölig (om frukt och potatis)
  • Môllvarp mullvad
  • Môskebluw försagd
  • Môtta matta. Môttefiller mattrasor. Môtteveja mattpiska
  • Môtteden maläten
  • Môtteblåst dåligt, unket (om mjöl)
Till toppen

N

  • ´n honom. Ser du´n? Ser du honom?
  • Naddó angelägen
  • Ente nàri (nàrri) inte dålig, duktig. Ente nàrit, svårt. Dä vante nàrrit det var inte enkelt.
    • Sa alltid min farmor när hon skulle beskriva hur smart och duktig jag var: ”Ho ente nàrri!”
  • Narebränt brun av sol och vind
  • Naska ta det lugnt, gå, köra sakta
  • Nattskrûmsla nattuggla, kvällsmänniska
  • Nawel nagel, Nawla nagla. Han ä ente rätt nawla han uppför sig onormalt
  • Neránte nedifrån
  • Nerijûmmel ner i centrum av samhället
  • Nó nu. Nónte inte nu
  • Nógge något. Nóggen någon Nógge då hôrrt lite av varje
  • Nokk nog, väl
  • Nól nord. Nólánte norrifrån. Nólávinn nordanvind
  • Nólhôtte, nólbú person som bor i Bohuslän norr om Sotenäs
  • Nusslesam händig, praktisk
  • Nyba nypon. Nybelus nyponkärna. Nybetorn, nybe´tônn nyponbuske
  • Nyttår nyår
  • Nålnagen spritt naken
  • Når när
  • Näkta neka
  • Närbedden snål
  • Närlådé närheten
  • Näsefeske när något går alltför enkelt från början. Till exempel om ett lag tar ledningen i en match: ”Ingen fara, det är bara näsefeske, du ska se att det ändrar sig.” (bidrag från T Sahlin)
  • Näxa göra ett snitt. Näxande ryck, jack, snitt
  • Nôrrbagge norrman
  • Nôtta använd, nyttja
Till toppen

O

  • Ojamejtane då oj då
  • Ól ord
  • Ómlé liten, ynklig
  • Ómm ugn
  • Omtränt ungefär
  • Órauwla orera
  • Oskyll, uskyll ojävig, ej släkt
  • Ottegläfsen första gryningen
  • Ów också
  • Ówa öga. Óweblegg ögonblick. Ówenäste ögonvrå
  • Ômsyss, umsyss omlott, ”gå ômsyss” gå om varandra utan att mötas
  • Ôpptánte uppifrån
  • Ôppstrekksa uppklädd
Till toppen

P

  • Padda storgatsten
  • Pall plan häll som stupar ner i vattnet, undervattensgrund
  • Pallfara undersöka noga
  • Pánka banka, slå, vägglus
  • Pannesteg liten fiskfångst, så mycket som ryms i en stekpanna
  • Patentnål säkerhetsnål
  • Patta dia. Patte spene, bröst. Pattehôllare bysthållare. Pattevarm ljummen
  • Pebbar peppar
  • Pékkówa nyfiken, ivrig
  • Pége bogspröt
    • Själv använder jag ordet ”peke” om något som har formen av en lång, smal pinne eller stör.
  • Pella plocka, peta. Pella räg skala räkor. Pellemása pyssla småplocka
  • Pelt, peltónge pojke
  • Pen fin, vacker
  • Pése penis. Pésar öknamn på västgötar
  • Pessa kissa. Pessedalk en som kissar på sig. Pesseträngt kissenödig. Pessekula kvinna som är vrång och omedgörlig
  • Pinnesnål mycket snål
  • Pinnevàn mycket lågt vatten
  • Pisse katt. Pissónge kattunge
  • Pjånkete pjåskig
  • Pladusa, pladósa blaffa. Pladuska stor vid fläck
  • Plow plog
  • Plure träplugg, snopp (enligt en uppgiftslämnare med rötter i Lysekil), konstig person, kurre
  • Plystra vissla
  • Pótta putta. Pótte kula spela kula. Póttekúler kulor att spela med
  • Prégga peta, arbeta med smått, petig person
  • Pressla person som är presslete det vill säga sjåpig, petig i maten
  • Prästekål åkersenap
  • Pûttätta, pûttätter potatis
  • Puda kudde. Pudevár örngott
  • Pundare stor gatsten, även använd som ankare till ryssja
  • Pusta ta vilopaus. Puste arbetspass
  • Pågålé påstridig (om person)
  • Påledd påfrestning
  • Påskefyr påskeld
  • Påst liten bro
  • Påtakkla påpaltad
  • Pära, pärer päron
  • Pöla rädd, försiktig person
  • Pôrrgass bråte
  • Pôsse påse. Pôssen påssjukan. Pôsse´resta skaka om kraftigt
  • Pös hink, pyts
Till toppen

R

  • Rabbe ljungbevuxen, sluttande mark
  • Rabällsk oregerlig, ilsken
  • Rákknar när trådar lossnar i kanten på tyg
  • Rága räfsa av trä, akterspegel på eka, även sittbrädan i aktern på eka eller utrymmet under sittbrädan. Ráge då raka av
  • Ragglete skrovlig
  • Rágn fiskrom
  • Ram skrovlig i halsen, hes
  • Rámla skramla, föra oväsen, falla. Rámmel oväsen
  • Rámsa slarvig kvinna
  • Rámässle mager och eländig person, benrangel
  • Rángelvàn svagt kaffe
  • Ránglete ranklig, rank. Ránglefant lång och gänglig yngling
  • Ranneté randig. Rannetvätt, ràntvätt kulörtvätt
  • Raspegaj´a ragata
  • Ràv rumpa. Ràvé rumpan. Ràveklybare tvestjärt. Talessätt:
    • ”Dä kómmer enget ifrå höne-ràvé ukacklanes”.
    • ”En ska gå te húút å ente te ràvé” (bäst att tala med chefen och inte någon underhuggare)
    • ”Ho har engé seddanes ráv” (hon arbetar jämt)
  • Rebbén revben
  • Rekti riktigt klok, ä dú´nte rekti? Är du inte riktigt klok?
  • Renslé renslig
  • Ré rede, fågelbo. Ré in inreda
  • Rér se reder sig
  • Reskabb redskap
  • Ressla slana. Resslefessla obeslutsam person
  • Ri rida
  • Rókka rynka. Rókkete skrynklig. Rókkefilla skrynklig trasa
  • Rómp svans, stjärt. Rompebedde stjärtbiten på fisk. Rómpedrá efterhängset sällskap (oftast barn), grodyngel. Rómpe etter ranta efter (om småsyskon t ex) 
  • Rómpetrôll grodyngel
  • Rómölja oordning
  • Rórt rodret
  • Róser blommor av alla slag. Rósekrókka blomkruka. Rósekôst blombukett
  • Rósete blommig, rosig om kind
  • Ró´sätta rosett
  • Row, råw råg
  • Ru åver stu huller om buller
  • Rudete rutig
  • Rul valk. Rula bilda valkar
  • Rumme utrymma
  • Russina russin
  • Russla skramla, slösa, barnskallra. Russlepengar fickpengar
  • Ryge mä dö, trilla av pinnen
  • Rysk galen
  • Råmål oväsen, skrik
  • Råtåga fuktig rykande dimma
  • Räg, rägé räkor, räkorna
  • Rännedredda diarré
  • Rättá högra handen, rätsidan på tyg
  • Rôdden rutten. Rôdden áne dålig andedräkt
  • Rög rök, ryka
Till toppen

S

  • Sabba, sabbá senfärdig person. Sabbete regnigt och blåsigt, senfärdig och slö i arbetet
  • Sadd knöl (om person), slarvig person. Sadden en stackare, slarver
  • Saggla person utan egen åsikt
  • Sákkete, sákkfaló senfärdig person
  • Sánka samla
  • Sassa prata strunt eller vimsigt, en person som sassar
  • Sattre sä lugna sig. Satt´rete långsam
  • Saw såg, innanmäte i fisk
  • Saxeklo hummerns mindre klo
  • Se ve´ titta till
  • Sedda sitta. Seddesôffa sittsoffa i finrummet
  • Sej seg
  • Sejjel segel. Sejjla segla
  • Sejefart glidfart
  • Sekken´ett, sekken´en se på det/den, ett sådan/-t. Sekken´ena se på dem, sådana
  • Sekkel saliv, drägla
  • Siá sedan, säga
  • Sijá sida
  • Silleflass, silleflôss sillfjäll. Sillekula tätt sillstim. Sillålt rikligt med sill
  • Sillmåge silltrut
  • Sinkesamt tidsödande
  • Sinna arg
  • Sinneláw sinneslag
  • Sitrona citron
  • Sjéé skeden
  • Sjebba flytta sig
  • Sjekkebö skickebud, sändebud
  • Sjéner skridskor
  • Sjevvra  vrida åran
  • Sjiller fattas
  • Sjule se skylla sig
  • Sjuwa skjuta på bakifrån. Sjuwkärra skottkärra
  • Sjynne de skynda sig
  • Sjåbete sjåpig
  • Sjäkka grimasera
  • Själer blåmusslor Själ´sán snäckskalssand
  • Sjället skaplig, bra
  • Sjöda sköta
  • Sjôl själv
  • Sjôlna, sjûrna skillnad
  • Skabbe´rakka, skabbrakkels satkärring, vedervärdig person
  • Skadda skata. Skaddhôpp jämfotahopp
  • Skákk skev
  • Skalleklä huvudduk, sjalett
  • Skamsty spektakel, fanstyg, något skumt
  • Skánk höft
  • Skedden smutsig. Dä tar en skedden äne det får ett snöpligt eller bedrövligt slut. Skeddål smutsig. Skeddkäfta ful i mun, spydig
  • Ske´mad flytande föda
  • Skoé, skônnar skor
  • Skopp stjärten på hummer eller kräfta
  • Skow skog
  • Skrab rester. Skrabbete skraltig, risig
  • Skránglete skranglig, skrev
  • Skrattmåge skrattmås
  • Skrinn mager
  • Skrôbbete skrovlig
  • Skrôvv skrov
  • Skvála person som inte kan tiga med hemligheter
  • Skvätten lättskrämd
  • Skyda skjuta
  • Sky´dôtt molntapp
  • Skåre, hágall havstrut
  • Skôbb skåp
  • Skôdd skott
  • Skôdda ro fort
  • Skôddfäst akterförtöjning
  • Skôdja skjul. Veskôdja vedskjul
  • Skôff utdragslåda
  • Sköldra vårrusta båt
  • Skôrrá skåra. Skôrre skurit
  • Sjäkka göra miner, grimasera
  • Sjället skäligt, skapligt
  • Sjö hav
  • Sjôl själv sjôlve själva, själve ”sjôlve fan”
  • Slabbát förkläde.
  • Slabba, slabbedaska kvinnna som utför grovsysslor för andra
  • Slafs skvaller. Slafsa skvallra. Slafsebôtta skvallerbytta
  • Slakk slak, ej sträckt. Slakka slaka, ge efter
  • Slámmerháns skrävlare
  • Slánk, slánken rest, resten. Slánke begränsat antal
  • Slaw slag, sort
  • Slébete hal,slipprig
  • Slettra slamsa
  • Sli slem, sperma, sjögräs
  • Slida slita, hårt arbete
  • Ha släng gå arm i arm, ha stadigt sällskap
  • Slängt händig, skicklig
  • Slär slånbär
  • Slô slå. Slôss, slows slåss, slogs
  • Slôfs stor, klumpig, ovårdad person
  • Slôrpa sörpla
  • Smàla prata utan uppehåll, snattra, person som smàlar
  • Smegevôrrna vacker väder. Sjedden vôrrna dåligt väder (Gravarne)
  • Smower se smyger sig
  • Smålåden modfälld
  • Småmåge fiskmås
  • Småvôrn liten, småväxt
  • Smälle ihobb magra
  • Smätta sprätta iväg
  • Snárstokken lättretad
  • Snawla tala i näsan
  • Snibá snipa, snäcka, båt med rund akter
  • Snodi underlig, märkvärdig
    • Min farbror Nils berättar: Vår gamle granne, Hans Holmberg, hade en dag på 1940-talet mött en fin herre som var sommarboende på Tången (Kungshamn). Denne var iklädd shorts och den ena framtanden hade växt snett över den andra. Detta beskrev Hans som så: ”Dä va´en snodi kär. Han hade klôppt åv bókkserne ve knä´e ôssô hadde´n flätta framtännanane.”
  • Snu vända. Snu´vänna vända upp och ner på
  • Snurpen, snurt, snurten, snällen förnärmad och sur
  • Snurpebán resår, dragsko
  • Snussla pyssla. Snusslesam händig
  • Snyda snyta
  • Snärben krokben
  • Snärk tunn hinna på kokt mjölk, tunn is
  • Snärke snarka
  • Snöfané snödrivan
  • Snör snor. Snörvla snora
  • Sob sopborste
  • Sókkerty sötsaker
  • Sómmla fumla, söla, person som är fumlig eller en slarver. Sómmlete saktfärdig, disträ
  • Spá spad, avkok
  • Sparówer glasögon
  • Spáé spade
  • Spédda smal person, strumpsticka
  • Spegge spicken (salt), liten klen person
  • Spejjel spegel
  • Speller ny splitter ny
  • Spiga spika
  • Spralla sprattla. Sprallfärsk pinfärsk om fisk
  • Sprengare, sprengval tumlare
  • Späling krikon (litet plommon)
  • Spälla spela
  • Spänna sparka. Spännevál mothåll för fötterna i en roddbåt
  • Spôrra, spurra  spåra, fråga
  • Spôttelôska, sputteklösa spottloska. Spôttkôpp, sputtebakk spottkopp
  • Stabbe kompakt hög av t ex ved, hö, även huggkubbe. Stabbla stapla
  • Stabblete stapplande, vinglig gång
  • Stákk unna sparade, lägga undan
  • Stam stäv, fören på båtar
  • Stéga steka, grädda
  • Stejje stege
  • Stekkelsbär krusbär
  • Stelk stjälk
  • Stenmale stenröse
  • Sterven torr om bröd, stel av köld
  • Stess beskäftigt springande. Stessa göra sig till
  • Stimmbåd ångbåt
  • Stómlebent, stómlebena gå ostadigt och stelt. Stómlehas person som går stómlebent
  • Stómp rund limpa, stump, liten bit. Stómpeklo hummerns största klo
  • Stókket försvunnit, borta
  • Strákk, strak rak, sträckt
  • Stráné stranden
  • Strann fiskeläge
    Strandpiltar.

    Strandpiltar.

  • Strannpelt trift, en sorts blomma
  • Streggla hårtest. Stregglete stripig
  • Strygare luffare
  • Stråla pinka
  • Stúbba stupa. Stúbbarefàló dödstrött
  • Stur nedstämd
  • Sturta dö knall och fall, självdö (om djur)
  • Stygg ful
  • Stånka stöna
  • Stäla själa
  • Stärk stark. Stärt starkt, starkvaror
  • Stôrmhatt blåmanet, öronmanet
  • Stôvvá stuga, hus. Stôvvegris vän som kommer och går som en i familjen, även stugsittare
  • Súbb sup. Súbe´lulle suput
  • Subbel sopor, skräp. Subbledönga sophög
  • Subbla söla, fumla. Subblebutta fumlig person
  • Sudrar sudare, snärjtång
  • Súl sovel
  • Sûla söla, sölig person som inte får något gjort, sorla (om hav). Sûlekock sölig person. Sûleverk söligt arbete. Sûlete smutsig, saktfärdig
  • Suleng örfil
  • Summa simma. Sam, sûmte simmade. Sûmt simmat
  • Sur´bla harsyra, ängssyra
  • Surhûla sankt område med dålig bärighet
  • Surka slaskbytta ombord
  • Surra prata strunt
  • Sútta kasta, slänga bort
  • Súttare lång person
  • Suttra vara senfärdig, senfärdig person. Suttrete saktfärdig
  • Súwa suga. Súwte sög. Súwetôtt klut med bröd blött i mjölk el brännvin som tröstnapp för spädbarn (!), även rödklöverblomma
  • Svemmra svimma
  • Sverra bränna. Sverrekôdd snarstucken person
  • Sveska sviskon, katrinplommon. Sveskekräm kräm av blandad frukt.
    • blandfruktMin farmor kokte ”sveskekräm” på torkad, blandad frukt i påse som hon (antagligen) köpt på Konsum uppe i backen. Katrinplommon, päron, russin, aprikos, äpple. Det blev en brun sörja som inte såg särskilt aptitlig ut. Jag smakade aldrig…
  • Svineroser maskrosor
  • Svinsa vinka för att påkalla uppmärksamhet
  • Svär, svåra mycket, duktig (ibland ironiskt). Svåreng duktig person
  • Svätt liten mängd (t ex av fångst), skvätt. Svättlasta lastad till relingen
  • Syg sjuk
  • Syltbagels bakelse. Sylt(e)kaga tårta
  • Sågga göra något långsamt. Såggete långsam av sig
  • Säddrar sättpotatis
  • Säkka sjunka
  • Sänglaw sexuell förbindelse. Sängemôtt sängkamrat (om barn)
  • Sär trögbedd, tillbakadragen
  • Sätta lägg ut fast fiskeredskap: ”sätta garn”.
  • Sättanes amper, duktig, ”kómma sättanes” komma med fart och beslutsamhet
  • Sö spad, soppa, får (djur). Söhoste torrhosta. Söpärler fårspillning
  • Sôlles så här, så där
  • Sôlten hungrig
  • Sömnörá  ”i sömnörá”  i yrvaket tillstånd
  • Sönga, sjónga sjunga. Sáng, sjóngte sjöng. Sónge, söngte, sjóngt sjungit
  • Sônn son. Sônnkvenna svärdotter.
  • Sônnánte söderifrån. Sônnaápå på sydsidan. Söretter, söråver söderut
  • Sônnávinn vind från syd
  • Sôn´närke sådan där
  • Sôpp ätlig svamp
  • Sôrpekôdd skitstövel
  • Sôtt, sôttra lat. Sôtten, sôttrá senfärdig man respektive kvinna. Sôttrete saktfärdig
  • Söva sova, slö person
  • Sôvûrt så där ja
  • Sôwa  suga, baksug som går mot ett skär
Till toppen

T

  • ´t det. Exempel: 
    • ”ser du´t?” Ser du det?
    • ”te´t”. Till det.
    • ”Ta mä´t!” Ta med det!
  • Tabba tappa, göra misstag. Tabbe sä göra bort sig
  • Ta dór plocka ur. Ta i hôll mä sträcka upp (någon)
  • Tág tak
  • Tàle stort göra sig till och prata riksspråk. Tàle te´n, tàr´te´n läxa upp honom. Tàle ve´n tala med honom
  • Talja lúgg olja i håret
  • Talle intorkad smuts, lager av intorkad kospillning. Tallete täckt av ingrodd smuts
  • Tallerk tallrik
  • Tall(e)rôddet genomruttet
  • Tángen Fisketången (del av Kungshamn). Tángare Fisketångebo
  • Tannevàn saliv, ”tannevànt ränner” det vattnas i munnen
  • Tappedór tratt
  • Tappsejen utsliten, uttröttad, tom
  • Tare havstång
  • Tasse slusk
  • Te´bagers tillbaka. Te´förne tidigare, förut
  • Tena, tinna tina, hummertina. Tenemad bete i hummertina
  • Tespa liten nätt tös
  • Testán, testane oväsen
  • Téty te- eller kaffeservis, tilltugg
  • Tijja tiga, vara tyst. Ti still! var tyst!
  • Tillitt tidigt. Tillévûrt ganska tidigt. Tillémóningar tidig potatis. Tivagen tidigt uppe
  • Tjabbla, tjabba tjata. Tjäbblete tjatig
  • Tjala smekas, kela
  • Tjé på trött på, utled. Tjésam tröttsam, tråkig
  • Tjéngelväv spindelväv
  • Tjévá vänstra handen. Tjévhänt vänsterhänt
  • Tjyda tillrättavisa
  • Tjykk, tykk tjock. Tjykka, tjókka dimma. Tjykkne té mulna på
  • Tjäge kind, käke
  • Tjägglete retsamt
  • Tjääl kittel
  • Tjäll  strandskata (Bohusläns landskapsfågel)
  • Tjännt bekant
  • Tjôdd kött
  • Tjôdda tjata, babbla, tjatig person
  • Tjöl kyla
  • Tjörka kyrka. Tjörrgårn kyrkogården
  • Tjôsta flämta, flåsa. Tjôsten andfådd
  • Togge då tagit av
  • Tomsehue stolle, våghalsig person. Tomsete, tomseng vildbase, tokig person
  • Tow rep, tåg. Towar bogsera, dra
  • Trámp yttertrappa, trapplan utomhus
  • Trappé trappa
  • Tras, traseng dåligt organiserat arbete
  • Trassla liten stackare
  • Trébônnar skor/stövlar med träbotten
  • Trinnsa rulla, snurra runt
  • Trókk trög, långsam. Trókkbókk surkart. Trokknar sprickor i gamla båtar som drar ihop sig
  • Tru, trútte tro, trodde
  • Trudemulen surmulen
  • Truwa truga (ihärdig)
  • Trå tråd, enträgen, tröttsam
  • Trä krukväxt, träd
  • Trähänt med ”tummen mitt i handen”
  • Träkka suga upp vätska, ”träkke sä” med möda dra sig upp eller uppför. Träkke ôpp dra ihop sig till oväder
  • Träkken längtan, dragning
  • Träkkspäll dragspel
  • Träkkt tratt
  • Tränter tranbär
  • Trö trampa
  • Trö, tröd tålamod. Tröda vänta
  • Trôbbete trubbig
  • Tuggebôss tuggbuss, tuggtobak
  • Tullé liten flicka
  • Tulla vira, fingra, plocka. Tulle in paketera. Túlle ihobb rulla ihop, skrynkla ihop. Túllemútta tissla och tassla
  • Turk, turka torka. Turketår enstaka regnskur
  • Turra, turre ofruktsam kvinna/hondjur resp man/handjur
  • Tûssleng, tôssla, tôssleng velig person, lite efterbliven person. Tûsslete bortkommen, velig, ovårdad
  • Tvärmôla med både smör och pålägg på smörgåsen
  • Tvärvûrn tvär, motsträvig
  • Tyfsun Tjuvsund (kvarter och berg i Kungshamn)
  • Typpa höna, även andra fåglar
  • Tyssleng lingon. Kröser lingon (med socker på)
  • Tåga dimma
  • Tåssa groda, padda
  • Tämlé tämlig
  • Tôlle fickplunta
  • Tôllepinne årtull
  • Tönnane tårna, flertal av tå
  • Tör torr. Tôrrklä handduk, näsduk
  • Törnte törs inte
  • Tôrrte tålde
  • Tôrving örfil
  • Tössonge flicka
Till toppen

U

  • Ú  o- (prefix med nekande innebörd)
  • Úbett objuden
  • Údá, udå, uttå  utan
  • Údante utifrån. Udá på utanför holmar och skär. Udá vinn pålandsvind
  • Udikrenger utanför
  • Udspégga lågvatten
  • Ufàlo ofärdig, handikappad
  • Ufesken som för otur med sig (redskap eller person)
  • Ufs, öx takfot, skägg. Ufsedrôbb, öxedrôbb takdropp
  • Uggen, usken frusen. Ugget, uggete råkallt
  • Olsson, Fanny - litenUggen gajjo dåligt väder (Fisketången)
  • Úgré tilltrasslad, virrig och oredig person.
    • Farmor hujade ofta om att det var ”ugrett” när vi kusiner hade stökat till och det såg ostädat ut. Hon var noga med städningen, den goda Fanny.
  • Ugäranes till ingen nytta
  • Uhäll olycka
  • Uköbanes gratis
  • Ula yla
  • Ulíanes otrevlig, olidlig
  • Úlig olik ulíga olika
  • Úlka sur person, vara sur och vresig, gråta, ha kväljningar. Úlkete väder med gropig sjö, odräglig (om person)
  • Úlvevär busväder
  • Um, ôm om
  • Umáw´le omöjlig
  • Umfram ”få nógge umfram” få något extra, på köpet
  • Umtrent ungefär
  • Únná undan
  • Únnerklåkka underklänning. Únnerstûbb underkjol
  • Únnerlúgga ”dösjö”, gammal grov sjö
  • Únnów häftig (storm), ostyrig (om pojke)
  • Únnåre undre. Únnårste understa
  • Úraw´lane skrän och oväsen. Úraw´le sä åbäka sig
  • Úsessamäj, úsessamäjtane usch
    • Farmor uttalade ordet ”úsissamej”, som jag minns det.
  • Úske sä skaka och ruska på sig av köld
  • Úskyll ej släkt, ojävig, utomstående
  • Útta annars
  • Uvûrn grov och ohyfsad
  • Úvär oväder
Till toppen

V

  • Vààrn valen, stel av köld
  • Vá givet naturligvis, förstås
  • Vadderpass vattenpass. Vaddra använda vattenpass. I vadder vågrätt
  • Vaddó(w) kraftig, väl tilltagen, fyllig
  • Vafferdan  vårfrudagen, våffeldagen
  • Vákant rundad kant på sågat virke med bark på
  • Vaksen vuxen, stor
  • Vàlé världen. Du store vàl uttryck för när det går på tok eller man blir överraskad
  • Vále mä köra hårt med. Vále ôpp klå upp. Váléng stryk
  • Vám mage. Vámma person med stor mage
  • Vámbäleng ouppfostrad person
  • Vàn (uttalas med långt à) vatten, insjö
  • Vanfàlo ofärdig, handikappad. Vangrótt vanskapt
  • Vángla vara vankelmodig. Vánglete vankelmodig
  • Vánpacka bortskämd, kräsen
  • Vánt ve van vid
  • Vánvedd vanvett
  • Vánvûla misshushålla, vanvårda
  • Var känslig, vaksam. Dä ska du bli var det ska du bli varse. Var påt känslig.
    • Talesätt som min far lärde mig: ”Fisens far ble försten var”
  • Vardövel varsel, förebud
  • Varg felhuggen sten: ”slô varg”, ”gäre varg”
  • Varme värme. Vàrt (uttalas med långt à) varmt
  • Vàrna frysa (om människor)
  • Váse stackare. Vása prata strunt
  • Vaskeklud disktrasa, skurtrasa
  • Vass ”dra vass” inte få fångst. Vassfis, vassvis utan fiskelycka, även en person med dålig fiskelycka. Vasshal misslyckat fångstförsök
  • Vassarv, musegräs  våtarv
  • Vassbid sur uppstötning
  • Vassbutta, vràngebutta baklängeskullerbytta
  • Vasshölj vattenpöl. Vassdabe vattenpuss
  • Vasskrané vattenkranen
  • Vé vid, bredvid, även ved
  • Vedd vett, förstånd.
  • Vedda veta. Ved vet. Vesste visste. Vesst vetat. Vé’nte vet inte
  • Vedde vete. Veddebrö, veddemyga vetebröd
  • Vega  vigg (sjöfågel)
  • Vegga vecka, vicka. Veggevill veckovill. Vegglete, venglete ostabil, vickande
  • Ve´is isbark, ishalka, underkylt regn
  • Vela enfaldig eller velig person. Vélete velig. Veleverk trams
  • Vélte tokig och vild
  • Viángen öppet område. Ude pô viángen ute och roar sig i smyg
  • Vidvessel vitsippa
  • Vig vik
  • Vigrebben om person som klumpigt försöker gripa över mycket
  • Vigulant sprättig, prålig person. Vigulera skryta
  • Ville hàl oavbrutet
  • Vinsa vinka, vifta
  • Vinna blåsa lite
  • Vitte´ja baldersbrå, prästkrage
  • Viåsen nyfiken
  • Von arg. Vont ondska, smärta. Voneper, den vone den onde. Vonsty skamstyg
  • Vóxen, váxen vuxen
  • Vráng avig, avog, trilsk. Vrángá avigsidan på tyg. Vrángevàn virvlande vatten efter stillaliggande båts propeller.
  • Vrebókk, vreknókk vresig person. Vrevûrn, vrevráng vresig, oresonlig, tvär
  • Vréen vriden.
  • Vrenkel valthornssnäcka
  • Vräga vräka
  • Vrängsleknud käringknut
  • Vrännar vinklar och vrår
  • Vûla lyda
  • Väkk bort (vid uppmaning: gå väkk! och om något som försvinner spårlöst)
  • Väjare Väjernbo
  • Väjen vägen
  • Väle flöte
  • Välvûrn välartad
  • Vänna/vänte vända/vände
  • Väps, väsp, väx, växeng geting
  • Vär väder
  • Vära vara. Ä är. Vá var. Vûrt varit. Lá vära låt bli.
  • Värkepiggar akne
  • Värkvärn väderkvarn
  • Värst duktigast, bäst
  • Västánte vesterifrån
  • Västra ”han västrar” vinden vrider sig mot väster
  • Vôdda dumbom, vela, prata strunt. Vôddete velig. Vôddeverk dumheter
  • Vôla val=80 stycken. Vôlgill fisk som håller måttet
  • Vôlka kela
  • Vôrpen född Hörre på law é du vôrpen? Var någonstans är du född?
  • Vôtt, vôtta, vôtte vante, nedsättande om person
Till toppen

Y

  • Ynnegrynn ytterst lite
  • Yssna, yssen brunstig (om ko)
  • Ystemöde kafferep

Å

  • Å. åv, då av
  • Åben öppen, glupsk. Åbensko, åbeskål glupsk person
  • Åberob gnäll
  • Åd åt
  • Åfalln lätt skämd
  • Åflów hastigt påkommen smärta
  • Åhûl, åhûrt avlägset ställe (nedsättande)
  • Åjamejtane då ojamej
  • Ålekråga  skarv (fågel)
  • Åver över. Åvåre, åvårste över, översta. Åverst, åvårst överst. Åvante ovanifrån
  • Åverálls, åverhalare overall
  • Åverfallsvär, åfallsvär hastigt påkommande oväder
  • Åverhann, åvrann överhand
    • Ett uttryck som jag hörde farmor använda när det gick över styr, eller hon blev överraskad, förbluffad: ”nó tar dä åvrann”.
  • Åverhändit överdrivet
  • Åverláng avlång
  • Åvertegángs överdrivet förekommande
  • Åveräna, åveräne överände
  • Åw, ów också, ”jä åw”

Ä

  • Äggbä ömtålig person
  • Äggehákka äggröra. Äggelóna pannkaka
  • Äggely, äggelya måsars vårläte
  • Äggesyg sniken, angelägen om något
  • Äggla reta, retsam person. Ägglete retsam
  • Ägna agna metkroken
  • Äl eld. Äla elda, svida ”dä älar” det svider. Sól´äl solsveda. Älmörja glöd i askan. Äl´sken ”i äl´sken” blixtsnabbt
  • Älls åldras. Älltes åldrades. Ällts åldrats.
    • Däremot kompareras gammal: gamlare, gamlast…
  • Älsalt alltför salt
  • Äkster olater, påhitt
  • Äne ända, slut , reptamp, fånglina. Änevänna vända ett halvt varv
  • Ängslé olustig, stereotyp och träig, ängslig
  • Änsa ta på allvar, räkna med (i regel negativt: ”den änsar e ente mä”)
  • Äntra arbeta hårt, tvista, en person som tjatar och tar om samma sak eller är envis. Äntrete tjatig
  • Är åda, ejder. Ärbôlt, ärebôlt, bôlt guding, ejderhane
  • Ärby erbjuda
  • Ärne ärende
  • Ärsam frikostig, ärlig
  • Äseng reling
  • Äsper askar (träd)
  • Ässle as, även skällsord. Ässleben ben i kadaver, även skällsord. Ässlevûrn odräglig
  • Ävja jäkta. Ävja´grebbet kavaljerens fasta grepp runt flickans midja
  • Äx, öx yxa
Till toppen

Ö

  • Ö öda. Ör öder. Ötte ödde. Ött ött
  • Öbär odon
  • Ög skarv, förlängning
  • Ögna småsill
  • Ögårn ödegården
  • Ökt kafferast, arbetspass
  • Ölägg slöseri. Ölann slösaktig person. Ölägga förslösa.
  • Ômtränt ungefär
  • Öngs ôpp föryngras
  • Önkeverk ynkedom
  • Ôppanté ovan ifrån
  • Ôpphällingé upphällningen
  • Ör yr. Öra vimsa, yra. Örebóms yr och tokig person
  • Örbalåkker örhängen
  • Öreflów örsprång
  • Örja, ûrja stressa, jäkta. Örjeng, ûrjeng jäkt, rusning
  • Örtapp örsnibb
  • Ösa skopa
  • Össla slösaktig person. Össlesam slösaktig
  • Össlit ödsligt
  • Östánte öster ifrån
  • Öx yxa, takfot, bergsstup  under vattenytan ”dra tená te öx”
  • Öön, öen ”väre öön” vara utan, ha slut på något, pank
  • Ööt, öet öde, tomt
Till toppen
Referenser
Kvillerud, R. (1999). Bohuslänska. Språkprov med kommentar. Göteborg, Språk- och folkminnesinstitutet.
Sotenäs dialektgrupp. (2000). Dialekt i Sotenäs. Sotenäs kommun, utbildningsnämnden.
Kustguide.se. (u å). Hotet mot dialekter. Hämtad 2013-08-05 från kustguide.net/kk_dialekter-care.html
Facebookgruppen Bohuslänska Ord & Uttryck.
https://www.facebook.com/groups/1399836166943356/