Samtalstekniker

Motiverande samtal, MI

Motiverande samtal, Motivational Interviewing, MI, är en evidensbaserad metod för vägledning för att framkalla och stärka motivation till förändring.

Motivation styrs av angelägenhetsgrad och tilltro till egen förmåga.

Motivation styrs av angelägenhetsgrad och tilltro till egen förmåga.

Metoden handlar om att utöva en empatisk, respektfull hållning i samtalsmötet och att träna specifika färdigheter i samtalet. Metoden har använts inom olika områden: alkohol, narkotika, tobak, sexualitet och reproduktiv hälsa, spel, matvanor och fysisk aktivitet.

Att vara motiverad för en förändring av sitt beteende är en kombination av angelägenhetsgrad (vilja, viktigt) och tilltro till sin förmåga (kunna). Genom att skatta var i figuren ovan som personen befinner sig får samtalsledaren en utgångspunkt för samtalet.

Ambivalenskors

Exempel på ambivalenskors.

Ambivalenskorset är ett annat verktyg i metoden. Där får personen lista för- och nackdelar med att fortsätta som förut eller att förändra.

Det är viktigt att samtalsledaren har en samarbetande stil och ser personen som en jämlike.

Det är samtalsledarens uppgift att finna och locka fram personens egna tankar och idéer om sitt beteende och hur det kan förändras.

x

Grundläggande principer i Motiverande samtal

    • Visa empati. Samtalsledaren visar sin vilja till förståelse genom reflektioner och sammanfattningar.
    • Utveckla diskrepans. När personen upplever en skillnad mellan hur det är och hur det skulle kunna vara blir det en stark drivkraft för att påbörja en förändring. Samtalsledaren hjälper personen att bli medveten om denna skillnad (diskrepans).
    • Undvika argumentation. Motstånd är ett naturligt uttryck för personens oro eller skepsis inför förändring. Att konfrontera och argumentera ökar motståndet hos personen. Därför måste det undvikas och hanteras varsamt när det uppstår.
    • Stödja självtillit. Samtalsledaren visar tilltro till personens förmåga att göra en förändring genom att berömma personens ansträngningar.

På Folkhälsomyndighetens hemsida finns

Se en film om MI med Christina Näsholm från Symposium Resö AB.

En artikel i Läkartidningen (2006) anger att:

    • MI ger bättre resultat än traditionell rådgivning och ökar patientens följsamhet till efterkommande behandlingar.
    • Samtalen kan vara lika effektiva som omfattande behandling.
    • MI lärs genom systematisk träning.
    • Kvalitetssäkring sker i kodningslaboratorium.
Forsberg, L, & Huss, M. (2006). Motiverande samtal – bättre än råd. Läkartidningen, 42(103), 3178-3180

rollnickMotiverande samtal utvecklades på 1980-talet av William R Miller en psykolog som på 1970-talet började arbeta med missbruksproblem utifrån kognitiv beteendeterapi. Han var också påverkad av Carl Rogers forskning om betydelsen av empatiskt lyssnade. Provläs ur William R Miller och Stephen Rollnicks bok Motiverande samtal.

x

Patientcentrerad metod

Patientcentrerat arbetssätt är en beprövad metod att få en patient att uppleva sig väl bemött, enligt Lynöe (2010). Samtalspartnern ber först personen att berätta om orsaken till mötet eller vad personen vill ha hjälpa med. Därefter får personen berätta i tre minuter utan bli avbruten.

Lynöe skriver att  ” det låter enkelt, men visar sig vara mycket svårt för många läkare”.

Det gäller att lyssna aktivt för att finna ut de tre F:en  – patientens föreställningar, farhågor och förväntningar. Till exempel:

    • Patientens föreställningar om orsaker till symtom, besvär och hur de bäst ska behandlas.
    • Patienten kan ha farhågor om att det handlar om en  livshotande sjukdom och ha förväntningar på en viss behandling.
    • Via patientens berättelse får samtalspartnern också en uppfattning om patientens värderingar, önskningar och åsikter.

Om personens berättelse inte helt redovisar allt av vikt, kan man kort be personen berätta mer om något av det som berörts för att klargöra. Därefter gör samtalspartnern en sammanfattning av det sagda för att undvika missförstånd.

Det här är ett sätt att få patienten nöjd och att känna sig lyssnad på och tagen på allvar. Det minskar också risken för över- och felbehandling, enligt Lynöe. En annan effekt är att det leder till ökat ansvarstagande hos patienten för den egna hälsan. Kliniska konsekvenser som setts är att blodsockret hos diabetespatienter optimeras, blodtrycket hos hypertoniker tenderar att normaliseras…

Arbetssättet sparar tid, tvärt emot vad man skulle kunna tro, menar Lynöe:

”Det har visat sig att om man avbryter med frågor om hur länge, hur ofta, vilken färg, hur intensivt etc. kan dessa frågor leda helt fel och just ge anledning till en rad onödiga utredningar och risk för över- och felbehandling.” (Lynöe, 2010).

Niels Lynöe, N. (2010). Bemötande i hälso- och sjukvården – etik eller etikettfråga? I: Goda möten i hälso- och sjukvården? Henrik Hammar-symposium 2010. Kristianstad: Region Skånes etiska råd.

x

Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation

sbar

Exempel på samtal enligt SBAR.

SBAR används inom hälso- och sjukvården för att strukturera information och för att presentera viktiga fakta snabbt och effektivt. Ursprungligen kommer SBAR från amerikanska marinen, där arbete med kritiska moment ofta sker under tidspress. Bokstäverna står för:

    • Situation
    • Bakgrund
    • Aktuellt tillstånd
    • Rekommendation

SBAR ger en struktur för god kommunikation och korrekt informationsöverföring i vården. På så sätt kan risken för att viktig information kommer bort eller missuppfattas minimeras. Det ökar patientsäkerheten och minskar vårdskador.

För att båda parter ska få gemensam förståelse av situationen måste kommunikationen vara: fullständig, korrekt, avgränsad och komma i rätt tid. Samtalet ska  fokusera på det som är väsentligt i sammanhanget och utelämna onödig information.

Exempel på metoden

S – Situation: Beskriv kort varför du tar kontakt. Detta måste du ha klart för dig själv innan du inleder samtalet. Ange:

    • Ditt namn, titel och vilken avdelning/verksamhet du representerar
    • Patientens namn, ålder och eventuellt personnummer
    • Varför du kontaktar: vad problemet/ärendet är

B – Bakgrund: Var förberedd på att ge en kortfattad sjukdomshistorik (diagnos, utredningar och behandlingar) som är relevant för det aktuella problemet/ärendet.

A – Aktuellt tillstånd: Här rapporterar du fakta om nuläget. Till exempel vitalparametrar, förändringar i patientens tillstånd som tillkommit sedan tidigare undersökningar/kontakter. Ange också vad du tror problemet är.

R – Rekommendation: Ge ditt förslag till åtgärd utifrån den information du gett under föregående punkter. Även detta ska du ha gjort klart för dig själv innan du tar kontakt.

    • Ska mottagaren komma direkt och i så fall varför?
    • Behövs nya prover tas eller undersökningar ?
    • Ska någon behandling ges?

Om svaret från mottagaren innebär ordination på till exempel provtagning, kontroll och/eller behandling – ställ följdfrågorna:

    • Hur ofta ska jag … ?
    • Hur länge … ?
    • När ska jag ta kontakt igen?

Innan samtalet avslutas – ställ frågorna:

    • Finns fler frågor?
    • Är vi överens?

SBAR-kommunikationen avslutas när både du och mottagaren har bekräftat åtgärden.

Metoden är särskilt användbar vid överrapportering av patient, vid kommunikation mellan personal av olika yrkestillhörighet, vid rapport till akutteam och när det är stressigt eller en ovan situation. Beroende på vilken verksamhet man jobbar i kan man behöva anpassa vad som informeras.

På Sveriges Kommuner och Regioners hemsida finns informationsmaterial och en film som visar dialog enligt SBAR. Du hittar även exempel på samtal för olika typer av verksamheter.

Litteraturtips

Samtal som fungerar är en informativ bok om professionella samtal som utgår från en teoretisk grund (inlärningspsykologi). Boken diskuterar kring frågan:

    • Hur fungerar det du gör i samtalet utifrån vad du vill uppnå?
Holmberg, J, Stalby, M. (2012). Samtal som fungerar: om tillämpad beteendeanalys, motivation och förändring. Stockholm: Natur & Kultur.

Att vara där du är handlar om hur man med samtalet som verktyg kan hjälpa den som drabbats av en kris att ta sig igenom och växa. Tunn och lättläst! Har skrivit om den i inlägget Professionella samtalets konst.

Falk, B. (2012). Att vara där du är: samtal med människor i kris. Stockholm, Verbum.