Att underlätta samtal vid afasi

hjärnaAfasi är en störning av den språkliga förmågan. Orsaken är en skada i hjärnan, till exempel efter stroke eller trauma. Det kan ge svårigheter att tala, skriva och att förstå talat och skrivet språk. Innan man vet helt säkert vad personen har svårigheter med bör man utgå från att alla dessa delar är påverkade.

Hur afasi yttrar sig är individuellt. Vilka problem som uppstår beror på var skadan sitter, och hur stor den är. Vissa personer förstår tilltal men har svårigheter att plocka fram rätt ord – talet blir fåordigt och trögt.

Hos andra kan språket flyta normalt eller snabbt, men vara nästan obegripligt eftersom personen förväxlar ord och språkljud, eller uppfinner egna ord. Ofta inser inte personen att talet är svårt att förstå.

En person med afasi kan ha problem med att:

    • hitta ord och personen kan förväxla ord
    • formulera meningar i tal och skrift
    • läsa ord, meningar och texter
    • räkna och hantera symboler, till exempel att läsa av klockan
    • förstå meningar som långa och krångliga

Ett mycket vanligt problem vid afasi är att hitta innehållsord, ord som har mycket betydelse. Det kan vara:

    • substantiv, som anger namn på saker, särskilt svårt är namn på personer,
    • adjektiv som anger sakers egenskaper och
    • verb, som är ord som beskriver vad någon gör.

Ibland ersätts ord med något näraliggande ord, ofta inom samma ämnesområde. ”Kaffe” kan bli ”te”. Det är mycket vanligt att ”ja” och ”nej” förväxlas. Ibland ersätts substantiv med fantasinamn (neologismer), som inte alls liknar det ord som personen försöker förmedla. Även språkljud kan förväxlas: ”fat” kan bli ”sat”.

Hur svår afasin än är så kan personen nästan alltid säga något. Automatiskt tal är exempel på detta. Det handlar om ord som är kraftigt överinlärda: hälsnings- och artighetsfraser(hej, tack, god morgon), svordomar, ramsor, till exempel räkneord, veckodagar, alfabetet, välkända sånger.

Automatiskt tal bör uppmuntras för att stärka självkänslan hos den drabbade. Det ökar välbefinnandet att känna att det finns något tal som fungerar. Det har dock ingen betydelse för att påverka en förbättring av det viljemässiga talet.

Att underlätta kommunikation vid afasi

Att samtalspartnern vet hur man underlättar samtal är avgörande för att personen med afasi ska kunna förstå, och uttrycka sin vilja och behov. Personer med afasi som inte får stöd i kommunikation kan bli passiva och undvika samtal. Eftersom det handlar om en funktionsnedsättning har du som samtalspartner ett ansvar att möjliggöra kommunikation. Men var medveten om att det kanske inte lyckas varje gång.

Generellt vid samtal med personer med nedsatt språklig förmåga gäller det att ha gott om tid. Ta gärna upp detta i samtalets början, så att ni båda är medvetna om förutsättningarna. På så sätt behöver pauser inte kännas pinsamma, och det kan öka tryggheten i samtalet. Är det inte möjligt att ge kommunikationen gott om tid så kanske det är bättre att skjuta upp samtalet till ett annat tillfälle.

Samtala gärna på tu man hand. Om flera personer ska delta i samtalet är det viktigt att inte prata i munnen på varandra och att lämna paus mellan varje talare.

Tyst och lugn miljö utan störande ljud underlättar kommunikationen. En skadad hjärna kan fungera långsammare än normalt och arbetsminnet kan vara påverkat. Då blir det svårt att hänga med när någon talar länge. Att koncentrera sig tröttar ut hjärnan. Håll därför samtalet kort, eller ta paus.

Fyra principer för kommunikation vid afasi

  1. Likvärdighet mellan samtalsparter
  2. Utbyte av information mellan samtalsparter
  3. Personen med afasi ska fritt få välja kommunikationskanal
  4. Uppriktig återkoppling från den lyssnande parten

1. Likvärdighet. Att ge uttryck för sin mening kan vara mycket ansträngande vid afasi. För att personen ska kunna, våga, orka att göra det så måste du samtalpartner visa tydligt att du vill lyssna. Du bör visa att du är intresserad av vad den andra har att säga. Du måste också ge utrymme för den andra att ta plats i samtalet. Det är ett sätt att visa respekt och visa att ni är likvärdiga deltagare i kommunikationen.

2. Utbyte av information. Det är viktigt att bemöta med respekt. Trots sin afasi är personen normalbegåvad med egna tankar och intressen. Det är viktigt för jämlikheten i samtalet att personen med afasi får möjlighet att förmedla sina egna funderingar och åsikter. Det blir tyvärr lätt så att de som talar obehindrat styr samtalet och vad man talar om.

Uppmuntra till kommunikation och visa uppskattning vid lyckade försök. Rätta inte när personen säger fel. Och avbryt inte när personen försöker säga något, utan vänta in. Det är viktigt att visa tålamod och inte stressa.

Kontinuitet underlättar för att förstå och bli förstådd. När man lärt känna varandra och samtalspartnern har kunskaper om den afasidrabbade och dennas bakgrund blir det lättare att kommunicera och välja samtalsämnen.

Whiteboard 23. Välja alternativa kommunikationskanaler. Ett samtal behöver inte enbart bestå av talade ord. Båda parter kan ha stor nytta av att använda stöd i kommunikationen, som kroppsspråk, fotografier, bilder, papper och penna eller andra konkreta föremål för att förtydliga. En liten skrivtavla (whiteboard) är ett användbart hjälpmedel.

Det har visat sig att personer med afasi har lättare för att förstå när samtalspartnern använder kroppsspråk, skriver och ritar. Och den som har svårt att uttrycka sig, lyckas bättre om samtalspartnern kan använda sig av alla kommunikationskanaler, visar en undersökning (Corneliusson, 2010).

4. Uppriktig återkoppling. Som en ärlig samtalpartner är det viktig att återkoppla det du verkligen har förstått. Låtsas aldrig att du förstår, när du inte gör det! När det uppstår oklarheter är det nödvändigt att stoppa upp och reda ut innan missförstånden hopar sig. En afasidrabbad person som har ett flödande tal som är fullt av obegripliga ord måste du bromsa och göra personen medveten om att du har svårt att hänga med.

När en person med afasi har svårt att förstå:

Ha ögonkontakt, det underlättar förståelsen. Tala tydligt, med lite längre pauser än vanligt mellan ord och meningar. Om du använder lite kraftigare röst än du brukar hjälper du den afasidrabbade att hålla koncentrationen.

Tala i korta meningar, med vanliga, enkla ord. Tänk också på att använda ord som ger stöd till innehållet. Säg ”vill du dricka kaffe?” istället för ”vill du ha kaffe?”. Använd gärna ickeverbal kommunikation som stöd till det du säger: gester, ansiktsuttryck, tonfall, peka.

Prata om en sak i taget. Markera tydligt när ett ämne är avslutat och ett nytt ämne ska tas upp. Gör gärna kort paus mellan ämnena. Du kan också signalera det nya ämnet genom att göra något tecken eller peka på något i miljön som har med ämnet att göra.

Upprepa gärna information som du ger, men formulera om för att inte låta tjatig. För att vara säkra på att ni har förstått varandra är det bra att under samtalets gång sammanfatta viktiga punkter av det som ni pratat om. Det ger utrymme för att korrigera om någon av er har missuppfattat något. Detta är särskilt viktigt ifall samtalet handlar om att personen ska ta beslut av något slag.

Att komplettera med skriven information gör det lättare för personen att förstå och komma ihåg det som sagts. Då kan personen gå tillbaka och läsa informationen flera gånger i egen takt, eller ta med hem och förmedla den till andra människor.

När en person med afasi har svårt för att tala:

Om personen bara kan säga ”ja” och ”nej” så ställ frågor som kan besvaras med dessa ord. Om personen säger ”ja” men samtidigt skakar på huvudet är det oftast huvudrörelsen som är det rätta.

Om personen tydligt visar att ordet som kommer över läpparna är fel, och inte lyckas hitta det rätta, så gissa i första hand på något inom samma ämnesområde. Men fråga gärna först om det är ok att hjälpa till: ”jag har ett ord i tankarna, vill du att jag ska säga det?”

Ibland fastnar personen i så kallade perseverationer, det vill säga upprepar samma ord flera gånger och har svårt att avbryta. Då är det viktigt att inte visa otålighet. Säg inte ”försök igen” utan ta hellre en liten paus. Det kan räcka med någon minut.

Afasiförbundet arbetar för att personer med afasi ska kunna delta i samhället på lika villkor som andra. I drygt 50 lokalföreningar erbjuds utbildning, stöd och social gemenskap för personer med afasi och deras närstående.

Afasiförbundet arbetar för att personer med afasi ska kunna delta i samhället på lika villkor som andra. I drygt 50 lokalföreningar erbjuds utbildning, stöd och social gemenskap för personer med afasi och deras närstående. Klicka på logotypen ovan för att komma till Afasiförbundets hemsida.

Exempel på hjälpmedel vid afasi

  • Personlig kommunikationsbok. Exempel:
      • En liten anteckningsbok eller lapp i plånboken som med namn på de närmaste kan vara till hjälp att få fram vem man menar.
      • Ett litet kort att lämna fram på bussen, i affären som förklarar vad afasi är och hur personen vill bli bemött.
  • Talsyntes, teknik för att omvandla text till tal
  • Datorbaserat skrivstöd
  • Läspenna
  • Läsplatta
  • Fickminne
  • Mobiltelefon
  • Stödkort vid akutsamtal (för vårdpersonal), Stödkort för vardagens samtal
  • Talbok
  • Talande klocka med minnesstöd
  • Taltjänst,  tolkservice vid funktionsnedsättning som rör röst, tal eller språk

Korta filmer om att leva med afasi

Referenser

Afasiförbundet. (u å). Om afasi. Hämtad 2012-04-22 från http://www.afasi.se/index.php?option=com_content&view=article&id=351&Itemid=53
Apt, P. (2012). Kommunikationsstörningar. I: Jönsson, A-C (red). Stroke: patienters, närståendes och vårdares perspektiv. Lund, Studentlitteratur
Corneliussen, M,  m.fl. (2010). Afasi och samtal: goda råd om kommunikation. Härnösand, OrdAF.
Wikipedia. (2013, 9 mars). Afasi. Hämtad 2013-04-22 från http://sv.wikipedia.org/wiki/Afasi
Olsson, C  & Svensson, M. (2012). Omgivningsfaktorers inverkan på delaktighet  i vården för patienter med afasi (kandidatuppsats). Örebro universitet, Hälsoakademin