Att äta när kroppens klockor är inställda för vila är en dålig idé. Särskilt att äta framför en skärm med blått ljus, eller med lamporna tända. Två färska studier visar hur dygnsrytmens växlingar mellan ljus och mörker påverkar vikt och metabol hälsa.
Mellanmål i vilofas ökade vikten
Kroppen har inbyggda klockor som styrs av dygnets växling mellan ljus och mörker, aktivitet och vila. Dessa inre tidmätare samordnar kroppens fysiologi och beteende med yttre rytmer i tillvaron.
Den övergripande klockan i hjärnan (suprachiasmatiska kärnan i hypotalamus) styrs till stor del av ljus. Men ändrade mönster för matintag kan koppla ur perifera klockor i kroppen, och ställa till oreda i rytmen.
Den ena studien utfördes på möss, som varje dag fick ett mellanmål, utöver sin vanliga diet: antingen choklad eller vanlig mat. Mellanmålet serverades antingen under under natten som är mössen aktiva del av dygnet eller dagen som är deras naturliga vilotid.
- Resultatet visade, bland annat, att mellanmål under tid som är avsedd för vila orsakade viktuppgång, och störde försöksdjurens naturliga dygnsrytmer för energiförbrukning, kroppstemperatur och rörelseaktivitet.
- Att äta i vilofas ledde också till att mössen tog upp mer energi ur mellanmålet.
- Ett annat intressant rön var att när det serverades choklad åt mössen mer, än om de fick vanlig mat som mellanmål oberoende av vilken tid på dygnet det var.
- Och de åt mer på dagen, som är deras naturliga viloperiod, än om mellanmålet serverades på natten, när de är aktiva och har sin högsta energiförbrukning.
Slutsatsen från forskarna blev att äta mellanmål när dygnsrytmen är inställd för vila ökar upptaget av energi ur maten, och främjar ökad vikt.
Artificiellt ljus riskfaktor för metabola störningar
Sedan tidigare vet man att artificiellt ljus under dygnets mörka timmar stör den naturliga dygnsrytmen. Det förändrar kroppens omsättning av blodsocker (glukosmetabolismen) och ökar risken för diabetes och fetma.
Den andra studien utfördes också på möss, och visade att artificiellt ljus minskar toleransen för glukos (blodsocker). Glukosintolerans innebär att kroppen blir sämre på att reglera blodsockret, som riskerar att bli för högt, eftersom kroppens celler får svårare att ta upp glukos från blodet.
Forskarna upptäckte att ljus aktiverade ljuskänsliga celler i ögats näthinna, som sände signaler till hypotalamus i hjärnan, och därefter via andra nerver ut till kroppens bruna fettvävnad.
Brunt fett är en typ av fettvävnad, vars främsta funktion i kroppen är att producera värme, framför allt vid exponering för kyla, samt efter vi ätit mat. Man vet att dessa funktioner hos brunt fett spelar en roll i regleringen av kroppstemperatur, energiförbrukning och kroppsfett.
Tidigare försök har visat att en del människor har brunt fett som är mer aktivt och förbrukar mer energi efter måltid, och att människor med mindre aktivt brunt fett tenderar att vara mer överviktiga.
- När försöksdjuren i den aktuella studien utsattes för ljus vid fel tid, enligt deras naturliga dygnsrytm, minskade deras tolerans för glukos, genom att blockera värmeproduktionen i den brun fettvävnaden.
- Försöksdjuren hade bättre glukostolerans när de fick äta i mörker, jämfört med de som utsattes för artificiellt ljus.
- Både naturligt solljus och blått ljus gav sämre glukostolerans, jämfört med mörker eller rött ljus. Effekten var högst för blått ljus (skärmljus).
Människor är dagaktiva och vilar i mörker på natten. Därför är glukostoleransen naturligt lägre på natten. Forskarna menar att artificiellt ljus under viloperioden skapar glukosintolerans via ljusaktivering i ögonen till hypotalamus, även hos oss. Och denna mekanism kan förklara sambandet mellan artificiellt ljus och metabolisk störning hos människor.
.
.
.
Olssons universum 
Kan se sambandet på min arbetsplats där större delen av personalen som jobbar nätter har högt blodtryck och några har fått söka dispens eftersom de fått diabetes typ 2.
GillaGillad av 1 person