För mycket insulin höjer blodtrycket

Insulinresistens är boven bakom de flesta av dagens folksjukdomar. Det menar forskaren Ben Bikman, som vecklar ut sig i ämnet i boken Why we get sick. Han har läst metervis med forskningslitteratur, och sammanfattar sina upptäckter på ett begripligt språk (engelska).

Många sjukdomar orsakas, eller förvärras av, insulin­resistens, menar Bikman. Till exempel högt blodtryck, fetma, fettlever, demens, cancer, hjärt-kärlsjukdom. Det är sjukdomar som drabbar miljoner människor varje år.

Insulinresistens av långvarigt högt insulin

Insulin är ett livsnödvändigt hormon som har många funktioner i kroppen.

I första hand ska det hålla blodsockret på en lagom nivå. Både för höga och för låga värden kan skada kroppen. Högt blodsocker ökar mängden insulin, och lågt minskar insulinnivån.

Insulinet reglerar även inlagringen av fett i kroppen. Högt insulin stimulerar fettcellerna att ta upp blodsockret och omvandla det till fett. När insulinet sjunkit till en låg nivå kan kroppen i stället använda det lagrade fettet som bränsle.

Om man ofta har höga nivåer av insulin i kroppen börjar kroppens celler försvara sig genom att nedreglera sin mottaglighet för hormonet. Cellerna utvecklar en resistens mot insulin. Men om blodsockret fortfarande är högt kommer bukspottkörteln att utsöndra ännu mer insulin för att försöka reglera blodsockret. Insulinresistens leder med tiden till diabetes typ 2, men det kan ta lång tid.

Högt blodtryck är en vanlig åkomma

Var tredje vuxen svensk har högt blodtryck, som är en stark riskfaktor för att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Det höga trycket i ådrorna sätter press på hjärtat som får jobba hårt för att blodet ska cirkulera i kroppen. Med tiden leder det till att hjärtat börjar svikta.

Nära var tredje person i världen dör av hjärt-kärlsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, förtjockning av hjärtmuskeln, åderförkalkning.

Nästan alla som lider av högt blodtryck är insulinresistenta.  Därför kan diagnosen hypertoni (högt blodtryck) ses som ett första bevis på insulinresistens, menar Bikman.

Fakta | Vad är normalt blodtryck?

      •  Max 120/80 är ett bra blodtryck.
      • Mellan 120-140 i övertryck och 80-90 i undertryck räknas som förstadium till högt blodtryck.
      • Mellan 140/90 och 160/100 räknas som lätt förhöjt.
      • Över 160/100 som måttligt förhöjt.
      • Över 180/110 är ett kraftigt förhöjt blodtryck.
      • Stor skillnad mellan över- och undertryck tyder på stela blodkärl, till exempel 170/85.

Därför ökar blodtrycket vid insulinresistens

Insulinresistens och höga nivåer av insulin i kroppen leder till högt blodtryck. Det sker på olika sätt. Bland annat genom att insulin påverkar ett annat hormon, aldosteron, på ett sätt som ökar blodvolymen, vilket kan öka blodtrycket.

Konstant högt insulin i kroppen leder på sikt även till att ådrornas väggar stimuleras till tillväxt. De blir tjockare, och det blir trängre för blodet att passera.

På insidan av blodådrorna finns celler som kan producera kväveoxid, ett ämne som fungerar kärlvidgande och ökar omkretsen på ådrorna. Men vid insulinresistens blir dessa celler mindre benägna att producera kväveoxid.

Ett obehandlat högt blodtryck leder på sikt till skador i form av styva blodkärl och åder­förkalkning, som i sin tur leda till stroke eller hjärtinfarkt:

Det visar sig att hos friska,  insulinkänsliga personer med normala insulinnivåer så fungerar insulin anti-inflammatoriskt. Men hos den insulinresistenta med ständigt höga nivåer av insulin kommer det i stället att aktivera inflammationer i ådrorna vilket ökar risken för åderförkalkning.

Högt blodtryck ökar också risken för hjärtsvikt, demens, försämrad blodcirkulation i benen. Blodkärlen i njurar, ögon och i benen kan också ta skada.

Risken för skador i hjärta, hjärna och kärlsystem ökar ju fler andra till­stånd och levnads­vanor man har som ökar risken.

Orsaker till högt blodtryck

Bidragande orsaker till högt blodtryck kan vara (enligt 1177):

    • Diet med mycket fett och socker.
    • Övervikt/fetma: att gå ned några kilo kan sänka blodtrycket och halterna av blodfetter och blodsocker. Regelbunden motion bidrar också till lägre blodtryck.
    • Hög alkoholkonsumtion.
    • Stress.
    • Vara utsatt för konstant buller eller andra miljöfaktorer.
    • Ärftliga anlag.

Tips för att minska insulinresistens

Ben Bikman menar att maten vi äter är det viktigaste verktyget för att råda bot på insulinresistens. Hans enkla plan:

  • Kontrollera kolhydraterna (control carbohydrates): Dra ned på kolhydrater som höjer insulin: socker, spannmål, läsk, stärkelserika grönsaker och socker­rika frukter.
  • Prioritera protein (prioritize protein): Viktiga byggstenar för kroppen som ger god mättnad.
  • Fyll på med fett (fill with fat): Lagom. Har du redan en massa fett lagrat på kroppen behöver du inte lägga till stora mängder på tallriken.
  • Kolla klockan (watch the clock): Nattfasta minst 12 timmar, och gärna 18 timmar ett par-tre gånger i veckan. Undvik mellanmål.
  • Lägg sedan gärna till daglig fysisk aktivitet.
Olssons universumTesta om du är insulinresistent

Referenser
1177. (2019). Högt blodtryck. Hämtad 2021-03-08 från https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/hjarta-och-blodkarl/blodtryck/hogt-blodtryck/
Bikman, B.T. (2020). Why we get sick: the hidden epidemic at the root of most chronic disease — and how to fight it. Dallas, TX: BenBella Books, Inc. https://libris.kb.se/bib/lzj7f6lsjc8wvhdb
Diet Doctor. (u å). Snabbkurs i blodtryck. Hämtad 2021-03-08 från https://www.dietdoctor.com/se/blodtryck
Diet Doctor. (2020). Allt du behöver veta om insulinresistens. Hämtad 2020-11-08 från https://www.dietdoctor.com/se/insulinresistens
World Economic Forum. (2020). Global deaths: This is how COVID-19 compares to other diseases. Hämtad 2021-03-08 från https://www.weforum.org/agenda/2020/05/how-many-people-die-each-day-covid-19-coronavirus/

Om Fru Olsson

Fabriksarbetare som blev journalist, sedan instruktör/receptionist på gym och därefter arbetsterapeut. Ledig tid fylls med lättja, naturupplevelser, kallbad och skräp-plock.
Detta inlägg publicerades i Vikt & hälsa och märktes , , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till För mycket insulin höjer blodtrycket

  1. maria65a skriver:

    Nackdelen är att sådan här eminent information oftast läses av de som inte har problem medan de som är i riskzonen är där för att det inte bryr sig.
    Ser det på min arbetsplats där de flesta av männen har rejäl kagge och äter blodtryckssänkande men inte alls är intresserade av livsstilsförändringar trots att vi har säkerhetstjänst vilket innebär att vårt blodtryck inte får vara över 140/90 samt att diabetes typ2 kräver tillstånd från Transportstyrelsen för att vi ska få arbeta.

    Gillad av 1 person

  2. Anna skriver:

    Det här är ett riktigt intressant ämne. Jag har läst mycket om detta i kombination med dagens folksjukdomar och hur förödande, framförallt raffinerat, socker är. Men oj! Vad man blir i frågasatt när man inte ger sitt barn en bulle eller kaka någon gång! Vi bakar med banan som sötning eller äter ”naturligt” socker genom 4-5 dadlar på helgen. Det är godis för vårt barn men inte socialt accepterat av, nästan, någon. Jag försöker att ge honom sunda kostvanor där inte DRI av socker redan har passerats vid frukost (som de flesta barn i Sverige gör idag), men man blir motarbetad. Jag är själv inte renlevnadsmänniska även om jag försöker i så lång utsträckning som jag kan, och håller med maria65a att det oftast är de som redan lever ganska sunt som anammar den här typen av information. Vi försöker också lära vårt barn (snart 4 år) att inte sitta vid TVn, för att vi vuxna ska få ledig tid, utan att vara med ute och cykla eller leka när vi tar en promenad eller grejar i trädgården. Dessutom vill vi inte att vår son ska utsättas för all strålning som paddor/plattor/telefoner och wifi utsöndrar, ingen känner till de verkliga effekterna av detta än. Det är en svår balansgång…

    Gillad av 1 person

Kommentarer är stängda.