Skada eller sjukdom i hjärnan kan ge problem med tankearbetet. En av mina uppgifter som arbetsterapeut på stroke-avdelning är att förstå om patienten har nedsatt kognition. Kognitiv svikt är en funktionsnedsättning som inte syns utanpå, men kan ge svårigheter att klara av vardagen.
Olika funktioner i hjärnan
Kognition handlar om hjärnans förmåga att ta in, lagra, processa och förmedla information:
- Uppmärksamhet. Vid svikt får patienten svårt att hålla tråden i samtal, upprepa telefonnummer eller adresser, svarar med fördröjning och tänker långsamt (upplevs som ”seg i kolan”).
- Exekutiva funktioner (planera och utföra). Vid svikt blir patienten initiativlös, får svårt med komplexa uppgifter som att betala räkningar, följa en bruksanvisning, betala med kontokort.
- Minne. Vid svikt måste patienten ofta få påminnelse, upprepar sig i samtal, har svårt att komma ihåg vad som nyss skett eller sagts, svårt att passa tider eller hålla reda på vilken dag det är.
- Språk. Vid svikt kan patienten ha svårt att förstå instruktioner eller vad andra säger, svårt att finna ord och använder omskrivningar istället, kan få ett stakande tal och upprepar vad andra säger.
- Visuospatial förmåga (tolka synintryck). Vid svikt får patienten svårt att hitta i nya eller kända miljöer, att orientera sig själv till omgivningen, till exempel sätta sig i en stol eller parkera bilen. Mörker förvärrar ofta symptomen.
- Social kognition (beteende och personlighet). Vid svikt kan patienten ha svårt med omdömet, uppfatta sociala signaler, läsa av ansiktsuttryck, blir gråtmild eller känslomässigt flack, får nedsatt empati, blir aggressiv, brister i insikt eller får förändrat ätbeteende.
Klocktest som enkel kognitiv screening
Det finns olika metoder för att ta reda på om patienten har kognitiv nedsättning. Klocktestet använder jag ganska ofta för att få en första indikation på hur tankearbetet fungerar.
Patienten får instruktion att rita en klocka, med urtavla och alla siffror, samt rita in visare som ska visa tiden tio minuter över elva. De flesta friska personer har inga problem att minnas instruktionen och utföra uppgiften.
Men om det finns en kognitiv svikt kan det ge utslag: till exempel att patienten inte kommer ihåg alla delar i uppgiften, eller gör andra typer av fel.
Testet ställer krav flera olika förmågor:
- Visuospatial förmåga – fördela siffror jämnt och få rätt riktning på visarna.
- Exekutiv förmåga – tänka ut hur man ritar en klocka, och utföra det.
- Minne och abstraktionsförmåga – förstå vad en klocka är, veta hur den ser ut och hur visarna ska vara placerade vid olika klockslag.
Bilden ovan är det mest intressant resultat på klocktest jag har mött. Patienten upplevdes ganska fungerande, klarade sin personliga vård trots en svag arm, och kunde föra adekvat samtal trots en del språklig påverkan (afasi).
- Linjerna kring urtavlan representerar siffrorna. Ett och två har även angetts med bokstäver.
- Patienten har även lyckats rita in några siffror, men några siffror har hamnat i fel kvadrant.
- På vänster sida placerades linjerna som strålar i stället för på linje, men antalet stämmer med den siffra som de representerar.
- Tiden har angetts med kraftigare streck på själva konturen (tio över elva), istället för visare. De stämmer någotsånär med hur visarna borde stå vid den tidpunkten på en vanlig klocka, men stämmer inte helt med de ”siffror” som patienten ritat in.
När jag efteråt ritade en klocka med vanliga siffror bredvid patientens, hade hen svårt att förstå varför jag inte var nöjd; hen hade ju löst uppgiften.
Kan visa på demens
Klocktestet används ofta vid screening för demens. Testet ger i regel utslag i början av sjukdomsförloppet, särskilt vid Alzheimers sjukdom. Resultatet räcker inte för att få diagnosen demens, men är en utgångspunkt för att bedöma om det behövs fortsatt utredning.
Men hur fungerar det med utmattningssyndrom? Känns det inte som att många får liknande symptom? Intressant att läsa detta då min mormor precis genomgått en demensundersökning. Hon har hastigt drabbats av åldersglömska.
GillaGilla
Det finns många saker som påverkar kognitionen negativt. Stress inte minst. Men även läkemedel, infektioner, sömnbrist. Särskilt gäller det för åldrade hjärnor. Vi testar t ex aldrig en patient med pågående urinvägsinfektion, som ofta gör äldre lite förvirrade.
GillaGilla
Du verkar vara strukturerad och noggrann, imponerande! Ritat en klocka och tror att allt blev rätt. Alzheimers i släkten men det verkar slå olika. Spelar minnesspel på datorn än hänger jag med bland yngre förmågor. Ålderdomen närmar sig och jag börjar bli alltmer insiktsfull om att det händer även mig, det trodde man ju inte:-)
GillaGillad av 1 person
Farmor blev glömsk på gamla dar medan farfar var skärpt som en nyvässad kniv. Blir intressant att se vem man brås på!
Sockerfritt är bra för hjärnan, kom ihåg det! 😀
GillaGilla