Fru Olssons fasta: Fettförbränning och blodsocker

Del 30. Mitt senaste faste-projekt har visat sig lärorikt för att förstå varför jag har svårt att gå ned i vikt. Egentligen fattar jag ju: att jag sätter i mig för mycket energi, ingen kan leva av luft. Men med hjälp av de verktyg som DDF-utmaningen bidragit med får jag en konkret och direkt åter­kopp­ling när felstegen sker.

Till exempel om jag ätit för stor portion, eller ätit för mycket av mina älskade (feta och energi­rika!) nötter. Och att alkohol verkligen sätter fettförbränningen på sparlåga!

Då tar det lång tid för kroppen att förbruka den tillförda energin, vilket visar sig i att blod­sockret ligger högre under längre tid. Vilket i sin tur betyder att kroppen INTE ägnar sig åt att bränna av det lagrade kroppsfettet.

Och jag märker också att lågintensiv motion, som promenader sänker blodsockret mycket effektivt. Då hamnar blodsockret lägre snabbare. Högintensiv motion i form av ett spinning-pass med rejäla intervaller visade sig höja blodsockret till all-time-high, trots att jag fastat halva dagen innan. Kroppen frigör energi ur sina lager för att jag ska orka. Men dagarna efter märkte jag att blodsockret nu sjönk snabbare till låg nivå.

Så lagras energi i kroppen

Kroppen kan lagra energi i olika former. I blodet finns snabb energi i form av glukos (blod­socker). Men det lagret är litet: bara cirka en tesked (fem gram). Därför finns det även lagrad glukos – glykogen – i lever och muskler som kan omvandlas till blodsocker i takt med att det går åt vid aktivitet. Glykogenlagret är lite större: ungefär 100 gram i levern och 400 gram i musklerna.

När glykogenlagren börjar tryta förbrukar kroppen de fettsyror som cirkulerar i blodet (cirka 16 gram). Först därefter börjar kroppen att knapra på lagret av kroppsfett.

Av maten vi äter är det främst fett och kolhydrater som lagras som energi i kroppen.

Kolhydraterna blir till glukos och glykogen. Om vi äter mycket kolhydrater lagras över­skottet som fett (och fettet i maten också). Kroppens förmåga att lagra energi som kroppsfett är mycket stor.

Oxidativ prioritet

Om vi dricker vin till maten måste kroppen ta hand om alkoholen först, eftersom kroppen inte kan lagra alkohol. Alkoholen omvandlas därför genast till energi, innan kroppen börjar för­bränna den energi som tillförs via maten.

Ketoner är ett annat ämne som inte heller kan lagras i kroppen. Ketoner är molekyler som skapas vid förbränning av fett, när det inte finns glukos tillgängligt, till exempel vid fasta eller svält eller vid så kallad ketogen kost som innehåller få eller inga kol­hyd­ra­ter.

Protein används i mycket liten utsträckning som energi, utan främst som byggmaterial till muskler, vävnader, signalsubstanser i hjärnan. Om vi skulle får överskott av protein via maten som inte behövs som byggmaterial i kroppen, kan det istället utsöndras via urinen.

Kroppen kan utvinna energi ur protein (muskelmassa) om den måste, till exempel vid svält. Men protein är ett ineffektivt bränsle och kostsamt för kroppen att omvandla: protein har hög termisk effekt, vilket betyder att 20–35 procent av energin går förlorad som värme när proteinet ska omvandlas till använd­bar energi.

Olssons universum | Protein – bantarens bästa vän

Som ses i tabellen ovan så kommer kroppsfettet alltid i sista hand för att täcka behovet av energi. Men det är en energireserv som kan räcka mycket länge om det skulle bli magra tider.

Att hålla koll på blodsockernivån ger en bra indikation på vilket bränsle som kroppen använder för ögonblicket. Det är först när nivån är tillräckligt låg som det handlar om förbränning av o-trivselkilona.

Ingen större fettförlust ännu

När jag startade projektet bestämdes min personliga trigger-punkt till 4,8 mmol/L.  Inte förrän blodsockret var under den nivån skulle jag äta. Sedan har följt ett par veckors ”hunger-träning” för att sänka trigger-nivån. Den ligger nu på 4,4 mmol/L.

Fasteblodsockret på morgonen har sjunkit ett par tiondelar och ligger inom det godkända intervallet 4,4–5,0 mmol/L (om än i överkant). Men det krävs viktnedgång för att morgon­sockret ska gå ner mer, enligt mina läromästare.

Jag har tappat ett par kilo, men det är vätskeförlust: fettprocenten består. Midjan är några centimeter mindre, men rumpan hänger kvar. Märkligt nog känner jag ändå mig ”smalare” och betydligt hälsosammare än för tre veckor sedan. Jag har definitivt mer energi! Och jag är glad att jag har klarat fastan bra, utan hungerkänslor och sug.

Återstår en vecka av Data-Driven Fasting 30-Day Challenge.


Referenser
Wikipedia. (2017). Glykogen. Hämtad 2020-09-18 från https://sv.wikipedia.org/wiki/Glykogen
Optimising Nutrition. (2020). Optimising food for satiety: How to tame your hunger monster (using 587,187 days of MyFitnessPal data from 9,900 people!). Hämtad 2020-09-15 från https://optimisingnutrition.com/calculating-satiety/
Optimising Nutrition. (2020). Oxidative Priority: THE SECRET to effective fat loss. Hämtad 2020-09-27 från https://optimisingnutrition.com/oxidative-priority-the-secret-to-effective-fat-loss/

Senaste inlägg om fasta

Om Fru Olsson

Fabriksarbetare som blev journalist, sedan instruktör/receptionist på gym och därefter arbetsterapeut. Ledig tid fylls med lättja, naturupplevelser, kallbad och skräp-plock.
Detta inlägg publicerades i Fasta, Vikt & hälsa och märktes , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Fru Olssons fasta: Fettförbränning och blodsocker

  1. livsglimtar skriver:

    Du är så rackarns påläst, ja ba ät! Håller nu diet igen, har hängt på Aftonbladet Wellobe igen. Men har inte berättat det denna gång, segt är det. Går ner o upp och inte kul alls.
    💚💛💚

    Gillad av 1 person

Kommentarer är stängda.