Vanor avlastar hjärnan

Att göra något per automatik, ”med ryggmärgen”, frigör hjärnkapacitet och underlättar när man har ont om tid, eller är lite stressad. Som till exempel på morgonen när man ska till jobbet. En väl inövad morgonrutin ger hjärnan att utrymme att hantera sånt man för dagen måste ha i minnet.

Min morgonrutin

Min klockradio sätter på sig någon minut före halv sex, så att jag kan lyssna på nyheter och väder innan jag kliver ur sängvärmen. Fast dessförinnan har en lampa tänt sig vid 5.20 (timer). Särskilt under vintermånaderna behöver kroppen lite extra tid att komma igång: ljus fungerar utmärkt som väckarklocka.

I allmänhet har jag redan dagen innan tänkt igenom vad jag ska klä på mig. Det kräver i allmänhet alldeles för mycket tankearbete för att kunna klaras av på några få minuter på morgonen. 😀 Klädseln måste vara funktionell utifrån aktuell kroppsform, väderlek och planerad aktivitet.

Benen över sängkanten, persienner upp och sedan på med vatten­kokaren för en kopp örtte. På med radion i köket. P1 är bra mått­stock för att hålla reda på var jag befinner mig i tid­planen eftersom samma programpunkter återkommer dagligen: Ring P1, morgon­andakt, sjörapport med förväntat väder…

Toabesök, kläder på, packa dryck och annat som ska tas med bör vara avklarat till nyheterna klockan sex. Då är teet lagom svalt att dricka. Det är sällan jag äter något på morgonen före jobbet eftersom jag för det mesta kör periodisk fasta. Om jag skulle äta på morgonen måste jag gå upp lite tidigare: redan 5.20 när lampan tänder sig, för att hinna få lite matro. Då blir det för det mesta lite benbuljong med ägg eller något i köttväg.

Kvart över sex som senast: bäddning och tandborstning. Av någon anledning brukar jag kombinera dessa två. Fluorsköljning för tänderna om jag hinner före ”Tankar för dagen” som startar 6.25. Den programpunkten är startskott för att lämna lägenheten och gå mot bussen. Då finns gott om tid att lämpa av eventuella sopor i miljörummet, kanske plocka en blomma till kontorsvasen, och traska i lagom takt till hållplatsen som ligger cirka tio minuter bort.

Den halvtimmeslånga bussresan till jobbet om morgonen är kanske dagen bästa stund. Så avkopplande att sitta i lugn och ro och titta ut på grönska, fågel och fä: hare, räv, rådjur, ibland älg, alle­handa fåglar som jag inte vet namnet på, som sjöfågel, rovfåglar. Åtminstone under den ljusa årstiden.

När vinter­mörkret lägger sig över tillvaron får jag skåda mer i mitt inre och använder tiden till lite ”mind­fulness”.

Jag har alltid öronproppar med mig i väskan, eftersom en del förare drar upp volymen på hållplatsutropen till det out­härdliga. Inget får störa min lugna stund på morgonen.

Vid 7.15 svänger bussen in till det stora sjukhuset och arbetsdagen börjar.

Om Fru Olsson

Fabriksarbetare som blev journalist, sedan instruktör/receptionist på gym och därefter arbetsterapeut. Ledig tid fylls med lättja, naturupplevelser, kallbad och skräp-plock.
Det här inlägget postades i Arbete, Åka kollektivt och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Vanor avlastar hjärnan

  1. maria65a skriver:

    Jag har oxå morgonrutiner men det har hänt att någon i familjen sovit över och stigit upp samma tid och då faller alla mina rutiner 🙂

    Gillad av 1 person

    • Fru Olsson skriver:

      Ja, då får man koppla på hjärnan! Rutinen kräver tid och utrymme… Helgerna är inte alls lika inrutade som vardagen, för min del. Fast det är helt mitt eget fel.

      Gilla

Tack för din kommentar!

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.