Busväder utan slut

Igår fick jag dra på regnstället när jag skulle till stan. Paraply var inte lönt: det blåste stormvindar. Inget badväder, precis. Hade haft planer på att gå upp tidigt och träna på spinncykeln i arla timma. Men jag orkade inte eftersom jag sovit så dåligt när vinden väsnades och riste i balkongräcket hela natten.

Så planen var att ta en lång promenad idag istället. Men när jag släpade mig ur sängen i morse visade det sig att jag knappt kunde stödja på ena foten. Akut inflammation i hälen. Fattar inte varför, har inte gjort något utöver det vanliga.

Det är väl ålderdomens rost som äter på min lekamen? Det är inte roligt att bli gammal, som vårdtagarna i hemtjänsten brukar säga.

Efter någon timmes linkande i lägen­heten bestämde jag mig för att prova om lite pedal­tramp ändå vore bästa medicinen. Det blev ett pass på 58 minuter till slut. Det gjorde mest ont i början, när jag skulle stå och trampa. Men det gav sig lite efter ett tag, och hindrade inte i utförandet. I vart fall inte mer än min dassiga kondition.

Det blir intressant att se hur foten mår i morgon bitti när det är dags att gå till jobbet?

Fler vårtecken

Påskliljorna börjar snart att blomma här utanför mitt. Buskarna börja få ganska stora blad. Och jag såg att det lilla körs­bärsträdet på kyrkogården var alldeles rosa av blommor. Det är officiellt vår, enligt SMHI.

Jag lyckades i vart fall missa de soliga dagarna denna veckan. Känner stort behov av att få slippa allt det grå. Det bara regnar och regnar. När det inte blåser. Eller bådadera. 😦

Enda ljuspunkten var en lyckad köpronda på Dacapo i torsdags. Där var halva priset-rea på redan låga priser. Så jag shoppade loss för hela 50 kronor: ett par Nike fritidsbrallor och en (obegagnad) tunn kofta. Båda i ”klatschigt” svart. 😀

Om Fru Olsson

Fabriksarbetare som blev journalist, sedan instruktör/receptionist på gym och därefter arbetsterapeut. Ledig tid fylls med lättja, naturupplevelser, kallbad och skräp-plock.
Det här inlägget postades i Motion, Natur & väder, Second hand & shopping och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Busväder utan slut

  1. maria65a skriver:

    För bara några år sedan kände jag mig lycklig som aldrig haft några krämpor. Det skulle jag aldrig sagt för då uppenbarade sig en inklämningsskada i axeln som opererades, en menisk i knäet som opererades och efter det fick jag Mortons i höger fot – operation, bröstcancer med alla tänkbara behandlingar, Mortons i båda fötterna, De quervain i högerhand och en frozen shoulder. Idag känns det mer som att jag skrattar hysteriskt åt det här med att bli ”gammal”. Men annars känner jag mig frisk 🙂

    Gillad av 1 person

    • B.J. skriver:

      Ser själv (kanske lite väl över-)positivt på våra sjukdomar och krämpor. Alltså på de som förhoppningsvis går över/läks. De hjälper oss att, åtminstone för en stund, att faktiskt uppskatta vårt krämp- och sjukdomsfria normaltillstånd. Ibland är det alltför lätt att ta saker och ting för givet när de är ”normala”.
      Mer ”Carpe Diem” liksom 😉

      /B.J.

      Gillad av 1 person

    • Fru Olsson skriver:

      Aj, det var en lång lista… Mortons vet jag inte ens vad det är? Önskar dig allt väl framåt, nu när du genomlidit så mycket!

      Gillad av 1 person

  2. sonja.hoglin@outlook.com Hoglin skriver:

    Ömsom vin och ömsom vatten vilket bäst vete katten

    Skickades från E-post för Windows 10

    Gillad av 1 person

Kommentarsfältet är stängt.