Fru Olssons fasta: Femte veckan

Del 11. När jag skriver det här är det sista dagen i femte fasteveckan, och första advent. Idag har jag faktiskt slarvat till det och smakat både pepparkaka och ätit karamell (lakrits, min passion). Naturligtvis helt onödigt. När jag känner mig ”smal” är det som att jag tror att jag kan ta ut svängarna lite. Men det är ju så jag blir fet igen. Så jag ska ta mig en rejäl funderare över det beteendet.

I veckan som gått damp det ned en inbjudan från cheferna på jobbet. Nästa APT bjuds det på julbord istället för ett träigt arbets­möte. Ett jättetrevligt initiativ som var menat att glädja, men jag kände mig enbart besvärad. Hur skulle jag krångla mig ur det?

Det planerade datumet var min ”ordinarie fastedag”. Och i inbjudan fanns en uppmaning att meddela om man inte tänkte delta, eller hade behov av special­kost.

Så jag tackade så mycket för inbjudan, men sa att jag nog ville hoppa över. Kände mig stolt över mig själv, men fick ingen glad min från chefen. Nå, då får det vara så. Nu när fastan fungerar så bra, vill jag inte bryta min rutin. Det finns tid nog att stoppa i sig för mycket.

Plötsligt slog det mig, när jag satt på bussen hem från söndags­visiten hos mor, att jag nu känner mig tillfreds med livet på ett sätt som jag aldrig gjort tidigare. Jag känner mig lugn och trygg, mår hyggligt, har arbete och en fungerande daglig rutin, ordnad ekonomi och inte större problem än att jag klarar att lösa dem. Fastan gör underverk för min hjärna som tidvis bebos av svarta tankar.

Det enda jag ibland kan sakna är en vän att vandra i svampskogen med. Men jag har många fina minnen från tidigare relationer. Det är gott så. 🙂


Alla inlägg i serien

Om Fru Olsson

Fabriksarbetare som blev journalist, sedan instruktör/receptionist på gym och därefter arbetsterapeut. Ledig tid fylls med lättja, naturupplevelser, kallbad och skräp-plock.
Detta inlägg publicerades i Fasta och märktes , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Fru Olssons fasta: Femte veckan

  1. B.J. skriver:

    Bra beslut!
    Svårt det där med ”krockar” mellan hur man förväntas bete sig socialt kontra den egna valda livsstilen. Vad gäller dieter/fasta ställer omgivningen många gånger (omedvetna, men tyvärr alltför ofta medvetna) krav på att man som enskild person förväntas bryta sin livsstil för att tillfredställa gruppen.
    Man blir till exempel aldrig så ofta bjuden på middag när man fastar, eller får aldrig så många inbjudningar till fester, afterwork, ölhävning m.m. när man gör ett alkoholuppehåll ;-(

    Sorry alla, men i MITT liv gäller MINA regler! Vill ni ha med undertecknad får ni skjuta på planeringen, annars klarar ni er säkert minst lika bra utan mig.
    Tar ett tag att hamra in budskapet i (o?)vänskapskretsen, men hos de flesta går det fram efter ett tag 😉

    /B.J.

    Gilla

    • Fru Olsson skriver:

      Jag är ganska van att bli betraktad som en kuf i kostsammanhang. Men jag är ingen fanatiker. Väljer att äta vanligt för att vara social ibland. Men egentligen är det ju självmisshandel att stoppa i sig en massa onyttigheter bara för att kunna umgås med andra. Ha en fin dag!

      Gilla

Kommentarer är stängda.