Kroppsfett gör dig mätt – eller hungrig…

Kroppsfett är inte enbart ett bränsle­förråd. Det är ett aktivt organ som via hormoner har stort inflytande på ämnes­omsätt­ningen. Ja, kroppsfettet kan till och med styra vårt beteende.

Fett lagras på olika sätt

Insulin är ett hormon som utsöndras från bukspottskörteln när nivån av glukos (blod­socker) i blodet stiger. Insulinet gör att kroppen kan lagra den energi som kommer in via maten.

Fett är ett effektivt sätt att lagra energi för senare bruk. För kvinnor är det normalt att 20–30 procent av vikten är kroppsfett. För män gäller 8–24 procent. Fett lagras i första hand i underhuden, så kallat subkutant fett. Ett överskott av underhudsfett syns som valkar på olika ställen på kroppen.

Om fettcellerna i underhudsfettet tvingas ta emot för mycket fett börjar de fungera dåligt. Då ökar istället halten av fettsyror i blodet. Det leder till att fett, i form av fett­droppar, börjar lagras på andra ställen till exempel i muskler och organ – så kallat ektopiskt fett. När fett­dropparna bryts ner bildas det ämnen som är skadliga. Därför anses fett som samlas i och kring inre organ, som lever och hjärta, vara mer ohälsosamt än vanligt underhudsfett.

Fett som lagras innanför bukhinnan, i och runt organ i buken, kallas visceralt fett. Detta fett anses särskilt ohälsosamt. Visceralt fett kan visa sig som buk­fetma och är ett tecken på att personen lider av metabolt syndrom med ökad risk för diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Men det är inte alltid att det syns utanpå. Även till synes normalviktiga personer kan ha för mycket visceralt fett.

Hypotesen om en personlig fett-tröskel

Personal Fat Threshold-hypotesen innebär att alla har sin egen individuella nivå för hur mycket fett de kan lagra innan de får hälsoproblem. Enligt hypotesen är det inte vikten som styr, utan antalet och storleken på fettcellerna.

Hypotesen kan förklara varför även smala personer kan bli insulinresistenta och få sjuk­domar som diabetes typ 2. Man talar om tofi, thin on the outside, fat on the inside.

När en person lagrar fett kan fettcellerna bete sig på olika sätt:

  • Antingen sväller de och blir större. Fettceller kan svälla tusenfalt sin normala storlek. Men kraftigt uppsvällda fettceller fungerar dåligt och orkar till slut inte ta emot mer fett eller blodsocker. De kan också avge ämnen som startar inflammation i fettvävnaden.
  • Eller så kan fettcellerna dela sig och bli fler normalstora fettceller som är insulin­känsliga och gärna tar emot mer fett.

Forskning kring kroppsfett antyder att det är de större fettcellerna som är mest ohälso­samma.

Fettväven signalerar via hormoner

Normalstora fettceller avger hormonet adiponektin. Adiponektin ökar förbränningen av fettsyror, signalerar till levern att dra ned på sin produktion av blodsocker, och har en anti­inflamma­torisk effekt på fettcellerna.

Produktionen av adiponektin styrs av mängden fett på kroppen. Ju mindre kroppsfett, desto mer av hormonet produceras. Men när kroppsfettet ökar – när fettcellerna sväller minskar produktionen av adiponektin. Det leder till insulin­resistens. Ju större fettceller desto mer insulinresistens.

Kroppsfettet producerar även leptin. Det är ett hormon som signalerar mättnad till hjärnan. Ju mer fett på kroppen, desto mer leptin utsöndras.

Höga nivåer av leptin dämpar hunger och sätter fart på ämnesomsättningen. Hjärnan får signalen att det finns tillräckligt med energi: att vi inte behöver äta mer. Detta för att kroppen  istället ska använda sitt kroppsfett som bränsle.

När nivån av kroppsfett minskar utsöndras det mindre leptin. Det leder till ökad hunger och aptit, medan ämnes­omsätt­ningen sjunker (det är därför som det vid viktnedgång kan bli svårare att bli av med kilon ju närmare sin målvikt man kommer).

Den som har mycket fett på kroppen, och därmed en onormalt hög produktion av leptin, kan drabbas av leptinresistens. Det innebär att leptinet utsöndras som tidigare, men hjärnan blir okänslig för hormonet och tar inte emot mätt­nadssignalen.

Istället tolkar hjärnan situationen som att kroppen svälter och behöver mer mat. Hjärnan signalerar till bukspotts­körteln att avge mer insulin för att kunna lagra mer energi, det vill säga fett. Samtidigt sjunker ämnes­omsättningen. Leptin­resistensen leder till att personen blir mer hungrig, tappar lusten att röra på sig och bränner ännu färre kalorier, för att spara på energin.

På cellnivå har man sett att leptinresistens handlar om inflammation i hypotalamus, och att nedbrytningsprodukter från fria fettsyror i blodet når hjärnan och stör leptin­signaleringen, i kombination med konstant höga nivåer av leptin.

  • Hur vet man om man är leptinresistent? Enklast är att titta i spegeln. Har man mycket kroppsfett, särskilt kring buken, är man sannolikt leptinresistent. Man kan också känna sig ständigt hungrig och sugen.

Även om man lyckas gå ned i vikt är det inte alltid att leptinresistensen försvinner, vilket tyvärr kan göra det svårt att behålla den nya, lägre vikten.

Läs mer: DietDoctor | Hur man undviker att bli hungrig: fasta och ghrelin

Referenser
Bartoll, J. (2016). Kroppsomvandling Del 3: Fettförbränningens hormoner. Gymgrossisten.
https://www.gymgrossisten.com/inspiration/artiklar/kroppsomvandling-del-3-fettforbranningens-hormoner
Bergqvist, J. (2014). Funkar din mättnad? http://www.jonasbergqvist.se/blogg/funkar-din-mattnad
Darling, N. (2018, 23 mars). Five Things We Know About Fat. Psychology Today. https://www.psychologytoday.com/us/blog/thinking-about-kids/201803/five-things-we-know-about-fat
Gunnars, K. (2018). Leptin and Leptin Resistance: Everything You Need to Know. Healthline. https://www.healthline.com/nutrition/leptin-101#causes-of-resistance
Guyenet, S. (2014). What Causes Leptin Resistance? https://www.youtube.com/watch?v=WMdSHNnRbEs&feature=youtu.be
Ted Naimans föreläsning från Low Carb Down Under 2017. Insulin Resistancehttps://www.youtube.com/watch?v=Jd8QFD5Ht18
Taylor, R., & Holman, R. R. (2015). Normal weight individuals who develop type 2 diabetes: the personal fat threshold. Clinical Science, 128(7), 405-410
Vetenskap & Hälsa. (2015). Fett bra med fetthttp://www.vetenskaphalsa.se/fett-bra-med-fett/
Vetenskap & Hälsa. (2015). Fetma och insulinresistens – hur hänger det ihop?. http://www.vetenskaphalsa.se/fetma-och-insulinresistens-hur-hanger-det-ihop/
Wikipedia. (2017). Kroppsfett. https://sv.wikipedia.org/wiki/Kroppsfett

Om Fru Olsson

Fabriksarbetare som blev journalist och sedan personlig tränare/receptionist på gym. Fast numera försörjer jag mig som arbetsterapeut.
Det här inlägget postades i Vikt & hälsa och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Kroppsfett gör dig mätt – eller hungrig…

  1. /B.J. skriver:

    En mycket bra och intressant läsning. Hormoner ÄR kul 😉
    Tack! /B.J.

    Gillad av 1 person

  2. Fru Olsson skriver:

    Vad roligt att du gillar´t! Ha det gott fortsättningsvis!

    Gilla

Kommentarsfältet är stängt.