Hjärntrötthet syns inte utanpå

Mental trötthet, hjärntrötthet, kan drabba individer som råkat ut för skada eller sjukdom i hjärnan. Till exempel efter skalltrauma, hjärnhinneinflammation, stroke, eller neurologiska sjukdomar som multipel skleros och Parkinson. Det är också vanligt vid sjukdomar som utlösts av stark stress.

Det som händer är att hjärnan inte orkar sortera och bearbeta inkommande information på ett effektivt och energismart sätt. Den mentala energin tar helt enkelt slut mycket fortare än innan man blev sjuk.

För en del avtar hjärntröttheten efter en tid, men den kan också kvarstå under många år, eller resten av livet.

Symtom vid hjärntrötthet

  • Tankearbete blir onormalt tröttsamt, den mentala energin tar slut fortare än innan.
  • Det krävs onormalt lång återhämtningstid för att återfå mental energi.
  • Hjärntröttheten varierar över dagen och mellan dagar.
  • Minnesproblem.
  • Svårt att komma igång med aktivitet.
  • Mer känslosam och irritabel.
  • Sömnproblem.
  • Stresskänslig.
  • Huvudvärk.

Lider du av hjärntrötthet? Testa dig själv: Självskattning Mental trötthet (finns även som app).

Det går inte att träna bort hjärntrötthet. Därför är det viktigt att förstå sina begränsningar och anpassa sitt liv därefter. Individen behöver lära sig vad som ökar och minskar tröttheten för att kunna hantera sitt dagliga liv.

Hjärntrötthet inte syns på utsidan. Aktiviteter som uppfattas som avkopplande för den som är frisk kan vara mycket påfrestande för den som är hjärntrött. Därför kan det vara svårt för omgivningen att förstå problemet.

Hjärnan blir trött av:

  • Uppgifter som ställer krav på att vara uppmärksam och koncentrera sig längre stunder. Till exempel att läsa böcker och tidningar, se på tv, lyssna på föredrag.
  • Gruppaktiviteter: möten, sociala samtal, fester. Ju fler personer som deltar desto jobbigare blir det.
  • Miljöer och situationer med många intryck: till exempel folksamlingar, köpcentra/butiker, restauranger, kontorslandskap, kollektivtrafik.
  • Att planera, organisera och ta beslut kräver stor mental energi. Till exempel att förbereda och laga en måltid eller att gå i affär och handla.
  • Stress: till exempel tidspress, hög arbetsbelastning, att ständigt blir störd i arbetet, höga krav på prestation, oförutsedda händelser.
  • Ljud, ljus.

För att hushålla med den mentala energin är det nödvändigt med balans mellan vila och aktivitet.

Att planera in vila är viktigt. Om återhämtningen blir för dålig lagras hjärntröttheten undan för undan, över dagar, eller veckor och månader. När kraven blir för höga hänger hjärnan inte med, och det kan resultera i utmattning. För den som varit sjukskriven är det viktig att inte trappa upp arbetstiden för snabbt.

Vad som spar energi

  • Regelbunden återhämtning: god nattsömn, tupplur, pauser under dagen, avslappning.
  • Fast dygnsrytm utan för stora variationer mellan vardag och helg.
  • Struktur i vardagen: fasta rutiner, planera och prioritera vad som ska göras. Almanacka, listor, påminnelser i mobilen är bra hjälpmedel för att strukturera tiden och avlasta hjärnan.
  • Göra en sak i taget, i ett lugnt tempo utan att bli avbruten.
  • Ha ordning och reda, med var sak på sin plats.
  • Lugn och tyst miljö.

Läs mer:

Johansson, B. & Rönnbäck, L. (2014). När hjärnan inte orkar: om hjärntrötthet. (1. uppl.) Sandared: Recito.
Broschyr: Vad händer när hjärnan inte orkar. Strategier vid hjärntrötthet

Om Fru Olsson

Fabriksarbetare som blev journalist, sedan instruktör/receptionist på gym och därefter arbetsterapeut. Ledig tid fylls med lättja, naturupplevelser, kallbad och skräp-plock.
Detta inlägg publicerades i Arbetsterapi, Lästips, Vikt & hälsa och märktes , , , , , , . Bokmärk permalänken.