Jag har det ändå rätt bra

Vassen vissnar och löven trillar av träden för att bli mull. En svårt sargad huggorm ligger på asfalten. Påkörd eller dödad av någon som var hungrig? För många varelser på jorden är vardagen en kamp på liv och död. Jag begrundar detta faktum under en promenad längs fjorden, och känner mig bortskämd och tacksam över att jag aldrig har behövt att kämpa för min överlevnad.

Rätt som det är börjar huggormen röra på sig, och jag rycker till lite. Men det är bara en skalbagge som lyfter och släpar på liket. Eller om den äter? Grunnar på om jag ska peta ormen mera mot vägrenen, så att skalbaggen inte ska bli överkörd mitt i maten. Men jag beslutar mig för att inte lägga mig i.

bryggaNär jag går längs vattnet ser jag en skarv tampas med en liten vit plattfisk, som den nyss fångat. Skarven har fullt sjå att inte tappa sin fångst, som sprattlar för livet. Fågeln blir störd av mig som klampar förbi, och  simmar ut från stranden. Fisken är för bred för att enkelt halka ned, men till slut försvinner den i gapet.

Vid Sörkullen har vattnet sjunkit undan rejält sedan vi var här och badade för ett par veckor sedan. Den havererade bryggan är upptagen för säsongen.

Det ligger strandade maneter och torkar ihjäl på leriga stenar, tillsammans med blåmusslor, snäckor och tång som flutit upp efter stormen. Det sprider en doft av förruttnelse, som är välbekant men inte särskilt angenäm.

manet-pa-sorkullen

Om Mrs Olsson

Former factory worker, journalist, personal trainer and occupational therapist. Now I'm taking a break to catch up with myself...
Det här inlägget postades i Natur & väder, Olsson filosoferar och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Jag har det ändå rätt bra

  1. Tomtan skriver:

    De finns mycket att vara tacksam för.

    Liked by 1 person

  2. elsa skriver:

    Så fint skrivet. Själv slog jag igen för vintern i mitt lilla hus, fuktigt och kallt inne, blåsigt och regnigt ute. Jobbade på ett par timmar, och såg fram emot att snart få komma hem till min varma lägenhet, ingen lyx men där finns allt jag behöver. Slängde ett par ord med grannarna, vi var eniga att vi har mycket att vara tacksamma över, så sant tänker jag – samtidigt är det väl sådant man säger för att hålla modet uppe, när höstdepp och melankoli sveper in över en. Det hjälper inte att tänka på all världens elände som man är förskonad ifrån,när själen gnager. Trots det, vad är några timmar i en höstruskiga stuga mot flera dygn i en gummibåt på ett gungande medelhav. Det inser man ju – att kämpa för sin överlevnad ger varken plats för deppighet eller melankoli.

    Gilla

  3. Laila skriver:

    Så är det, satt i rätt perspektiv har man det bra och mycket att vara tacksam för. Livet må just nu vara både upp o ner o ut o in men någonstanns i allt det där så finns det en punkt inom mig som är tillfreds. Trors allt. Den punkten ger mig hopp om att det kommer att bli bra.

    Liked by 1 person

Kommentarsfältet är stängt.