Lite hej svejs i blåbärsskogen

Herr kantarellI förrgår bestämde jag mig för att gå en motionsrunda på det närbelägna spåret. Men jag tog för säkerhets skull med mig en bär­­burk och min nya ”svamp­kasse” (det vill säga en tvättpåse med ett nyckelband). Och lämpliga kläder för att tampas med fästingar och mygg.

Nej, den här säsongen behöver ingen gå lottlös ur skogen! Kantarellerna står här- och varstans – det är bara att trava runt. Fick ihop ett par, tre liter. Och blåbären var stora och satt tätt på de ställen jag gick förbi. Bestämde mig för att göra ännu en sittning dagen därpå, trots att frysen nu börjar bli proppfull med bär.

Så igår tänkte jag vika förmiddagen åt bärplock, och ta en sväng till modern efter lunch.

Blåbärsris

Skogen var tyst. Fåglarna har tystnat, och inga motionärer var ute så dags. Fridfullt. En fästing var det första tecknet på liv. Men det är den enda jag har sett på hela säsongen, vilket är ovanligt.

Jag brukar sitta och plocka på en upp- och nedvänd hink. Men det behövdes inte: hittade buskar som var så höga att jag kunde stå rak och plocka. Vilken lyx! Bären var stora och de satt så tätt att det gick i en rasande fart att plocka av.

När jag fyllt mina burkar var klockan bara tolv. Så jag tog vägen genom Ture dalar istället för att ta samma väg hem.

Berg i Ture dalarDen som har vandrat där vet att det är blockterräng med stora höjdskillnader. Jo, det finns stigar att gå på. Men en svamp­letare bör oförväget gå där andra inte går!

Det blev ett träningspass utan dess like (imorse var jag rent ledbruten i höftpartiet). Höga benlyft över stock och sten, nedhopp från avsatser där det inte fanns bra ställen att sätta fötterna, halvhängande i grenar där underlaget var halt. Trillade raklång i mossan när trötta fötter fastnade i grenar och rötter.

Till slut sa jag högt för mig själv, där jag stod på en klippavsats och grunnade på om jag skulle göra ett dödsföraktande hopp ned, eller klättra tillbaka upp: en tant i min ålder ska nog inte hålla på med sånt här…

Eller så ska hon det. If you don’t use it, you’ll loose it, resonerar jag.

#ettskräpomdagen 2016-08--04

Denna fick också följa med ur skogen. #ettskräpomdagen

I vart fall: tvättpåsen blev full med svamp, så det räckte till både mor och mig. Utanför mitt hus, där jag plockade av alla kantareller i lördags, hade det redan kommit upp nya, krispiga svampar igår. Nästan mitt på stigen. Ingen annan verkar gå där, så här års.

Det tog flera timmar att komma ur skogen. Det går ju inte att låta bli att plocka det man ser.

Klockan var nästan halv fem innan jag var hemma hos mor, med blåbär och rensade kantareller. Vi stekte ihop en gudomlig svampstuvning, med grädde och persilja. Syndade rejält – och lade den på rostat bröd. Tre skivor!

På tal om ålder: idag har jag tagit reda på att man kan få studiemedel till och med det år man fyller 56. Snacka om skolmogen! Så jag har sökt. För jag ska gå två högskolekurser på distans i höst, om inte drömjobbet dyker upp.

Om Mrs Olsson

Former factory worker, journalist, personal trainer and occupational therapist. This year I'm taking a break to catch up with myself...
Det här inlägget postades i Natur & väder, Uddevalla och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Lite hej svejs i blåbärsskogen

  1. Tomtan skriver:

    Herr KAntarell!!!!!! Vill träffa honom med!!!!!!

    Liked by 1 person

  2. Kul att det blir studier!
    Och så härligt med alla skatter i skogen!
    Får se om jag lyckas komma ut något snart igen, jobbar ju en hel del nu så tiden går…

    Svar: Det är myskankor jag har nu.
    Har haft en annan sort tidigare och de åt också sniglarna.

    Ha det fint!

    Liked by 1 person

  3. Laila skriver:

    Kul! Med både kantarell och blåbärsfynden och att du ska plugga i höst. Att läsa på distans är inte dumt – särskilt när man har varit/är utmattad för man slipper nya miljöer med massa ljud och synintryck som tar på krafterna.

    Liked by 1 person

Kommentarsfältet är stängt.