Han kallas hingst, hon får heta dörrmatta

För många år sedan, när jag jobbade som journalist i Västerås, satte jag en gång en rubrik som orsakade stort rabalder. Artikeln handlade om en rättegång, där en kvinna berättade att hon hade hållits fången som sexslav i en lägenhet. Men den tilltalade, en man, menade att hon var där frivilligt och hade arbetat som prostituerad.

Tyvärr är ordet prostituerad inte så rubrikvänligt. Det har för många bokstäver och tar för stor plats. En rubrik överst på en sida skulle bara ha en rad, och bokstäverna skulle vara minst 60 punkter, var regeln då.

Så i samråd med nattchefen satte jag rubriken: ”Var hon slav eller hora?”. Sant, relevant, lockande till läsning samt kort och koncist. Tyckte vi.

Rektorer, lärare och elever gick i taket. Skolorna hade vid den tiden jobbat hårt med att få eleverna att inte använda det kränkande H-ordet i dagligt tal. Och så stod det tryckt i tidningen! Ur deras synvinkel var det väl inte så lyckat.

FörföraLyssnar en kväll på P1:s Skolministeriet där dagens unga killar berättar att de kallar tjejer för hora eller orre för att kränka. Normen är att en tjej som har haft många killar är en dålig tjej. Och tjejerna känner sig kränkta och nedvärderade. För ingen vill vara en slampa. Varför får inte flickor göra det som pojkar tillåts, tänker jag? Varför måste de skämmas, när killarna får vara stolta över att de fått många tjejer ”på fall”?

För en man får ha många partner, säger killen i programmet, det är skillnad. Det stör mig stort att det urgamla H-ordet än idag kan användas för att styra kvinnors beteende.

Skällsorden visar på oönskade beteenden

Har roat mig med att läsa en bok om skällsord. Skällsorden avslöjar de värderingar och attityder som finns i ett samhälle eller en kultur. Ofta handlar skällsord om egenskaper eller beteenden som inte accepteras eller inte är önskvärda.

BokFörfattaren har jämfört skällsord från medeltiden och framåt för att hitta stereotyper kring manligt och kvinnligt. Stereotyper är generaliseringar av de egenskaper som utmärker en viss grupp. Till exempel att norrlänningar är tystlåtna, smålänningar snåla, och att blondiner är korkade.

Bokens titel Den liderliga kvinnan och den omanlige mannen (av Margareta Svahn) ger en fingervisning om vilka egenskaper som genom tiderna genererat många skällsord.

Manligt värderas högre än kvinnligt

Kön är inte bara ett biologiskt faktum. Kön skapas även av de förväntningar som finns på hur kvinnor och män ska vara och bete sig. Författaren skriver:

”På så vis kommer kvinnligt och manligt att hänvisa till strukturer av samhälleliga normer, regler och ideologier som uttrycker föreställningar om de båda könen.”

”Till konstruktionen av kön hör/…/att föreställningarna om manligt och kvinnligt är hierarkiskt ordnade. Det som anses manligt är högre värderat än det som anses kvinnligt.”

Enligt boken används skällsord för att ladda ur sig ilska och frustration. Till exempel när man grälar. Det är ett alternativ till fysiskt våld, och kan användas för att psyka och få motståndaren ur balans. På det sättet blir skällsorden också ett sätt att utöva makt och kontroll. En överordnad grupp kan använda skällsord för att trycka ned en underordnad grupp eller person: till exempel kvinnor, invandrare, homosexuella.

Flickor ska vara tysta, snälla och säga nej…

Tänkvärt är att det finns fyra gånger så många ord för att beskriva en kvinna med många sexuella kontakter, som en man med samma beteende, enligt bokens författare.

Det pekar på att det finns olika normer för kvinnor och män när det gäller sexlivet. Hon får starkt nedvärderande benämningar som vandringspris, madrass eller kommunalhål, medan häradsbetäckare, Casanova eller don Juan visar att domen inte faller lika hård över den manlige förföraren. Att vara viril är snarare en uttryck för manlighet.

Även kvinnor som tar plats eller visar ilska får många nedsättande benämningar, medan arga män inte utmärker sig alls i statistiken över skällsord.

Slutsatsen blir att det ses som mer normalt att en karl visar aggression, medan kvinnor förväntas vara snälla, timida och bör lägga band på upprörda känslor. Annars får hon heta mensmonster, satmara eller ampernos.

..medan män ska vara macho

En man får däremot inte visa prov på bristande manlighet eller ha karaktärsegenskaper som anses feminina. Då är han en plyschpitt och sillmjölke. En man som underordnar sig en kvinna är en toffelhjälte eller morsgris. Och att vara stjärtgosse i ett homosexuellt förhållande är sämre ändå…

Kärlek 1Författaren till boken skriver att skällsorden tydliggör de föreställningar som finns om hur en man eller en kvinna förväntas vara. De har en mycket lång tradition. Att förstå att det handlar om stereotyper är viktigt. De är grova generaliseringar utifrån förlegade normer som stämmer dåligt med livet i ett modernt samhälle.

Med den vetskapen kan en man som stannar hemma med sitt barn välja att inte ta åt sig när han får heta velourpappa. Och kvinnan med ett aktivt sexliv kan ge fingret år tillmälet 25 öres-brud. Och du och jag kan fundera över varför vi väljer att använda ord som skräcködla, rumpnisse, klimakteriekärring eller Viklund?

Fler skällsord:

Ordlista över 300 danska och 300 svenska moderna skällsord (insamlade från danska och svenska diskussionssajter 30/11 – 9/12 2007)
Boken ”Svenska Invektiv” som utkom i sju upplagor 1963-1965 på Bokfenix Förlag i Uppsala
Olssons universum – Skällsord i Bohuslän

Om Mrs Olsson

Former factory worker, journalist, personal trainer and occupational therapist. This year I'm taking a break to catch up with myself...
Det här inlägget postades i Språk & skrivande och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.