Vikten av en rik tarmflora

Jag vet inte hur många föreläsningar om tarmflora (mikrobiom) jag har sett på det senaste (se fler längst ned i inlägget). Verkar hett. Det handlar om alla de små liven i din mage.

*

Människans mage är en världsdel befolkad av mikroorganismer. Det finns tio gånger fler bakterier i tarmen än celler i en hel människokropp. Drygt ett kilo.

Mikroberna har olika slags funktioner. De hjälper till att smälta maten, utbildar immunsystemet, och hjälper till stå emot sjukdomar. De kan till och med påverka beteendet. Därför menar en del att hela systemet ska ses som ett separat organ i kroppen. För dessa inneboende påverkar vår allmänna hälsa i hög grad.

De senaste åren har tarmfloran kopplats till flera olika sjukdomar, som till exempel inflammatorisk tarmsjukdom, hjärtsjukdom, tarmcancer. Hos möss har man kunnat koppla mikrober till sjukdomar som multipel skleros, depression, fetma och autism.

I föreläsningen Minding your mitochondria berättar MS-sjuka doktor Terry Wahls om hur hon blev mycket bättre, och kunde kliva ur rullstolen, när hon började äta mat som tarm­bakterierna gillade.

Alla magar är olika

Tarmflorans sammansättning varierar stort mellan människor. Två personer kanske bara har 10 procent samma sorts bakterier i magen. Jämför det med att olika människor har till 99,9 procent samma DNA. Därför kan magens mikrober påverka vissa sjukdomstillstånd mer än generna.

Att en person lider av fetma syns i tarmfloran i 9 fall av 10. Skulle man däremot titta på DNA går det bara att förutsäga vem som är fet i 6 fall av 10. (Fast man behöver ju inte titta där för att se om någon är tjock.)😀

I djurförsök har man visat att tarmfloran styr om en mus är smal eller tjock. Normal­viktiga möss, som fötts upp i en steril miljö och var helt bakteriefria, fick tarmflora från feta möss. Då gick de smala mössen upp i vikt och blev tjocka trots att man inte ändrade på dieten. Antingen för att mikroberna bidrog till att de tog upp mer energi från maten, eller att de påverkade beteendet så att mössen åt mer än förut, om man lät dem äta så mycket de ville.

Västerländsk mat ger artfattig tarmflora

gutTjocktarmen innehåller cirka 100­.000 miljoner bakterier per gram. För att tarmen ska fungera optimalt behöver vi göda mikroberna med mat som de tycker om. Men mycket av det vi moderna människor sätter i oss är helt enkelt inte gynnsamt för tarmfloran.

Studier visar att människor som äter en västerländsk diet, bara har hälften så många olika arter av bakterier än folk som lever av mat som aldrig varit i en affär eller fabrik.

Och överviktiga personer har visat sig ha mindre av en viss bakterie, Akkermansia muciniphilia, än personer med normal vikt.

Resistent stärkelse göder goda bakterier

MaskrosorAkkermansia gynnas av stärkelserika livsmedel som bananer, blomkål, broccoli, brysselkål, jordärtskocka, sötpotatis, lök, purjolök, vitlök, maskrosblad och okra.

Stärkelse är en typ av kolhydrat som består av långa kedjor av glukos (blodsocker). Den tar längre tid att bryta ned än enkla kolhydrater (som socker, mjölksocker eller fruktsocker).

Viss typ av stärkelse är så svårnedbrytbar att den lyckas ta sig förbi magsäck och tunntarm, och hamnar ända nere i tjocktarmen. Denna så kallade resistenta stärkelse är godis för bakterierna som omvandlar den till nyttiga fettsyror, som till exempel smörsyra (butyrat). Tjocktarmens celler älskar smörsyra, eftersom den är välgörande för tarmens funktion.

Tydligen kan resistent stärkelse motverka processer som skadar tarmcellerna, och också hindra cancerceller att växa. Och det är inte bara tarmen som mår gott. Resistent stärkelse har flera hälsofördelar: förbättrad insulinkänslighet, lägre blodsocker, minskad aptit.

Resistent stärkelse finns i frön och baljväxter, i vissa stärkelserika livsmedel, till exempel rå potatis och gröna (omogna) bananer. Andelen resistent stärkelse i kokt potatis ökar när om potatisen får kallna igen.

Källor

EisenWikipedia. Resistant starch

TED Talk: Meet your microbes – Jonathan Eisen

chatterjeeKostdoktorn: Lågkolhydratkost och mikrobiom Rangan Chatterjee känd från BBC Ones’s Doctor in the House  (kräver medlemskap att se videon, men första månaden är gratis, och du kan avbryta medlemskapet när du vill)

cc

.

.

UR Play: Våra tarmbakterier kan göra oss överviktiga och sjuka — Frida Fåk.  Tillgänglig till 11 oktober 2016

TEDxIowaCity: How I Beat Progressive MS Using Paleo Principles and Functional Medicine  — Terry Wahls

Om Mrs Olsson

Former factory worker, journalist, personal trainer and occupational therapist. This year I'm taking a break to catch up with myself...
Det här inlägget postades i Vikt & hälsa och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Vikten av en rik tarmflora

  1. kayrpea61 skriver:

    I had to persevere with translations as I recognised maybe we deal with similar problems. Gut diagrams and good/bad organisms know no international boundaries LOL

    Liked by 1 person

  2. Laila skriver:

    Hmmm. Kanske nåt att lura på. Min vikt har gått stadigt uppåt, trots bra kosthållning och motion, sedan magen pajade för mer än tio år sedan.

    Liked by 1 person

Kommentarsfältet är stängt.