Vad går det ut på, egentligen?

”Ja, det där med jul kan då kvitta, för min del säger den ena tanten till den andra tanten på bussen. Det är så när man är ensam, enas de om. Och lite senare får jag samma besked från en bekant som stiger av vid samma hållplats som jag. Jag förstår vad de menar, för jag känner samma sak. Julfirandet är en tradition som jag nuförtiden utför mer rutinmässigt än av genuin glädje.

TomteparadPå stan hastar folk omkring. Packar prylar i paket och bunkrar julens alla tillbehör. En del jobbar hårt på att se lyckade ut. Andra verkar ha fullt upp med att sätta ena foten framför den andra. Ingen verkar riktigt lycklig.

Häromdagen snavade jag över en gammal arbetskamrat i min egen ålder. Vi tillbringade ganska många år tillsammans på samma avdelning. Då var vi unga, nu lätt luggslitna: ”Man börjar fundera”, säger han när vi möts i dörren till gymmet, ”vad går det ut på, alltihop?”.

På apoteket möter jag ännu ett känt ansikte, men först minns jag inte namnet. Hon känner likadant. ”Det var så roligt när du jobbade hos oss. Och du kom med kakor som du hade bakat”, säger hon helt överraskande. Det är ord som värmer, för jag ser att hon verkligen Julkortmenar det.

Och i dag fiskar jag upp ett julkort ur brevlådan, från han som brukade dela mina steg i skog och mark. En omtanke som gör mig glad, nu när livet är trögt, och framtiden känns oviss.

Prylar och paket står sig slätt jämfört med äkta mänsklig värme, tänker jag.

Om Mrs Olsson

Former factory worker, journalist, personal trainer and occupational therapist. This year I'm taking a break to catch up with myself...
Det här inlägget postades i Olsson filosoferar och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

9 kommentarer till Vad går det ut på, egentligen?

  1. Tomtan skriver:

    Gott Nytt Å!!!

    Liked by 1 person

  2. elsa skriver:

    Jag vägrar att julen bara ska vara till för barnfamiljer eller folk med ”tjocka släkten”. Jag firar jul med en god vän, bjuder in mina fina granntanter på annandagen och klämmer in en julgran i min lilla etta. Under julgranen ligger det paket, för att det är så roligt att öppna dem, vi försöker tänka ut något bra – och som passar, men dyra är de inte. Skulle inte överleva vintern om jag inte fick lysa upp den med stjärnor och glitter från första advent till tjugondag knut. För mig är traditioner något som håller en vid liv och får en att inte släppa taget. Något att se fram emot, under trista gråa vardagar.
    Hoppas du finner din väg, vad du vill göra och hur livet ska se ut. För mig personligen så går det alltid upp och ner, eller hit och dit. Det där med att livet skulle bli fullständigt och harmoniskt för att inte säga lycklig…har livet självt tagit ur mig. Den insikten har åtminstone gjort, att jag tar det med mera jämnmod – eländet:-)

    Liked by 1 person

  3. Snålcoachen skriver:

    För mig handlar julen faktiskt mest om att få stanna upp och få lite ledigt, umgås med familjen och göra livet festligare en stund (särskilt för barnen). Det blir vad man gör det till och man behöver inte överdriva. God Jul!

    Liked by 1 person

  4. Laila skriver:

    För mig är julen ett bra tillfälle att stanna upp i tillvaron och ta hand om mig själv lite också. Jag tillhör även den som skickar julkort för att iallafall en gång om året visa nära och kära att jag tänker på dem. Är hopplöst dålig på att höra av mig annars…
    Var rädd om dig!

    Liked by 1 person

  5. bergalott skriver:

    ”nu när livet är trögt, och framtiden känns oviss.” skriver du, men jag hoppas att det blir bättre med hälsan och att våren som kommer efter allt detta firande och väntande i olika former ska ge med sig. Brukar tänka om julen, att alla blir salig på sin tro. Antingen fångade i kommersen eller så har de tänkt till lite och tar det mer ro.
    God Jul !

    Gilla

  6. http://litenbruksort.blogspot.se skriver:

    Vilket underbart julkort – det finaste jag sett på länge 🙂
    Jag firar jul pga alla mina barn och barnbarnet.
    Dock tycker jag det är kul att hitta på nya projekt inför varje år. I år blir det ökad löpning, mer NEJ-sägande och större tystnad från min sida. KRAM och God Jul. Visst borde vi ses på Lejas för en fika nån dag?

    Gilla

Kommentarsfältet är stängt.