Varför blir vi feta och vad gör vi åt det?


Vi blir allt fetare i vår del av världen. Vad beror det på?

Varför blir vi fetaSvaret kanske förvånar: det är INTE att vi äter för mycket och rör oss för lite, enligt vetenskapsjournalisten Gary Taubes som skrivit boken Varför blir vi feta? Och vad vi ska göra åt det? (Optimal förlag, 2011).

Att det skulle handla om energibalans – kalorier in och ut – är en myt. Att äta mindre för att gå ned i vikt är därför en usel metod för vikt­nedgång på lång sikt. Att motstå hungerkänslor klarar ingen i längden.

Och att röra på sig mer för att blir slankare fungerar inte heller…

Därför fungerar inte motion för viktnedgång

Kroppen behöver energi till de inre organens processer och för att hålla värmen, den så kallade basalmetabolismen. Sedan behövs energi för att utföra fysisk aktivitet. Det totala energi­behovet styrs av olika faktorer, som kön, ålder, vikt och hur mycket vi rör oss.

Enligt Vårdhandboken behöver den som är måttligt fysiskt aktiv ungefär 30 kilokalorier per kilo kroppsvikt och dygn. Den största delen, cirka två tredjedelar, används till basal­­­metabolismen.

Det betyder att ytterligare fysisk aktivitet har liten inverkan på det totala behovet av energi. En extra timmes promenad förbrukar bara cirka 300 kalorier. För att gå ned i vikt är det istället viktigare att stimulera kroppens fettförbränning.

Så funkar det att lagra och förbränna fett

Fett sätter sig inte var som helst på kroppen, utan detta styrs av hormoner. Ett tydligt bevis för detta är att män i allmänhet blir tjocka om magen, och kvinnor istället lagrar fett mest på rumpa och lår.

Ofta betraktas kroppens fettdepåer som ett sparkonto, dit allt överflödigt fett skyfflas för att lagras till den dag vi fått i oss för lite kalorier. Men det är fel. Det pågår ständigt aktivitet i fettvävnaden: fett vandrar ut och in hela tiden, oavsett om vi motionerar eller nyss laddat in ett skrovmål. Under ett dygn kan energiomsättningen till stor del bestå av fettförbränning. Till exempel nattetid när du sover, och inte äter något på många timmar.

MEN: om måltiden vi äter består av både kolhydrater och fett, så måste kroppen ta hand om kolhydraterna först (fettet skickas till fettcellerna för lagring under tiden). Det beror på att:

Kolhydraterna vi äter spjälkas till glukos (blodsocker). Och eftersom kroppen inte tål för höga nivåer av socker i blodet kommer hormonet insulin genast till undsättning, för att hjälpa till att transportera glukos till cellerna. En viss mängd kan lagras i muskler och lever i en form som kallas glykogen. Resten av blodsockret omvandlas till fett som skickas till levern och fettcellerna. När nivån av socker i blodet sjunkit startar kroppen åter att använda fett som bränsle.

Insullinets fettlagrande effektInsulinets roll är medverka till fettinlagring och motverka förbränning av fett. Bilden till vänster är ett talande exempel på insulinets fett­lagrande egenskaper: kvinnan har diabetes sedan ungdomen och har utvecklat fettknölar på låren där hon under många år injicerat insulin (fotot ur Endochrinology: An integrated approach).

Hur mycket fettlagrande insulin som utsöndras per måltid styrs till stor del av de kolhydrater vi äter. Både vilken sorts kolhydrater och hur stor mängd. Vitt bröd, pasta, juice och sötsaker höjer blodsockret snabbt och mycket.

”Det enda som vi kan och absolut måste göra om vi vill bli slankare/…/är att utsöndra mindre insulin”, skriver Taubes.

HexebergOch det gör vi genom att äta mindre kolhydrater och mer fett, enligt doktor Sofie Hexeberg som skrivit boken Nytt liv med riktig mat – frisk med LCHF (Optimal förlag, 2010):

”För den som vill gå ner i vikt är det väsentligt att fett ingår i varje måltid. Fett i maten stimulerar fettförbränningen, och inte heller höjer det blodsockernivån eller får kroppen att utsöndra insulin.”

Kolhydrater gör dig tjock medan fett gör dig mätt

Receptet för viktnedgång är att äta mer naturligt fett, som till exempel smör och feta mejerier, fet fisk, kallpressad oliv- eller kokosolja, alltså. Men utan sällskap av stora mängder snabba kolhydrater.

Blåbär 2015Vilda djur blir inte feta. Men de lägger på sig ibland, av goda skäl. Båda författarna beskriver hur björnen på hösten äter sig tjock på stora mängder blåbär (kolhydrater), för att bygga upp ett hull att leva av under vinterdvalan.

Däremot kan man göra försöksdjur feta genom att ge dem en kafeteriadiet (Olssons universum | Maten som får dig att äta mer).

Taubes och Hexeberg rekommenderar lågkolhydratkost, utan processade livsmedel och med en hög andel fett: en kostmodell som har både kritiker och ivriga förespråkare. Vill du veta mer om lågkolhydratkost: se gärna Vetenskapens värld – LCHF och diabetes (SVT, 2011):

Om Mrs Olsson

Former factory worker, journalist, personal trainer and occupational therapist. This year I'm taking a break to catch up with myself...
Det här inlägget postades i Lästips, Vikt & hälsa och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Varför blir vi feta och vad gör vi åt det?

  1. http://litenbruksort.blogspot.se skriver:

    TACK för ytterligare övertygelse om att jag bör öka fettmängd och ta bort ännu mer kolhydrater. Kör första dagen utan mjölk (vit läsk) och dubblar mängden smör och kokosolja för övrigt 🙂

    Liked by 1 person

Kommentarsfältet är stängt.