Jämlikhet och rättvisa vägen till lycka?

Jag brukar försöka att undvika att uttrycka politiska värderingar. På den arenan går åsikterna brett isär, och det är lätt att reta upp människor eller att hamna i en trist skyttegravsdebatt. Men samtiden bjuder på idéer och ny kunskap som  väcker tankar. Så nu kan jag inte låta bli.

Vad vetenskapen lär oss om lycka

Den senaste veckan har jag sett två intressanta reportage som ändar i samma slutsats: att jämlikhet gynnar oss människor, och får oss att må bra.

bokDet är tankar som jag känner igen från en bok jag läste för många år sedan: ”Lyckoformeln  vad vetenskapen kan lära oss om lycka” av Stefan Klein (2005).

* Kort sammanfattning av boken hittar du här.

Ett kapitel som särskilt dröjt sig i minnet handlar om hur ett samhälle ska vara funtat för att människorna ska uppleva lycka. Det visar sig att både tillfredsställelsen med livet och livslängden ökar med rättvisan i ett samhälle. Och när skillnaderna mellan människor ökar, minskar välbefinnandet och hälsan. I länder och regioner där skillnaderna i inkomst är relativt små är samhällsandan god, valdeltagandet ligger över genomsnittet och medborgarna har stort förtroende för varandra. Dessutom lever de längre.

För mig som alltid hyllat begreppet solidaritet smakar dessa fakta gott. De tecken på ökade ekonomiska klyftor i samhället som jag ser oroar mig: hög arbetslöshet, tiggeri, hemlöshet, gängkriminalitet, främlingsfientlighet…

Enlig Lyckoformel minskar solidariteten i samhället vid massarbetslöshet. Och de arbetslösa löper ökad risk att bli psykiskt sjuka eller få en stressrelaterad sjukdom.

Depression krymper hjärnan

Det ena reportaget jag såg handlade om depression, som visar sig uppstå när hjärnan utsätts för stress under lång tid. Den deprimerade mannen i programmet hade blivit sjuk när jobbets krav på prestation översteg hans förmåga. Han blev tvungen att sluta.

  • UR Play. Depression. (Tillgängligt till 19 juli 2015)

Hjärna som krymptI programmet berättas att  hjärnan krymper hos deprimerade personer. Det beror på att höga nivåer av stress­hormoner har strypt till­förseln av näring till nerv­cellerna. De blir då under­närda. På bilden syns vita områden som blir större hos den deprimerade jämfört med en frisk person.

Amygdala har en central roll för känslor som rädsla, skräck och ångest. Amygdala försätter kroppen i larm­beredskap genom att aktivera flödet av stress­hormoner.

Hjärnans områdenNär påfrest­ningar gör att amygdala är aktiverad alltför länge, så att stress­påslaget pågår konstant under lång tid, skadar det hjärnan.

I programmet berättas att amygdalas funktion att försätta människan i larm­beredskap har varit en positiv faktor för över­levnad under evolutionens gång. Men vad som har utlöst rädsla och ångest har för­ändrats över tid.

I begynnelsen var det hotet från anfallande rov­djur. Eller att bli skild från sin grupp eller familj, och tvingas leva ensam och isolerad. När den mänskliga hjärnan utvecklades har även minnet av traumatiska händelser, och att vi kan berätta för varandra om dessa händelser funktioner som kan sätta fart på amygdala och skapa rädsla och stress.

Dagens moderna samhället är ett helt smörgåsbord av stressande och ångestskapande faktorer som kan aktivera amygdala. En anonym tillvaro i storstaden, där man inte känner sina grannar, kanske dras med dålig ekonomi, och är långvarigt arbetslös. Eller har ett påfrestande arbete utan möjlighet att styra över sina arbetsuppgifter. Att depression ökar i dagens samhälle är inte kanske inte så konstigt?

Som kontrast berättas i programmet om hadzafolket i Tanzania. De lever som jägare-samlare i jämlika samhällen, kännetecknade av samarbete och att alla delar lika på de tillgångar som finns, och varje medlem känner sig värdefull för gruppen. Och här är depression ett helt okänt begrepp!

Ekonomisk ojämlikhet har ökat

Piketty

Det andra programmet handlade om ekonomi, och den franske nationalekonomen Thomas Piketty (intervjuad i Skavlan för en tid sedan).

Hans forskning visar att politiken har bidragit till ökad ekonomisk ojämlikhet. Kapitalismen har inte levererat: vi dras med arbetslöshet, bankkollaps, ekonomisk kris, ökade klyftor mellan fattiga och rika. Vanligt folk får inte del av den tillväxt som finns i samhället, utan ett litet fåtal blir allt rikare.

Piketty menar att de rika måste dela med sig. Staten måste blanda sig i mer, marknads­krafterna får inte styra fritt. Han förespråkar till och med progressiva skatter, högre marginalskatter,  skatt på förmögenhet: av ”konfiskatoriska nivåer” för dem som tjänar riktigt mycket. Det är ett budskap som minner om forna tider, för oss som var med då…

Ekonomisk jämlikhet kan bidra till tillväxt, säger en forskare på Internationella valutafonden, IMF. Och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD menar att ökade inkomstskillnader har minskat tillväxten i Sverige. Mer jämlikhet ger ett rättvisare samhälle med högre välstånd.

Recept för ett lyckligt samhälle?

Slutligen Lyckoformelns recept för ett lyckligt samhälle:

Undersökningar visar att politiskt inflytande är viktigare för välbefinnandet än höga inkomster. Demokrati gör människor lyckliga. En god samhällsanda, en rättvis fördelning och kontroll över det egna livet främjar också välbefinnande. Ju bättre ett samhälle uppfyller de kriterierna, desto nöjdare visar sig medborgarna vara med sina liv.

Källor

Kontentan nt 19. (2005). Sammanfattning av Lyckoformeln av Stefan Klein. Tillgänglig 2015-05-17 från http://www.sanktgoransforsamling.se/download/18.46d8812211a06b927e7800016628/1363600128029/kontentan_2007_1.pdf
Svenska Dagbladet. (2005). Vetenskapen avslöjar lyckans hemlighet. Tillgänglig 2015-05-17 från http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/existentiellt/vetenskapen-avslojar-lyckans-hemlighet_405939.svd
TED Talks. (2014) . Thomas Piketty: New thoughts on capital in the twenty-first century. Tillgänglig 2015-05-17 från https://www.youtube.com/watch?v=JKsHhXwqDqM
UR Play. (2015). Våra sjukdomars historia – Depression. Tillgänglig 2015-05-17 från https://www.youtube.com/watch?v=JKsHhXwqDqM S
VT Play. (2015). Den enda vägens politik. Tillgänglig 2015-05-17 från http://www.svt.se/dokument-inifran/den-enda-vagens-politik

Om Mrs Olsson

Former factory worker, journalist, personal trainer and occupational therapist. This year I'm taking a break to catch up with myself...
Det här inlägget postades i Ekonomi, Lästips, Olsson filosoferar, Vikt & hälsa och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Jämlikhet och rättvisa vägen till lycka?

  1. bergalott skriver:

    ”Piketty menar att de rika måste dela med sig. Staten måste blanda sig i mer, marknads­krafterna får inte styra fritt. Han förespråkar till och med progressiva skatter, högre marginalskatter, skatt på förmögenhet: av ”konfiskatoriska nivåer” för dem som tjänar riktigt mycket. Det är ett budskap som minner om forna tider, för oss som var med då…”

    Det här påminner mig om historien av Sverige. Fast vi var ju inte med då förstås😉

    Två gånger under århundradenas gång har konfiskatoriska nivåer utnyttjas av; framför allt Karl XI (Gråkappan) och även Gustav Wasa.
    Båda övertog ett land i enorm fattigdom och rent kaos. Båda lyckades vända minus till plus. Vad Karl gjorde under sina 20 år som ”verksam” kung, hör till de mest intressanta vad gäller ekonomi ur historisk vinkel.

    Nu är jag ingen fena på historia men under tiden jag skrivit teater så fick jag fördjupa mig lite av just dessa två herrar. 🙂

    Liked by 1 person

  2. frivid42 skriver:

    Detta är verkligen en intressant diskussion. Jag har själv skrivit ett par gånger om dessa olika teorier. Jag tror personligen att en viss inkomst spridning är bra för ett samhälle. Däremot är det skadligt när vi är så långt ifrån varandra att vi bor i samma land men ändå i olika världar.

    Liked by 1 person

Kommentarsfältet är stängt.