En ständig bantare känner sig alltid fet

Våg 2Som mest har jag vägt 76 kilo. Då var jag 16 år. Det är väl ingen hejdundrande övervikt, men det resulterade ändå i att jag fick så ont i vristen att jag inte kunde gå. Skolläkaren tyckte att jag borde försöka att gå ned i vikt. Så jag bantade raskt ned mig 14 kilo på två månader, med promenader och ingen kvällsmat.

I många år var målvikten 65 kilo. Och jag kände mig jättesmal när jag lyckades nå dit. Men allting är relativt.

GrönsakerNär jag började min viktnedgång förra året var målvikten satt till 62 kilo. I det skick jag var då var det en absolut drömgräns som jag var osäker på om jag kunde klara av att nå. I början gick det också rätt trögt med viktminskningen. Tyckte att jag stretade på både med salladslådor, kalorikoll och långpromenader, men det var ingen quick-fix med dramatiska resultat. Men ändå, framåt sensommaren närmade jag mig målet, och gick förbi av bara farten. Fast så där jättesmal kände jag mig inte. Så som jag gjorde förr vid 65 kilo.

Till slut vägde jag 58 kilo och bestämde mig för att det var bra så. Då hade jag ett BMI på strax över 20, vilket är i nedändan av det normala. Därefter har utmaningen varit att försöka stanna på den nivån. Så länge jag sköter motionen är det inga större problem. Men när jag sladdar med den blir det svårare.

GravidJust nu väger jag cirka 59 kilo. Mitt nya jobb har tagit lite för mycket tid och energi, så att jag inte orkat vara så strikt, vare sig med mat eller motion. Ett helt kilo över önskevikten. Och känner mig helfet! Det är banne mig sinnessjukt…

 

Om Mrs Olsson

Former factory worker, journalist, and personal trainer. Now working as an occupational therapist.
Det här inlägget postades i Vikt & hälsa och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.