Vården har inte tid med patienten

Syren 1Det var varmare ute än jag hade räknat med. Tog en vindjacka ovanpå ett underställ av ull. Men den åkte av i första uppförsbacken. Av någon anledning måste jag som bor i centrala stan ta mig ända till barnmorskemottagningen i norra stadsdelarna för att ta ett enkelt cellprov. Förra gången jag blev kallad blev det inte av eftersom det var mitt i alla flyttbestyr, så denna gången kändes det angeläget att få det gjort.

När jag kommit in, lämnat blanketten och legitimerat mig sa jag till barnmorskan att jag hade en fundering. Hon upplyste mig då genast att eftersom provtagningen går till enligt ”löpande band-principen” så fick jag inte ta upp den, utan måste i så fall boka tid. Så slimmad är vården idag.

Det är konstigt, men i min kontakter med vården känner jag ofta att jag som patient är mest till besvär. Jag har blivit avsnäst i telefonen när jag blivit kopplad av växeln till en viss mottagning för att få svar i ett angeläget ärende. Så jag måste erkänna att jag drar mig för att söka vård för diffusa problem, eller att besvära med små bekymmer.

Men jag fick i alla fall en promenad på cirka 1,5 timme tur och retur. Tog en avstickare in på Ica Spara för att köpa goda fröknäcke till förmiddagskaffet. Upptäckte att en gammal skolkamrat som fick jobb på Spara efter skolan fortfarande var kvar i butiken. Fantastiskt! Någon dag ska jag räkna ut hur många gånger jag har bytt jobb, men det måste vara över 30 gånger…

Idag har jag kontoret hemma, och ska fila ihop ännu en rapport. Men jag hoppas kunna sluta tidigare idag än vanligt, för vädret inbjuder verkligen till utevistelse.

Och om tre veckor får jag svar på cellprovet.

Om Mrs Olsson

Former factory worker, journalist, personal trainer and occupational therapist. This year I'm taking a break to catch up with myself...
Det här inlägget postades i Motion, Vikt & hälsa och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.