Socker gör dig fet, sjuk och beroende

Senare tids rön tyder på att det inte är fett vi blir tjocka av. Det är i stället sockret som är orsaken. I kombination med den moderna livsstilen: vi sitter mer still, äter mer industri-tillverkad mat, sover för lite, stressar för mycket.

Forskaren Robert Lustig är min nya guru. Han och hans medarbetare förklarar på ett enkelt sätt varför vi blir feta och sjuka av att äta för mycket socker. De presenterar sin forskning i en serie korta videosnuttar under temat: The Skinny on Obesity. Alla som bryr sig om sin hälsa borde se dem.

Robert Lustig menar att fetma inte är något nytt i mänsklighetens historia. Att kunna lagra energi har varit en överlevnadsfaktor under evolutionens gång. Men nuförtiden kan fetma vara ett tecken på en störd ämnesomsättning och att man lider av metabolt syndrom:

högt blodtryck, rubbade blodfetter, reducerad glukostolerans, höga insulinnivåer eller insulinresistens, ökad utsöndring av protein i urinen.

Syndromet ökar risken för en rad sjukdomar, till exempel:

stroke, hjärtinfarkt, diabetes, fettlever, demens, cancer, polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS).

Det metabola syndromet är i dag ett mycket vanligt tillstånd. I industriländerna finns det hos upp till var femte vuxen person. Ofta kopplas metabolt syndrom till övervikt. Men enligt Lustig är många som lider av syndromet inte alls feta. Och inte alla feta visar tecken på metabolt syndrom. Man inte dör av att vara tjock, säger han. Det är sjukdomarna som följer av det metabola syndromet som dödar, vare sig man är normalbyggd eller överviktig.

Socker är boven i dramat.

En fetmaepidemi

Länge har man fokuserat på fett som orsaken till att vi lägger på hullet. Fett är energirikt. Ett gram fett innehåller 9 kilokalorier, medan ett gram kolhydrater eller protein bara innehåller 4 kilokalorier. Trenden har därför gått mot minskad konsumtion av fett och ett allt större utbud av fettsnåla lättprodukter. Ändå har vi blivit allt tjockare.

Eftersom fett är en smakbärare måste tillverkarna ersätta det med något annat, för att de fettsnåla produkterna ska smaka gott. Därför tillsätter man socker. Idag finns mycket dolt socker i mat som vi betraktar som nyttig. Till exempel bröd, yoghurt, juice.

Olssons universum: Lär dig hitta det dolda sockret

Sjukligt sött

Raffinerade kolhydrater (så kallade snabba kolhydrater), särskilt socker, tycks ställa till oreda i ämnesomsättningen. När fett och kolhydrater tar sällskap strular det till sig ordentligt. Socker är det enda livsmedel som ger kroppen både fett och kolhydrater samtidigt, enligt Lustig. Så här funkar det:

Vanligt vitt socker består av två molekyler – en glukos och en fruktos:

- Glukos är det socker som kroppen använder som bränsle i kroppens organ, i muskler, och i hjärnan. Från magen transporteras glukosen ut i blodet för att bli energi till kroppens celler. Glukos är inte särskilt sött i smaken.
- Fruktos är däremot mycket sött. Det är fruktosens sötma vi söker för att tillfredsställa suget. Fruktos kan bara omsättas av levern, så all fruktos vi äter hamnar genast där. Levern omvandlar fruktos till fett. Ett stort intag av fruktos gör därför att levern blir överbelastad, och vi riskerar att drabbas av fettlever.

Robert Lustig menar att fruktos är ett gift för levern. Fruktos påverkar kroppen på samma sätt som alkohol. Alkohol omvandlas också till fett i levern. Fruktos i övermått kan ge samma hälsoproblem som ett högt intag av alkohol:

- - högt blodtryck
  - hjärtsjukdom
  - förhöjda blodfetter
  - inflammerad bukspottskörtel
  - fetma
  - fettlever
  - fosterskador
  - vanebildande

Hormoner och hunger

Leptin är ett hormon som utsöndras av fettcellerna. Det talar om för hjärnan när man har ätit tillräckligt, och att det är dags att förbränna energin. När leptinet fungerar får det oss att äta och röra på oss i lagom dos, så att vi mår bra.

Feta personer har höga halter av leptin i kroppen, eftersom de har mycket kroppsfett. Men leptinet kan inte göra sitt jobb, på grund av så kallad leptinresistens. Det betyder att hjärnan tar inte emot leptinets signaler, utan tror i stället att det saknas energi (fett). Hjärnan tolkar situationen som svält och börjar ransonera energin. Så i stället för att känna sig mätt och belåten känner sig personen trött och mycket hungrig.

Lustig menar att orsaken till leptinresistens är nyckeln till fetmaepidemin. I sin forskning har han kunnat se att svaret kan sammanfattas i ett ord:

Insulin.

När vi äter mat med tillsatt socker eller snabba kolhydrater frigörs stora mängder av hormonet insulin. Insulin ser till att glukos (blodsocker) omvandlas till fett, och transporteras ut i kroppen, till muskler, fettvävnad, organ och till hjärnan.

Den höga halten av insulin gör att en del av sockret genast skickas raka vägen till fettdepåerna. Innan vi har fått en chans att göra av med kalorierna. Sockret i sällskap med insulin skapar en situation där en del av kalorierna inte blir tillgängliga som energi för kroppen. På det viset stimulerar insulin viktuppgång.

Och hjärnan tror att det fattas energi. Leptinresistensen gör att i stället för att känna sig mätt och redo för aktivitet uppstår en känsla av hunger och trötthet. Den överviktiga får inte lust att röra på sig utan försöker istället att ladda på med mer energi för att kompensera. Det vill säga ännu fler kalorier…

”En kalori in = en kalori ut” är en ekvation som inte gäller för socker. Därför fungerar inte rådet ”Ät mindre, motionera mer”, enligt Lustig och hans team.

Beroende av socker

Socker kan även få belöningssystemet att spåra ur. Åtminstone för vissa människor. Då hjälper inte all viljestyrka i världen.

När vi njuter av den söta smaken frigörs hormonet dopamin, och skapar en känsla av välbefinnande. Dopamin är en del av hjärnans belöningssystem. Men med en ständig tillförsel av socker blir systemet stört: antalet receptorer för dopamin minskar när de konstant duschas av stora mängder av hormonet. Med tiden krävs allt större doser för att uppnå känslan av belöning.

När människor med fetma ser mat de tycker om, drabbas de av ett starkt sug. Men när de äter av den får de inte tillräcklig belöning. Suget stillas inte. Följden blir att de stoppar i sig ännu mer för att försöka nå tillfredsställelse. De utvecklar ett slags beroende ungefär som drog-, alkohol- eller tobaksberoende.

Övervikt är inte ett resultat av personliga val: feta människor är inte lata eller frossar i mat på grund av dålig karaktär. Socker är vanebildande och skapar en biokemisk obalans i kropp och hjärna. Enda boten är att minska intaget av socker och snabba kolhydrater.

Vad är en lagom dos?

Svenska Livsmedelsverket anger i sina näringsrekommendationer att högst 10 procent av de kalorier vi äter bör komma från tillsatt socker. Men Världshälsoorganisationen, WHO, vill att rekommendationen ska sänkas till 5 procent.

Fem energiprocent per dag motsvarar cirka 25 gram socker (kvinnor), drygt 8 sockerbitar (en sockerbit väger drygt 3 gram). Jämför med:

- - En burk läsk, 11 sockerbitar
  - En 100-grams chokladkaka, 13 sockerbitar
  - Två deciliter glass, 5 sockerbitar
  - En matsked marmelad, 4 sockerbitar
  - Två deciliter fruktyoghurt, 5 sockerbitar
  - 150 gram smågodis, drygt 26 sockerbitar

Fler filmer med Robert Lustig om sockrets skadeverkningar: