Styrka, svett och sedan en semla

Simhallens gym 1Styrketräningen har redan gett resultat. Trots att jag bara tränar en gång i veckan. Idag var sjätte gången. Vilken skillnad mot den första!

Dagens program:

  • Uppvärmning – 20 minuter: rodd
  • Styrketräning – 60 minuter:
    • Marklyft: uppvärmningsset – 12 x 20 kilo. Tre set – 12 x 30 kilo (stångens vikt inte inräknad. Vet inte vad den väger)
    • Raka marklyft: fyra set – 12 x 20 kilo
      (+ stångens vikt)
    • Bänkpress: fyra set – 12 x 10 kilo
      (+ stångens vikt)
    • Latsdrag: fyra set – 12 x 25 kilo. Ett set – 6 x 30 kilo
    • Sittande rodd: fyra set – 12 x 25 kilo
    • Ryggresning i snedbänk: 3 x 6
  • Kondition  – 38 minuter: löpning
  • Stretching – 10 minuter

Kände att jag fick ”kontakt” med musklerna i de olika övningarna. En  känsla som är svår att förklara, men som jag tror att alla som tränat styrka seriöst har upplevt. Är noga med att göra rörelserna strikt och med ett långsamt tempo, hellre än att satsa på att öka vikterna.

Nu gör det heller inte ont i muskelfästena som de första gångerna. Dessutom har jag tillräckligt god kondition för att orka ta i.

SemlaEfter passet tog jag en vända på kafé. Det blev räksmörgås på fullkornsbröd. Och sedan svullade jag med en semla. Hade ju förbrukat en massa kalorier, så det var ett bra tillfälle, tänkte jag.

Det var väl inget fel på semlan. Men tyvärr ger bakverk med en massa socker inte alls samma känsla av tillfredsställelse som förr. Det är helt enkelt inte så gott. Och insulinpåslaget som följer av alla raffinerade kolhydrater känns nästan otäckt.

Jag bestämde mig för att aldrig äta semla igen.

Om Mrs Olsson

Former factory worker, journalist, personal trainer and occupational therapist. Now I'm taking a break to catch up with myself...
Det här inlägget postades i Motion, Om socker och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.