Rullstolar och sittande är knepigt

Denna veckan har känts motig. Först begrep jag inte varför, men så kom jag på det. Just nu har jag fyra ärenden kring rullstolar och sittproblematik. Här finns verkligen inga facit, eller givna lösningar. Och när det gäller personer med demens och andra orsaker till nedsatt förmåga att kommunicera, så är det inte alltid så enkelt att fråga brukaren för att få ledtrådar.

Jag började med det ärendet som såg enklast ut på pappret. En brukare som sitter snett så till den milda grad att sittdynan blir nedsutten på ena sidan på ett halvår. Letade först upp en dyna (Vicair Adjuster) ur förrådet som går att använda för att positionera ett snett bäcken. Det var den lätta delen.

Cross-rullstolSedan skulle jag beställa en ny rullstol. De Cross-rullstolar jag har beställt hittills har haft standardutförande. Bara ett klick på artikelnumret i datasystemet.

Men nu ville jag ha en smalare sittbredd, lägre sitthöjd och en ECS-rygg. Enligt utprovningsguiden måste jag då välja en mindre dimension på drivhjulen. Och då måste jag också ha en annan kortare framgaffel till de små länkhjulen fram på rullstolen. Med kollegans hjälp kryssade jag runt i beställningsprotokollet.

ECS-ryggen är jag mycket förtjust i. Hade en brukare som halvlåg i sin rullstol, men sitter som en prinsessa nu när jag bytt till en sådan. Den är lite högre och ger gott stöd. Den är tjockare än en vanlig rygg. Därför behövs ett tillbehör som förskjuter ryggen lite bakåt, annars stjäl den utrymme så att sitsen blir för kort.

Tippskydd äldreRyggförskjutningen gör att rullstolens vanliga tippskydd inte går att fälla upp. Därför rekommenderas att välja en äldre modell av tippskydd till ECS-ryggen. Så det gjorde jag. Men jag vet hur lätt det blir fel så jag skrev på ordern att de gärna fick höra av sig om något verkade konstigt.

Så det gjorde de. Men det var på min lediga dag, så kollegan fick svara på frågan vad det var för konstiga tippskydd jag hade beställt. Kollegan svarade tvärsäkert att det är de det ska vara enligt guiden. Så det slutade med att teknikern i andra ändan av luren fick lomma ned i källaren och leta upp ett par.

När stolen väl levererades blev det rätt muntert på kontoret. Den lägre sitthöjden gjorde att tippskydden nästan tog i golvet. Det såg verkligen galet ut. Med en sådan montering blir det knas när man ska köra utomhus på ojämnt underlag. Då kommer de att ta i.

Fast kanske att brukaren inte tyckte om att sitta så lågt, tänkte jag Då var det ju bara att byta till större hjul så skulle tippskydden bli lagom. Så det fick vara tills efter utprovningen.

Brukaren använder inte fotstöd utan sitter med fötterna i golvet. Tanken med en lagom sitthöjd var att det skulle gå lättare att hjälpa till att driva rullstolen även med fötterna. Ju mer aktivitet desto bättre. Smalare sittbredd ger mindre utrymme att sitta som ett S, och ECS-ryggen hjälper till att stödja ryggen till en mer upprätt ställning.

Sittdynan gjorde succé. Men brukaren frågade minst åtta gånger om denna rullstolen inte var en aning mindre än den förra? Och jag svarade lika glatt som om varje gång var den första: jo, den här rullstolen är smalare för att du ska kunna sitta bättre.  Efter att ha provsuttit sig genom lunchen bestämde sig brukaren för att inte höja stolen, och trippade sig runt i matsalen lätt som en plätt med fötterna i golvet. Så då återstod ju ett problem.

När jag rådfrågade vår reparatör om tippskydden gav han mig ett insidertips på hur jag skulle fixa det. Det finns inte ett tekniskt problem som han inte kan lösa. Han lär mig matnyttiga saker nästan varje dag. Till exempel hur man ska ta bort gnissel på en Cross-rullstol. Den karln är värd sin vikt i guld!

Nu är det bara tre rullstols-ärenden kvar att ta itu med…

Om Mrs Olsson

Former factory worker, journalist, personal trainer and occupational therapist. This year I'm taking a break to catch up with myself...
Det här inlägget postades i Arbetsterapi och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.