Negerboll, lapp och andra ord som kan kränka

Puss 7När jag var liten på 1960- och 70-talet hade barn inte så mycket pengar. Så vi kokade dajm och bakade negerbollar när sötsuget satte in. I godisaffären fanns negerkyssar och lakrits med en svart person som logotyp. Men det var först på 1980-talet som jag mötte jag en människa med afrikanskt ursprung ”på riktigt”.

lakritsI skolan fanns säkert barn med utländskt påbrå men det var inget vi tog någon särskild notis om. Däremot tyckte vi det var lite anmärkningsvärt att en tjej i klassen hade föräldrar som var skilda.

I första klass kallade hon mig mallegris. Det var min första erfarenhet av att bli retad, och jag tyckte inte om det. Senare i grundskolan fick jag heta både plugghäst och annat som anspelade på att jag var en tjockis. På den tiden var barnen mycket spinkigare än nuförtiden när vi kan sleva upp plockgodis i kilovis. Men fortfarande är det vanligt att håna, förlöjliga och diskriminera människor med övervikt (Feta har fem gånger svårare att få jobb).

Tjejens mamma blev senare sambo med en jugge. Han var en snäll karl och bidrog till att familjen hade råd att ge sig iväg på resor till sol och värme.

Hemma hos PluppEn av mina första läsupplevelser var böcker om Plupp. En liten figur med blått hår, som varken är troll eller lapp men bor i en kåta. Lappar använder jag ofta för att minnas viktiga saker. Det händer att jag svär över lappjäveln när den kommit bort. Men same är ett ord jag sällan har haft anledning att använda. Fast ibland när debatten går varm, om renbete och diskriminering av ursprungsbefolkning, kan jag tänka att det ändå är skillnad på folk och folk.

En del menar att de ska få leva som de alltid har gjort, medan andra får dra upp sina rötter och försöka forma en ny tillvaro någon helt annanstans. Det judiska folket ser sig som utvalt av Gud att bo på en alldeles särskild plätt på jorden. Därför hamnar de i konflikt med andra grupper som också menar att de hör hemma där.

Själv lider jag brist på både tro och kultur, så jag tänker att fredlig samexistens vore väl bra mycket trevligare för dem alla?

Min morfar var ryss och fick fly undan bolsjevikerna. Mamma är finne och flydde från Karelen till Österbotten när kriget kom. Sedan packade hon resväskan ännu en gång och drog till Kungshamn för att skära sill. Det var i slutet av 1950-talet. Hon lärde sig språket, blev fru Olsson, och mitt modersmål blev svenska. Finska pinnar är ingen större favorit, så att bada bastu är väl mitt enda finska särdrag.

Som dotter till en Gravarne-född blev jag även fostrad i det bohuslänska språket, särskilt P-skylt 1genom vistelser hos farföräldrarna på Fisketången. Därför har jag tyvärr en benägenhet att titta snett på badgäster, även kallade badjävlar som invaderar ”vårt” landskap sommartid. Till exempel P-bönder, nollåttor och norrbaggar.

Ändå är det inte länge sedan Bohuslän var norskt och danskt. I de bohuslänska dialekterna finns många exempel på detta (Om Bohusläns dialekter). Och det bohuslänska språket är jag ju omåttligt stolt över.

Till slut skilde sig även mina föräldrar. På senare år har fadern gift om sig och fått barn med en kvinna från Afrika. Mitt halvsyskon har mörk hudfärg, men är väl lika mycket svenne som jag. Om det nu är det jag är?

I vuxen ålder fick jag veta att i statistiken räknades jag som andra generationens invandrare eftersom jag är född i Sverige men har en utrikes född förälder. Jag kände mig verkligen inte bekväm med den etiketten!

Men på senare år har man ändrat på definitionen, så helt plötsligt är jag lika svensk i statistiken som i mitt eget tycke:

      • Svensk bakgrund: personer som är födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar eller en inrikes född och en utrikes född förälder.
      • Utländsk bakgrund: personer som är utrikes födda, eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar (SCB).

Jag konstaterar att nya tider kräver nya språkbruk.

Ordlista

    • Bolsjevik: av ryskans большевик, ’majoritetsman’. Bolsjeviker kallades medlemmar i den ena av de två fraktioner som bildades efter en splittring av Rysslands socialdemokratiska arbetareparti. Även nedsättande benämning på vänsterfolk och fackföreningsanhängare.
    • Finne: person med finska som modersmål i till exempel Finland, Ryssland, Estland, Sverige eller Norge, eller som identifierar sig med ursprung i finsk kultur och finskt språk.
    • Finska pinnar: en mördegskaka med riven bittermandel.
    • Gravarne: tidigare benämning på orten Kungshamn.
    • Juggebenämning på någon som kommer från det forna Jugoslavien
    • Lapp, lappar: nedsättande benämning på samer.
    • Negerbollar:  godisbollar av havregryn, socker, kakao och smör rullade i kokos eller pärlsocker.
    • Negerkyssar: mintgodis med lite mörk choklad på toppen. I Finland benämning på en sorts skumbollar, typ Mums-mums (se tillverkning av skumbollar vid Brunbergs fabrik i Borgå).
    • Nollåtta: riktnummer till Stockholmsområdet. Används nedsättande av personer som uppfattar stockholmare som dryga och tror sig vara förmer än invånare i övriga Sverige.
    • Norrbagge: gammalt svenskt skällsord för norska män.
    • P-bonde: person bosatt i Älvsborgs län, där bilarnas registreringsskylt förr hade P före numret.
    • Plugghäst: nedsättande benämning på studerande som ägnar mycket tid åt läxläsning
    • Svenne: nedsättande benämning för etniska svenskar.

Om Mrs Olsson

Former factory worker, journalist, and personal trainer. Now working as an occupational therapist.
Det här inlägget postades i Olsson filosoferar, Språk & skrivande och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.