Ordlista för jämlik text i vårdens dokument

SkrivhjälpFick en liten broschyr av kollegan. Att läsa på bussen, sa hon. Det blev en stunds tänkvärd läsning kring hur man uttrycker sig i vården. Till exempel i journaler, informationsfoldrar, och i samtalet.

      • Skriver vi neutralt med avseende på ålder, kön, etnisk tillhörighet, religiös tillhörighet, bostadsort och social ställning?
      • Kan alla känna sig inkluderade?
      • Vilka bilder väljer vi att illustera med?
      • Är informationen till patienter och närstående tillgänglig för alla?

Som det står i broschyren:

Beskriver dokumentet det ”normala”/…? Går det att omformulera så att man undviker att peka ut grupper som ”undantag” eller ”resurssvaga” eller ”i behov av extra stöd”?

”Skrivhjälp för jämlik text” är ett verktyg för att synliggöra ojämlikheter, normer och föreställningar i texter och bilder.

Ordlista för ojämlika ord

På slutet ges exempel på ord och formuleringar som man måste se upp med, eftersom de riskerar att förbise, kränka eller diskriminera:

  • Anhörig riskerar att förbise närstående som inte tillhör patientens släkt men är människor som personen anser sig ha en nära relation till.
  • Begåvningshandikappad (eller förståndshandikappad) riskerar att uppfattas som kränkande och missvisande. Person med utvecklingsstörning är ett mer aktuellt språkbruk. Eller intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning.
  • Bokstavskombinationer riskerar att förbise variationen av diagnoser med bokstavsförkortningar. Det är viktigt att se människan bakom förkortningen. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan innebära många skilda symtom.
  • Etnicitet, etnisk bakgrund riskerar att förbise den etnicitet som personen själv anser sig tillhöra. Alla har rätt att bestämma sin egen etniska tillhörighet. En person kan ha flera etniska tillhörigheter.
  • Handikapp  Socialstyrelsen rekommenderar att begreppet inte används. Istället rekommenderar de funktionshinder och funktionsnedsättning.
  • Handikappanpassa riskerar att visa på ”handikappade” som en grupp som måste särbehandlas. Men alla tjänar på att samhället, byggnader, information är tillgängliga för alla. Använd heller orden tillgänglig eller tillgänglighetsanpassad.
  • Hög ålder och dåligt allmäntillstånd riskerar att förbise äldre med gott allmäntillstånd, yngre med dåligt allmäntillstånd.
  • Invandrare riskerar att kränka svenska medborgare med utländsk bakgrund.
  • Kvinnligt och manligt riskerar att signalera traditionella könsstereotyper. Är ”kvinnlig läkare” en kvinna som är läkare eller en ovanligt feminin person som är läkare? Är det relevant att använda uttrycket ”manliga sjuksköterskor”? Ange kön endast när det är relevant.
  • Maka, make riskerar att förbise samkönade par, andra par som inte är gifta med varandra. Partner kan vara ett bättre ord.
  • Mamma och pappa, föräldrar riskerar att förbise ensamstående föräldrar, samkönade föräldrar. Att använda ordet föräldrar öppnar för andra föräldrakonstellationer än den heterosexuella kärnfamiljen, men ibland finns bara en förälder. Att använda ordet vårdnadshavare inkluderar även fler.
  • Medborgare riskerar att förbise invånare utan formellt medborgarskap i Sverige
  • Muslim riskerar att förbise personer som inte är troende muslimer. Använd begreppen muslimsk bakgrund eller muslimsk uppväxt om det är relevant i sammanhanget. En muslim är en person som bekänner sig till islam. I vården kan det ibland vara viktigt att veta en patients religiösa övertygelse, exempelvis om personen fastar vid Ramadan eller vägrar ta emot blodtransfusion. Överväg noga när det är relevant att ta upp religiös tillhörighet i texten.
  • Män/kvinnor, pojkar/flickor riskerar att signalera att det som skrivs först värderas högre. Det bör vara bokstavsordning som bestämmer i vilken ordning orden skrivs i detta och liknande exempel.
  • Mörkhyad är starkt negativt laddat sedan rasbiologins dagar. Att använda det riskerar att kränka och nedvärdera.
  • Nationalitet riskerar att förbise en persons ursprung och religiösa eller språkliga förutsättningar. Födelseland beskriver en persons ursprung, om det är syftet med texten. Alla som är svenska medborgare har svensk nationalitet oavsett hudfärg, språk eller religion.
  • Nysvensk riskerar att kränka svenska medborgare med utländsk bakgrund.
  • Rullstolsbunden riskerar att signalera att personer i rullstol är maktlösa och ”bundna” till sina rullstolar. Använd hellre rullstolsburen eller person som använder rullstol.
  • Sjukhuskyrkan  Att hänvisa någon till sjukhuskyrkan i patientinformation riskerar att förbise den som inte tillhör Svenska Kyrkan eller inte är religiös alls. Informera även om möjligheterna för personer med annan tro eller livsåskådning.
  • Utlänning riskerar att kränka svenska medborgare med utländsk bakgrund.

OrdlistaOrdlista för begrepp i jämlik vård

Hälso- och sjukvård måste enligt lagen uppfylla kraven på en god vård. God vård ska vara jämlik och ges med respekt för alla människors lika värde. Kunskapscentrum för jämlik vård publicerar också en ordlista som förklarar begrepp som ingår i ”jämlik hälso- och sjukvård”. Intressant läsning även detta.

(Ordlistan kan hämtas här).

Om Mrs Olsson

Former factory worker, journalist, personal trainer and occupational therapist. This year I'm taking a break to catch up with myself...
Det här inlägget postades i Lästips, Språk & skrivande och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.