Sötningsmedlet som inte får kallas stevia

Stevia

Stevia (Foto: hebam3000).

För några år sedan hittade jag växten stevia, (Stevia Rebaudiana Bertoni) i Impectas frökatalog. Enligt texten kunde dess blad användas som sockerersättning eftersom stevia är 200-300 gånger sötare än vanligt socker. Bladen har använts länge i Sydamerika.

 Blev genast intresserad och beställde ett par påsar. Svärmor, som undvek socker av hälsoskäl, fick den ena. Vi odlade våra plantor. Jag försökte använda de torkade bladen i te, men tyckte inte att det blev så gott. Svärmor använde sina blad i baket och verkade rätt nöjd.

saftketchupLäste på om stevia och såg på internet att företag då låg i startgroparna för att lansera ett nytt sötningsmedel som de trodde mycket på. Sedan dess har det gjort kometkarriär.

Felix ketchup med stevia och Fun light green sötad med stevia är några exempel. På Coca-colas hemsida läser jag att företaget har:

”… samarbetat med Cargill för att utveckla det första naturliga sötningsmedlet utan några kalorier. Idag använder The Coca-Cola Company det stevia-baserade sötningsmedlet i mer än 25 produkter över hela världen.”

sötningsmedelIca lanserade Stevia strö, som nu hastigt och lustigt har döpts om till Sötströ. Anledningen är att växten stevia inte är godkänd som livsmedel i Sverige. Det är endast sötningsmedlet steviolglykosider (E 960) som är godkänt som livsmedelstillsats sedan 2011. Därför får företag inte marknadsföra sin produkter under namnet stevia. Det kan vilseleda konsumenterna, menar Livsmedelsverket:

”Växten stevia är ett icke godkänt livsmedel och kan ha negativa effekter på hälsan.”

Det är alltså inte tillåtet att skriva:

      • ”Med smak av stevia”
      • ”Sötningsmedel från växten stevia” eller motsvarande
      • ”Steviolglykosider från växten stevia”
      • ”Steviasocker”
      • ”Sötad med steviaextrakt”
      • ”Tillverkats av extrakt från stevia”

Uttryck som ”använts som sötningsmedel i många hundra år” eller liknande kan också bedömas som vilseledande. Likaså att ha en bild av en steviaplanta på förpackningen, om det inte klart framgår att det handlar om steviolglykosider, skriver Livsmedelsverket.

Det finns inga godkända hälsopåståenden för steviolglykosider, menar verket. Att marknadsföra en produkt med att ”steviolglykosider påverkar inte blodsockret” är förbjudet. Detta har retat gallfeber på dem som förespråkar sötningsmedlet som ett bra alternativ till socker.

En snabb sökning på internet på ordet ”stevia” ger många träffar där det marknadsförs som ett naturligt sötningsmedel med flera hälsofördelar:

Så vad är problemet med stevia? Det används ju i stora delar av världen, och har använts som sötningsmedel i Japan sedan 1970-talet (Wikipedia).

Livsmedelsverket menar att det inte räcker med att stevia är undersökt och testat av ett företag. Det måste också säkerhetsprövas. Någon myndighet i något EU-land måste tydligt visa att stevia inte innebär några som helst hälsorisker för konsumenten. Och hittills har inget företag lämnat tillräckligt underlag för att man ska kunna göra en sådan prövning.

Acceptabelt dagligt intag (ADI) har satts till 4 milligram steviolglykosider per kilo kroppsvikt och dag. Det ska ses som en låg nivå. För ett barn som väger runt 20 kilo innebär det att dricka en liter läsk sötad med steviolglykosider varje dag. För en vuxen som väger 60 kilo motsvarar det tre liter läsk.

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet skriver att steviolglykosider inte visat sig vara giftigt eller cancerframkallande. Däremot kan det finnas risk för anafylaktiska reaktioner (kraftiga allergireaktioner).

Andra nackdelar är att steviolglykosider har en stark bismak av lakrits. Därför blandas det ofta ut med något annat, som till exempel socker, maltodextrin, erythritol. Och jämfört med att söta med vanligt socker är det väldigt dyrt:

      • Steviasocker från Dansukker, cirka 55 kronor kilot
      • Ica Sötströ, cirka 150 kronor kilot
      • Canderel Stevia green strö, cirka 870 kronor kilot.

Vanligt strösocker kostar cirka 10 kronor kilot. Billigast blir förstås att avstå det söta. Många sockermotstådare menar att det inte finns någon anledning att trigga sötsuget, vare sig med vanligt socker eller med konstgjorda sötningsmedel.

Textens läsbarhetsindex är 42, vilket innebär att den klassificeras som medelsvår, normal tidningstext.

Referenser
Livsmedelsverket. (2013-05-24). Livsmedelsverkets nationella tolkning: Märkning av tillsatsen steviolglykosider (sötningsmedel E 960). Hämtad 2013-06-06 från http://www.slv.se/upload/dokument/markning/tillsatser/Livsmedelsverkets%20nationella%20tolkning%20%20130524%20slutlig.pdf
Reuters. (2012, 23 maj). Miracle sweetener stevia may have a sour note. Hämtad 2013-06-06 från http://www.reuters.com/article/2012/05/23/us-sugar-stevia-idUSBRE84M0Y120120523
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. (2020). Scientific Opinion on the safety of steviol glycosides for the proposed uses as a food additive. Hämtad 2013-06-06 från http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/1537.htm
Anna-Britta Ståhl, A-B. (2012, 24 jan). Sockrad nyhet. Svenska Dagbladet. Hämtad 2013-06-06 från http://www.svd.se/mat-och-vin/sockrad-nyhet_6783187.svd

Om Mrs Olsson

Former factory worker, journalist, personal trainer and occupational therapist. This year I'm taking a break to catch up with myself...
Det här inlägget postades i Om socker och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.