Professionella samtalets konst


Hittade en välskriven liten bok som jag verkligen rekommenderar till den som ska samtala med människor i sitt arbete. Lättläst, tunn och full av livsvisdom. Men mer om det senare.

Tankar kring samtalskonst får jag varje morgon när jag lyssnar till Ring P1. Ett radioprogram där tanken är att ”vanliga” människor kan ringa in och säga sin mening. Men hur programledaren beter sig påverkar till stor del hur personerna lyckas komma till tals.

Ofta upplever jag att programledaren styr samtalet utifrån sin egen tankegång, genom sitt val av följdfrågor, kommentarer eller rena ifrågasättanden. Den som ringt får inte utrymme att utveckla sina tankar. Om åsikterna är ”obekväma” eller samtalet blir för svårt att hantera för programledaren, blir den som ringt inte sällan avsnoppad med ett ”Tack för att du ringde” och så läggs luren på.

En bekant som lyssnat till programmet Radiopsykologen funderade över varför psykologen ofta inte sa något, utan lät det bli så långa tystnader. Pauser i radio upplevs ofta längre än de känns i ett normalt samtal när man kan se varandra. Men för den människa som söker i sitt inre, för att hitta trådar att knyta upp ett problem, är pauser nödvändiga. Det är viktigt att inte bryta personens tankegång med frågor eller kommentarer utifrån sitt eget perspektiv. Som samtalspartner måste man kunna lyssna, ge tid och vänta in.

Att-vara-dar-du-arBoken Att vara där du är handlar om hur man med samtalet som verktyg kan hjälpa den som drabbats av en kris att ta sig igenom och växa. För att vara en god samtalspartner i detta sammanhang krävs kompetens att skapa kontakt. Det sker genom uppmärksamhet och äkta närvaro:

  • Att stå till förfogande för den andre som den person man är.
  • Att se och höra den andra och respektfullt dela med sig av vad som händer med en själv i mötet.
  • Att bekräfta de svåra känslor som personen upplever.

Utgångspunkten är att de avgörande resurserna finns hos personen själv, eller i området mellan er. ”God hjälp är hjälp till självhjälp. All annan  hjälp är övergrepp.” Det är inte du som hjälpare som ska ge råd, presentera lösningar eller ta ansvaret. Det resulterar ofta i motstånd hos den du vill hjälpa, även de gånger personen faktiskt har bett om råd, skriver författaren. Att ta ansvar för någon, är att ta ansvaret ifrån någon…

Det är viktigt att inte försöka ”trösta” bort besvärliga känslor av sorg, vrede, rädsla som personen har. Känslor är inte en sjukdom, de är medicin, menar författaren Bent Falk. Men genom att skapa utrymme för känslorna förmedlar hjälparen den kontakt som kan ge äkta tröst.

”Ska hon inte fråga först?” sa vårdtagaren förnärmat när min kollega för ett ögonblick lämnade rummet och vi blev ensamma. Tydligen hade kollegan stövlat in och talat om vad som skulle hända utan att ge utrymme för vårdtagarens åsikt. Detta resulterade i att vårdagaren satte sig på tvären och vägrade att lämna sängen.

Att vara beroende och i behov av hjälp innebär att andra har makt i ens liv. Vi som hjälper måste handskas varligt med den makten, visa stor hänsyn, lyssna in personen och ge ett respektfullt bemötande.

Textens läsbarhetsindex är 38, vilket innebär att den klassificeras som lättläst.

Referens
Falk, B. (2012). Att vara där du är: samtal med människor i kris. Stockholm, Verbum.

Om Mrs Olsson

Former factory worker, journalist, personal trainer and occupational therapist. This year I'm taking a break to catch up with myself...
Det här inlägget postades i Arbetsterapi, Lästips och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.