Hittade ett språkligt guldkorn

Avdelningen Uddevalla-BohuslänUddevalla stadsbibliotek rymmer en del oväntade fynd. I jakten på fakta om Uddevallas höjder, råkade jag snava över litteratur om dialekter i Bohuslän – ett stort intresse för mig som samlar till en Bohuslänsk ordlista.

Det var en grön, sliten, tunn bok från början av 1960-talet. Titeltexten på bokryggen var handskriven. Brödtexten var maskinskriven (!) med handskrivna anteckningar insprängda.

Studier över dialekten i Fisketången i anslutning till några folkmålsdikter, en uppsats i nordiska språk av Thomas Görling, kan ju verka föga upphetsande för en normal bokkonsument. Men för mig med rötter i Kungshamn – med minnet av  barndomens alla somrar på Fisketången med farmor och farfar – gjorde upptäckten att jag fick fart på adrenalinet.

Det blev en trevlig kvällslektyr, med många igenkännanden. De flesta orden har jag hört och känner till.

… Att hogge björketrä sô store sôm bestar, ô dessa ä alldeles fulle me kvestar,
ô därte komderas dô e fommete kjäreng, då blir en fôrrbanna, ô då blir dä sväreng.
Fôrr hôlles jä strävar ô hôlles jä jär, ho bare klandrar, ô tess mera jä svär.

Ô när jänte ufreda alls noggen a,n, då har jä väll rätt te ô skälle på Fa,n.
Jä undrar iblant, hô,n han kan se ud, fast jä harnte hôrt, att han gitt ôpp ett ljud, ô  präst,ne siir: ”Han ä ude ô fluer”. Men jä har no allti sakt att dôm luer…

ur dikten Hôffôr svär ve? av Anders Görling (1872-1948), köpman i Fisketången.

Den verkligt spännande upptäckte gjorde jag på de allra sista sidorna. För där redovisades en lista över de ”meddelare” som ingått i studien. Det vill säga de personer som fått ge sin syn på språket i dikterna.

Som meddelare  nummer 59 hittar jag Allan Olsson, fabriksarbetare och tillfällighetspoet, Fisketången. Min farfar! Och lite längre ned finns nummer 21, Bengt Olsson, student, son till 59. Min pappa, alltså. Och nu tar jag upp tråden i att hålla liv i det bohuslänska språket.

I uppsatsen drar Görling slutsatsen av sin studie att:

Tångenmålet inte löper någon risk att upphöra som enhetlig dialekt. Den levande dialekten talas av det uppväxande släktet, och målets ljud- och formsystem är fastare hos de unga än någonsin förr.

Man kan fundera över hur det är ställt idag, drygt 50 år senare?

Om Mrs Olsson

Former factory worker, journalist, personal trainer and occupational therapist. This year I'm taking a break to catch up with myself...
Det här inlägget postades i Lästips, Språk & skrivande och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.