Så funkar kognitiv beteendeterapi

bokbild2KBT, kognitiv beteendeterapi utgår från antagandet att tankar, känslor och beteenden påverkar varandra. De problem vi upplever har sitt ursprung i hur vi ser på oss själva och omgivningen, och våra reaktioner på detta. Terapin handlar om försöka att förändra tankemönster som gör att problemen bibehålls eller blir värre.

Enkelt uttryckt kan KBT förklaras som en mix av två olika sätt att förklara varför vi människor beter sig, tänker och känner som vi gör:

    • Kognitiv terapi fokuserar på vad vi tänker. Lite förenklat handlar det om att bokbild1identifiera de tankemönster vi har när vi mår dåligt. Syftet är att  förändra dem så att vi kan må bättre. Vårt sätt att tänka kan vara fullt av negativa tankemönster som kommer snabbt och automatiskt. Till exempel tanken att ”det är mig det är fel på, jag är misslyckad” varje gång man drabbas av en motgång eller något går fel. Hur vi tänker och värderar oss själva får följder för hur vi beter och känner oss.
    • Beteendeterapin sätter fingret på vad vi gör. Här är inlärningspsykologi är en utgångspunkt: vi människor lär oss det mesta vi gör, till exempel vanor, vad vi tycker om eller inte tycker om, hur vi reagerar i olika situationer.

KBT fördjupar sig inte i det förflutna, utan ägnar sig åt nuet och framtiden. Men oavsett vilka erfarenheter vi har från vårt tidigare liv så är det möjligt att lära nytt. Metoden tar sikte på att det är möjligt att påverka sina känslor genom att aktivt förändra sitt beteende.

deppigExempel: för den som är deprimerad och sitter hemma ensam och inaktiv är det enklare att ändra på något i sitt beteende än att försöka tänka positiva tankar eller ändra på sitt känsloläge av ren viljekraft.

KBT kan användas vid till exempel ångestsyndrom, depression, ätstörning, missbruk, borderlinestörning, kronisk smärta och problem med stress, sömn eller sex- och samlevnad.

Samarbete och samförstånd är en viktig del av terapin. Målet för behandlingen sätta tillsammans med terapeuten. Därefter formas gemensamt ett program för behandling. För att kunna göra detta krävs först en noggrann analys av vad som är problemet.

En modell för att förstå beteende

Vi lär oss att bete oss och tänka som vi gör. Beteendet påverkas både av omgivningen och de konsekvenser som följer av beteendet. En modell för att förstå beteende är:

Situation → Beteende→ Konsekvens

Modellen kan bidra till en konkret analys av hur inlärning av ett visst beteende skett. Genom att förstå det blir det också möjligt att förändra beteendet, och hur man uppfattar och tolkar sig själv och sin omgivning.

Situation sammanfattar det som händer innan ett beteende inträffar. Situationen styr både hur vi känner oss och agerarTill exempel: jämför att sitta hemma i soffan i mysoverall en fredagkväll med att sitta på anställningsintervju på måndag morgon!

Vår inlärningshistoria – våra tidigare erfarenheter i liknande situationer – påverkar också beteendet. Är situationen sammankopplad med trevliga minnen och erfarenheter blir känslan och agerandet annorlunda än om situationen upplevts som obehaglig.

sjlvförtroendeBeteende handlar inte bara om vad vi gör, utan även vad vi tänker och känner i en viss situation. Beteende inom KBT inbegriper medvetna handlingar, omedvetna eller automatiska reaktioner, vanor, fysiologiska reaktioner, känslor och tankar. Beteende kan förändras genom inlärning.

Konsekvens är det som händer efter att vi beter på ett visst sätt i en viss situation. Om konsekvensen kommer i nära anslutning till beteendet så påverkar det oss starkare än om den uppstår långt senare. Exempel: att äta en gräddtårta kan upplevas som mycket lustfyllt i stunden men ge negativa konsekvenser som illamående och viktuppgång på längre sikt.

Konsekvenser kan vara antingen förstärkande eller bestraffande:

    • Förstärkande konsekvenser ökar chansen för att vi ska göra likadant nästa gång vi hamnar i samma situation. Detta vare sig det handlar om att öka en positiv känsla eller undvika en negativ. Det kan enklare uttryckas som ”piska eller morot”:
        • Positiv förstärkning handlar om att något positivt händer: till exempel att vi får uppskattning, uppmärksamhet, beröm, upplever det som händer som en belöning.
        • Negativ förstärkning handlar om att vi gör något för att undvika obehag och straff, eller för att få en negativ känsla att upphöra: till exempel att sänka hastigheten vid fartkameror för att slippa få böter, eller städa för att slippa ha dåligt samvete när dammråttorna yr i lägenheten.
    • Bestraffande konsekvenser får oss att tvärt sluta med ett beteende. Det kan handla om att få kritik eller skäll, fysisk smärta, få böter.

Exempel på beteendeinriktade metoder

Exponering: stegvis lära sig att närma sig det som skapar ångest och undvikande beteende.

Modellinlärning: genom rollspel lära nya och mer lämpliga beteenden. Ofta som förberedelse inför att praktisera färdigheterna som hemläxa i vardagen.

Tillämpad avslappning: enkel avspänningsmetod som kan användas i vardagen för att motverka stress, spänningsvärk, oro.

Beteendeaktivering: används främst vid depression och låg energi för att bryta den onda cirkeln av inaktivitet och hopplöshet. Gradvis ökas aktivitetsnivån och med tiden upplevs det man gör som mer positivt och meningsfullt.

Kedjeanalys: analyserar vad som ledde fram till en problematisk situation. Detta för att utröna vad som orsakade upplevelsen. Det blir möjligt att se om det finns något tillfälle, att bryta kedjan genom att göra på ett annat sätt i framtiden.

Exempel på kognitiva metoder

Schemafokuserat arbete: identifiera sina grundläggande tankemönster (scheman, grundantaganden), för att förstå hur de uppkommit och påverkar känslor och beteenden.

Sokratisk frågeteknik: utforska sina tankar och den påverkan de har på beteende och humör. Terapeuten guidar med vägledande frågor, för att man själv ska kunna hitta svaren.

Beteendeexperiment: konkret testa om en tanke stämmer. Till exempel att i förväg skriva ner det man tror ska hända, utföra beteendeexperimentet för att sedan utvärdera: stämde farhågorna med verkligheten? Blev det som förväntat?

Textens läsbarhetsindex är 42, vilket innebär att den klassificeras som medelsvår, normal tidningstext.

Läs mer om KBT vid depression

Upsala Nya Tidning (2013, 24 mars). Deprimerad kan bli hjälpt på nätet. Hämtad 2013-03-24 från http://www.unt.se/sverige/deprimerad-kan-bli-hjalpt-pa-natet-2343199.aspx
Johansson, R., Ekbladh, S., Hebert, A., Lindström, M., Möller, S., Petitt, E., Poysti, S., Holmqvist-Larsson, M., Rousseau, A., Carlbring, P., Cuijpers, P., & Andersson, G. (2012). Psychodynamic guided self-help for adult depression through the Internet: a randomised controlled trial. PLoS ONE, 7 (5), e38021.
Socialstyrelsen. (2009, 4 mars). Depression och ångest bör behandlas med KBT (pressmeddelande).
Socialstyrelsen. (2010). Nationella riktlinjer för depression och ångestsyndrom. Hämtad 2013-03-24 från http://www.socialstyrelsen.se/nationellariktlinjerfordepressionochangest/

Referenser

1177.se. ( 2012, 13 januari). Psykoterapi. Västra Götalandsregionen. Hämtad 2013-03-20 från http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Behandlingar/Psykoterapi/#section-3
Andersson, G, Bergström, J, Holländare, F, Lenndin, J, Vernmark, K. (2007). Ut ur depression och nedstämdhet med kognitiv beteendeterapi: ett effektivt självhjälpsprogram. Stockholm, Viva.
Jansson, L. (2010). Handbok i kognitiv terapi vid depression (e-bok). Stockholm, Natur och Kultur.
Vårdguiden. (u å). Kognitiv beteendeterapi. Stockholms läns landsting. Hämtad 2013-03-20 från http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Behandlingar/Kognitiv-beteendeterapi/

Om Mrs Olsson

Former factory worker, journalist, personal trainer and occupational therapist. Now I'm taking a break to catch up with myself...
Det här inlägget postades i Arbetsterapi, Lästips och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.