Att skriva lättläst

En uppskattad chefredaktör som jag jobbade för drev tesen att vi skulle skriva artiklar på ett så enkelt språk att en elvaåring kunde förstå dem. Det vill säga hans son. De brukade nämligen läsa tidningen tillsammans.

Jag är helt överens med honom. Därför försöker jag att skriva så konkret jag kan. Fast i den akademiska världen är det svårt. När man läser vetenskaplig text och försöker omsätta det till egna ord blir det ofta så att man  ”ärver” krångliga formuleringar, ord och uttryckssätt av bara farten.

Redan i mellanstadiet kom jag i kontakt med Lix, läsbarhetsindex. Vi fick räkna ut värdet på en egen text som ett räknetal. Lix är ett mått på hur svår en text är att läsa och förstå. Lix bygger på att meningars längd och ordens längd är faktorer som spelar in när det gäller hur komplicerad en text upplevs.

Lix-värdet beräknas efter en formel där antalet ord med fler än sex bokstäver och antalet meningar i texten ställs mot antalet ord i hela texten:

lixSlutsatsen blir att ju kortare meningar och kortare ord desto lättare blir det att förstå. En redigerare jag kände hade fått lära sig som ny på kvällstidning att ord i rubriker skulle ha max fem bokstäver. Eller kanske var det löpsedlar…

Det är i vart fall en regel jag har försökt att anamma. Fast den gången jag valde det korta hora före prostituerad blev det ett himla hallå. Inte minst bland stans lärare och rektorer. Kort är inte alltid gott. Men jag var tvungen. Det långa ordet hade aldrig fått rum på rubrikraden!

Lix-tal varierar mellan cirka 15 (lätt) och 60 (svår):

      • Under 30: Mycket lättläst, barnböcker
      • 30 – 40: Lättläst, skönlitteratur, populärtidningar
      • 40 – 50: Medelsvår, normal tidningstext
      • 50 – 60: Svår, normalt värde för officiella texter
      • Över 60: Mycket svår, byråkratsvenska

Värdet säger inget om innehåll eller disposition av texten. Men det stämmer ändå väl med hur människor graderar olika texters svårighetsnivå. Lix togs fram av Carl-Hugo Björnsson som var forskare i pedagogik.

På Lix.se kan man själv analysera sina texter. Denna textens lix-tal är till exempel 38 (lättläst).

Vad är lättläst? är en handbok från Specialpedagogiska myndigheten. Där beskrivs vad som kan betraktas som lättläst:

Lättlästa texter

      • är inte särskilt långa
      • har ett personligt tilltal: en författarröst
      • innehåller både korta och långa meningar
      • innehåller ord som får meningar att hänga ihop
      • undviker långa substantiv och främmande ord
      • innehåller tydligt förklarade orsakssamband
      • undviker passiv form och abstrakta begrepp
      • använder praktiska exempel

Principer för att göra ”svåra” texter enklare är att:

      • Utforma text och layout med fokus på den tänkta läsaren.
      • Använda meningar och stycken som leder läsaren genom texten utan att belasta minnet.
      • Sätta rubriker som ger information. Nyckelmeningar fångar innehållet i ett avsnitt.
      • Göra summeringar. Det hjälper läsaren att orientera sig och att skumma fram det viktiga.
      • Använda punktlistor och tabeller som gör information tydlig.

Språkrådets hemsida finns en webbutbildning i klarspråk: Att skriva bättre som bland annat ger råd till alla som skriver i jobbet med tips på hur man skriver begripligt så att läsaren kan förstå. Läs gärna kapitlet Skriv så här som har många bra konkreta tips.

Om Mrs Olsson

Former factory worker, journalist, personal trainer and occupational therapist. This year I'm taking a break to catch up with myself...
Det här inlägget postades i Språk & skrivande och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.