Manligt & kvinnligt språk

Anteckningar från en föreläsningsserie om mäns och kvinnors olika sätt att tala:

Män och kvinnor samtalar olika

SymbolerMänniskan är både en individ och en social varelse. Vi söker både närhet och distans (oberoende) i samtalet. Jämvikt är omöjlig att nå, därför kan vi aldrig riktigt helt förstå varandra (double bind-teorin). Män visar oberoende i kommunikationen medan kvinnor visar närhet i kommunikationen.

Barn lär sig samtala av sina kamrater. Det visar sig i att om en förälder har accent talar barnet ändå ”rent” utan accent. I åldrar 5–15 år talar barnet mest med kamrater av egna könet. Så grundläggs olika sätt att umgås, och manligt och kvinnligt sätt att samtala. Detta gör att kommunikationen mellan flickor och pojkar blir tvärkulturell. Och olikheterna skapar missförstånd.

Pojkar:

  • Umgås i större grupper. Det är lätt att komma med i gruppen.
  • De gör saker: spelar fotboll, leker…
  • I männens värld är konflikt och konfrontation nödvändigt för att skapa rangordning. Språket är ett vapen. Vänskap kan innehålla ritualiserad kamp, kamratlig aggression, vilket misstolkas av kvinnor.
  • Pojkar måste hela tiden försvara sin ställning i gruppen. Det görs genom till exempel verbala uppvisningar, att skryta eller dra en vits.

Flickor:

  • Har en bästis som hon delar hemligheter med.
  • Umgås i mindre grupp som det tar lite tid att komma in i för en ny flicka.
  • Leken bygger på samarbete, jämlikhet är viktigt.
  • Konflikt är ett hot och ska undvikas. Samarbete och närhet är viktigare. Ritualiserad kamp misstolkas. Kvinnlig maktkamp ligger under ytan för att undvika öppen konflikt. Förvirrande och uppfattas som falskhet av män.

Social struktur blir olika för kvinnor och män. Män bygger sitt självförtroende på vad de klarar av, och att de duger som de är. Kvinnor bygger sitt självförtroende på bekräftelse från andra.

Män: ”Diktatur” – hierarki. Pojkar ger order. Underordnade lyder. Krav ställs rakt av: ”Kom hit”. Genom skicklighet, talang, skryt rangordnas män. Män känner sig manipulerade om de känner krav som inte sägs rakt ut.

Kvinnor: ”Demokrati” – jämställhet och gemenskap. Löser problem utan konflikt. Förslag lämnas tillsammans med orsaker. Flickor kritiserar i det dolda för att undvika öppen konflikt som hotar gemenskapen. Detta uppfattas som falskhet av män.

Vad är intressant att samtala om?

      • Män förmedlar fakta. Ger en rapport med en kort sammanfattning. Fotboll, finansvärlden är intressant.
      • Kvinnor dramatiserar, det vill säga gör en berättelse av det som ska förmedlas. Kvinnor talar om inredning, vad som hänt under dagen, relationer, människor, att visa närhet. Kvinnor uppfattar män som ”förmedlar fakta” som föreläsare, nedlåtande.

Hur talar människor?

Myten säger att kvinnor pratar mycket. I själva verket är det män som pratar på mest. Studier visar att om män och kvinnor talar lika mycket i en grupp så uppfattar människor att kvinnor har pratat mer.

SamtalLyssningsljud för att visa medhåll kan vara till exempel: ”mmm, ja, jaså”… Män håller tyst tills den andra talat klart medan kvinnor har många olika ljud för att bekräfta den som talar, visa att hon lyssnar.

Män för offentliga samtal, har övat på att dra till sig uppmärksamhet. Män kommer hem och ger en rapport… Kvinnor pratar privat prat, som man gör i hemmet. När kvinnor tar med sin samtalsstil till offentliga rum utgör det en kontrast till männens språk.

Påhängsfråga: ”eller hur?” är ett typiskt kvinnligt manér. I offentliga sammanhang kan det ge intryck av osäkerhet. När kvinnor talar kvinnligt språk bedöms det negativt. När män talar på kvinnligt vis bedöms det positivt.

Kvinnor ber om ursäkt, vilket signalerar underlägsenhet. Det kan fungera bland kvinnor, men inte på män, som inte förstår vad det tjänar till.

”Vi kan väl…” säger kvinnor till sina män. Det är ett förslag som ger utrymme för förhandling. Men det uppfattas som en order av män som inte vill bli kommenderade utan värnar sitt oberoende.

Metabudskap är det vi inte säger rakt ut men är det vi egentligen menar. Kvinnor är inställda på att uppfatta metabudskap. Hon vill bli förstådd utan att direkt säga rakt ut vad hon menar.

Manligt språkbruk

      • Krångliga ord ord som ger uttryck av säkerhet: sålunda, bevisligen, upppenbarligen.
      • Abstrakta uttryck: halkbekämpning (sanda), kontanta resurser (pengar).
      • Tar inte upp privata erfarenheter när de talar offentligt.
      • Tar inte kritik personligt, skiljer på sak och person.
      • Ser förhandling som ett spel med vinnare och förlorare.
      • Talar om en sak i taget.

Kvinnligt språkbruk

      • Vardagliga ord.
      • Använder lyssningsljud (hmm, jaså…).
      • Använder utfyllnadsord: jag tror, nog är det väl så? vilket uppfattas som osäkerhet av män.
      • Tar upp privata erfarenheter i offentliga sammanhang. Skiljer inte på privat och offentligt språk i lika hög grad som män.
      • Diskussion är inget spel, utan alla kort läggs på bordet för att skapa goda relationer.
      • Tar kritik personligt.
      • Har svårt att ta till sig beröm.
      • Talar om många saker samtidigt. Tar in många associationer under samtalets gång.

Härskartekniker

Härskartekniker ett begrepp myntat av Berit Ås för att beskriva ett förtryckarfenomen mellan män och kvinnor. Metoderna går ut på att behålla eller skaffa sig negativ makt över andra människor eller sätt att hävda sig själv genom att förtrycka andra.

Osynliggörande: tekniken går ut på att förmedla att det någon gör och säger inte är viktigt. Kan ske med ord, kroppspråk och gester. Till exempel bläddra i papper, knappa på telefonen när någon ska tala på ett möte.

Motstrategi: ta plats! Påpeka det som sker. Våga vänta under tystnad tills alla lyssnar. Undvik att hamna i offerposition och känsla av att känna sig förminskad. Viktigt att inte visa ilska eller frustration utan att med upphöjt lugn och självsäkerhet hävda rätten att bli hörd eller sedd. Agera direkt och visa att att man inte accepterar beteendet.

Förlöjligande: kommentarer och anmärkningar på utseende, kläder, kunskaper. Förnedrande påhopp i form av vitsar och humor på någons bekostnad.

Motstrategi: Bemöts genom att be personen upprepa det sagda och sedan be personen förklara vad han/hon menar. Skratta aldrig med! Repliker som ifrågasätter det förlöjligandet och gör den egna personen synlig är:

      • Vad menar du med det? Jag vill att du förklarar närmare och preciserar vad det är du menar.

Upprepa det sagda ord för ord och be om närmare förklaring:

      • Vänta nu, vad var det du sa?
      • Förstår jag dig rätt?
      • Vad jag hör dig säga är… menar du verkligen det? Förklara dig!

Dubbelbestraffning: hur man gör är det ändå alltid fel. Handlar om att ge någon dåligt samvete för att de inte hinner med allt (vara smal, snygg, välklädd, sköta barn, hem, arbete, ha en rik fritid, leda svampkurs…) genom överlägsna och snorkiga kommentarer – ” jag förståååååår att lilla Brita inte hunnit läsa rapporten nu när det är mitt i svampsäsongen…”.

Motstrategi: genom att fundera över de egna prioriteringarna är det lättare att bemöta en dubbel bestraffning. Valet blir sedan att för sig själv definiera vad som väger tyngst. När man utsätts för känslan av att vad jag än gör gör jag fel kan man tänka: ”Jag vet varför jag gör det jag gör, jag vet vad som är viktigt för mig i livet”.

Eller bemöt med ironi. Hittar du ingen fyndig kommentar snabbt så låtsas inte höra. Eller ställ den bästa frågan av alla: ”Hur menar du då?”.

Objektifiering: Att kommentera eller diskutera kvinnors utseende i irrelevanta sammanhang.

Hur ska män och kvinnor nå varandra i samtalet?

Hövlighet – anpassa till motparten, ta hänsyn till andras reaktioner på det vi säger. Grundregler:

    • Träng dig inte på. Håll distansen.
    • Ge alternativ. Låt den andre vara med och bestämma.
    • Var vänlig. Värna kamratskapet.

Avbryt inte. Avbryta är ett sätt att dominera, en handling som kan uppfattas som ovänlig, ett olaga intrång. Den avbrutne kan känna sig kränkt, men behöver inte göra det. Beror på hur personen uppfattar vad avbrottet har för syfte. Man bör träna på att inte avbryta utan låta folk prata till punkt.

Tillägg 2014-03-18.

Läs mer: Genusperspektiv på språk (2003) av Kerstin Nordenstam

/ ”Ofta handlar påstådda skillnader i kvinnors och mäns språk om förväntningar på hur en viss företeelse skall se ut mer än om fakta. Att vi socialiserats in i en idé om att det är okvinnligt att svära, att kvinnor är mer emotionella än män etc. har stor betydelse för hur vi bedömer språkliga företeelser.” /

Olssons universum/ Han kallas hingst, hon får heta dörrmatta
Om vilka värderingar som döljer sig bakom skällsorden.

Lyssna på:  Myter om kvinnors språk i Språket i P1

Se på: Värsta språket Vad är typiskt manligt och kvinnligt i språket?

Om Mrs Olsson

Former factory worker, journalist, personal trainer and occupational therapist. This year I'm taking a break to catch up with myself...
Det här inlägget postades i Språk & skrivande och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Manligt & kvinnligt språk

Kommentarsfältet är stängt.