Insulinresistens är boven bakom de flesta av dagens folksjukdomar. Det menar forskaren Ben Bikman, som vecklar ut sig i ämnet i boken Why we get sick. Han har läst metervis med forskningslitteratur, och sammanfattar sina upptäckter på ett begripligt språk (engelska).
Många sjukdomar orsakas, eller förvärras av, insulinresistens, menar Bikman. Till exempel högt blodtryck, fetma, fettlever, demens, cancer, hjärt-kärlsjukdom. Det är sjukdomar som drabbar miljoner människor varje år.
Insulinresistens av långvarigt högt insulin
Insulin är ett livsnödvändigt hormon som har många funktioner i kroppen.
I första hand ska det hålla blodsockret på en lagom nivå. Både för höga och för låga värden kan skada kroppen. Högt blodsocker ökar mängden insulin, och lågt minskar insulinnivån.
Insulinet reglerar även inlagringen av fett i kroppen. Högt insulin stimulerar fettcellerna att ta upp blodsockret och omvandla det till fett. När insulinet sjunkit till en låg nivå kan kroppen i stället använda det lagrade fettet som bränsle.
Om man ofta har höga nivåer av insulin i kroppen börjar kroppens celler försvara sig genom att nedreglera sin mottaglighet för hormonet. Cellerna utvecklar en resistens mot insulin. Men om blodsockret fortfarande är högt kommer bukspottkörteln att utsöndra ännu mer insulin för att försöka reglera blodsockret. Insulinresistens leder med tiden till diabetes typ 2, men det kan ta lång tid.
Högt blodtryck är en vanlig åkomma
Var tredje vuxen svensk har högt blodtryck, som är en stark riskfaktor för att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Det höga trycket i ådrorna sätter press på hjärtat som får jobba hårt för att blodet ska cirkulera i kroppen. Med tiden leder det till att hjärtat börjar svikta.
Nära var tredje person i världen dör av hjärt-kärlsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, förtjockning av hjärtmuskeln, åderförkalkning.
Nästan alla som lider av högt blodtryck är insulinresistenta. Därför kan diagnosen hypertoni (högt blodtryck) ses som ett första bevis på insulinresistens, menar Bikman.
Fakta | Vad är normalt blodtryck?
-
-
- Max 120/80 är ett bra blodtryck.
- Mellan 120-140 i övertryck och 80-90 i undertryck räknas som förstadium till högt blodtryck.
- Mellan 140/90 och 160/100 räknas som lätt förhöjt.
- Över 160/100 som måttligt förhöjt.
- Över 180/110 är ett kraftigt förhöjt blodtryck.
- Stor skillnad mellan över- och undertryck tyder på stela blodkärl, till exempel 170/85.
Därför ökar blodtrycket vid insulinresistens
Insulinresistens och höga nivåer av insulin i kroppen leder till högt blodtryck. Det sker på olika sätt. Bland annat genom att insulin påverkar ett annat hormon, aldosteron, på ett sätt som ökar blodvolymen, vilket kan öka blodtrycket.
Konstant högt insulin i kroppen leder på sikt även till att ådrornas väggar stimuleras till tillväxt. De blir tjockare, och det blir trängre för blodet att passera.
På insidan av blodådrorna finns celler som kan producera kväveoxid, ett ämne som fungerar kärlvidgande och ökar omkretsen på ådrorna. Men vid insulinresistens blir dessa celler mindre benägna att producera kväveoxid.
Ett obehandlat högt blodtryck leder på sikt till skador i form av styva blodkärl och åderförkalkning, som i sin tur leda till stroke eller hjärtinfarkt:
Det visar sig att hos friska, insulinkänsliga personer med normala insulinnivåer så fungerar insulin anti-inflammatoriskt. Men hos den insulinresistenta med ständigt höga nivåer av insulin kommer det i stället att aktivera inflammationer i ådrorna vilket ökar risken för åderförkalkning.
Högt blodtryck ökar också risken för hjärtsvikt, demens, försämrad blodcirkulation i benen. Blodkärlen i njurar, ögon och i benen kan också ta skada.
Risken för skador i hjärta, hjärna och kärlsystem ökar ju fler andra tillstånd och levnadsvanor man har som ökar risken.
Orsaker till högt blodtryck
Bidragande orsaker till högt blodtryck kan vara (enligt 1177):
-
- Diet med mycket fett och socker.
- Övervikt/fetma: att gå ned några kilo kan sänka blodtrycket och halterna av blodfetter och blodsocker. Regelbunden motion bidrar också till lägre blodtryck.
- Hög alkoholkonsumtion.
- Stress.
- Vara utsatt för konstant buller eller andra miljöfaktorer.
- Ärftliga anlag.
Tips för att minska insulinresistens
Ben Bikman menar att maten vi äter är det viktigaste verktyget för att råda bot på insulinresistens. Hans enkla plan:
- Kontrollera kolhydraterna (control carbohydrates): Dra ned på kolhydrater som höjer insulin: socker, spannmål, läsk, stärkelserika grönsaker och sockerrika frukter.
- Prioritera protein (prioritize protein): Viktiga byggstenar för kroppen som ger god mättnad.
Fyll på med fett (fill with fat): Lagom. Har du redan en massa fett lagrat på kroppen behöver du inte lägga till stora mängder på tallriken.
- Kolla klockan (watch the clock): Nattfasta minst 12 timmar, och gärna 18 timmar ett par-tre gånger i veckan. Undvik mellanmål.
- Lägg sedan gärna till daglig fysisk aktivitet.
Referenser
Bikman, B.T. (2020). Why we get sick: the hidden epidemic at the root of most chronic disease — and how to fight it. Dallas, TX: BenBella Books, Inc. https://libris.kb.se/bib/lzj7f6lsjc8wvhdb