Jag roade mig lite med att leta efter rön kring hälsofördelar med kalla bad. Om det verkligen gör gott i kroppen, eller om det bara känns så?
Kalla bad sätter fart på hormonerna
Personer som kallbadar är mindre sjuka än andra. Men vad det beror vet man inte säkert. Enligt en finsk studie kan kalla bad både öka välbefinnandet och minska smärta:
Deltagarna badade kallt i genomsnitt fyra gånger i veckan. När de anpassat sig till kallt vatten kände de sig mindre spända och trötta, och upplevde förbättrat humör och minne. Det visad sig också att de som personer i studien som led av fibromyalgi och reumatism upplevde minskad smärta.
När man kliver ner i det kalla vattnet utsöndras både må bra-hormoner (dopamin, serotonin och endorfiner) som aktiverar hjärnans belöningssystem och lindrar smärta, och stresshormoner (adrenalin, noradrenalin).
Enligt Pirkko Huttunen, en av forskarna i studien, kan regelbundna kallbad vara ett medel mot stress.
Vem kan bada kallt?
När man stiger ned i kallt vatten uppstår en stressreaktion i kroppen. Blodtrycket ökar eftersom blodkärlen drar ihop sig när man förlorar värme. Detta sker redan vid +20 grader.
Därför kan det vara alltför påfrestande med kallbad för den som har hjärtsjukdom eller ständigt högt blodtryck.
Men det visar sig att om man fortsätter med regelbundna kallbad så minskar stressresponsen. Det kan räcka med så lite som fyra gånger, enligt boken Wild swimming. Så hos friska människor kan regelbundna kallbad bidra till ett lägre blodtryck i vila, och minskad känslighet för stress.
Mer brunt kroppsfett
Kalla bad kan också bidra till att öka andelen brunt kroppsfett. Till skillnad från vitt kroppsfett, förbrukar det bruna fettet energi för att producera värme i kroppen. Till exempel har spädbarn mycket brunt fett för att hålla kroppsvärmen.
När man blir vuxen minskar andelen brunt fett. Men det kan aktiveras igen – det bruna fettet aktiveras när huden kyls ned. Den magiska temperaturen tycks vara +18 grader Celsius.
Det bruna fettets aktivitet kan öka 15 gånger hos den som ofta exponeras för kyla, enligt Huttunen. Ett intressant faktum för oss som har lite för mycket vanlig fettvävnad på kroppen.
I och med att glukos används för att värma kroppen, så sjunker blodsockernivån och därmed insulinet. Att regelbundet utsätta kroppen för kyla kan därför påverka insulinnivåerna positivt.
Dessutom: vid nedkylning producerar vanlig vit fettvävnad olika hormoner, som påverkar ämnesomsättningen på flera sätt. Till exempel stimuleras adiponektin som bidrar till ökad insulinkänslighet.
Kalla bad aktiverar lymfan
Lymfsystemet är en del av kroppens reningssystem. Lymfan har ingen egen pump, som blodet har. I stället pumpas vätskan runt genom att muskler och diafragma rör sig. Många människor lider av ett trögt lymfsystem, som kan visa sig som svullnad, celluliter, luftvägsinfektioner och frusenhet.
Kalla bad (eller kall dusch) sätter fart på lymfvätskan. Lymfkärlen drar ihop sig vilket tvingar runt vätskan i systemet. Då aktiveras också immunsystemet: de vita blodkropparna ger sig på ”objudna gäster” som skulle kunna bidra till infektioner och annan sjukdom.
Referenser
Bikman, B.T. (2020). Why we get sick: the hidden epidemic at the root of most chronic disease — and how to fight it. Dallas, TX: BenBella Books, Inc. https://libris.kb.se/bib/lzj7f6lsjc8wvhdb
Huttunen, P, Kokko, L & Ylijukuri, V. (2004). Winter swimming improves general well-being, International Journal of Circumpolar Health, 63:2, 140-144. Hämtad 2019-11-24 från https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.3402/ijch.v63i2.17700