Busväder utan slut

Igår fick jag dra på regnstället när jag skulle till stan. Paraply var inte lönt: det blåste stormvindar. Inget badväder, precis. Hade haft planer på att gå upp tidigt och träna på spinncykeln i arla timma. Men jag orkade inte eftersom jag sovit så dåligt när vinden väsnades och riste i balkongräcket hela natten.

Så planen var att ta en lång promenad idag istället. Men när jag släpade mig ur sängen i morse visade det sig att jag knappt kunde stödja på ena foten. Akut inflammation i hälen. Fattar inte varför, har inte gjort något utöver det vanliga.

Det är väl ålderdomens rost som äter på min lekamen? Det är inte roligt att bli gammal, som vårdtagarna i hemtjänsten brukar säga.

Efter någon timmes linkande i lägen­heten bestämde jag mig för att prova om lite pedal­tramp ändå vore bästa medicinen. Det blev ett pass på 58 minuter till slut. Det gjorde mest ont i början, när jag skulle stå och trampa. Men det gav sig lite efter ett tag, och hindrade inte i utförandet. I vart fall inte mer än min dassiga kondition.

Det blir intressant att se hur foten mår i morgon bitti när det är dags att gå till jobbet?

Fler vårtecken

Påskliljorna börjar snart att blomma här utanför mitt. Buskarna börja få ganska stora blad. Och jag såg att det lilla körs­bärsträdet på kyrkogården var alldeles rosa av blommor. Det är officiellt vår, enligt SMHI.

Jag lyckades i vart fall missa de soliga dagarna denna veckan. Känner stort behov av att få slippa allt det grå. Det bara regnar och regnar. När det inte blåser. Eller bådadera. 😦

Enda ljuspunkten var en lyckad köpronda på Dacapo i torsdags. Där var halva priset-rea på redan låga priser. Så jag shoppade loss för hela 50 kronor: ett par Nike fritidsbrallor och en (obegagnad) tunn kofta. Båda i ”klatschigt” svart. 😀

Vad är processade livsmedel?

Har du någon gång upptäckt att din hand sträcker sig mot något i mat- eller godisväg och sedan stoppa det i munnen, samtidigt som en del av din hjärna lamt protesterar att ”jag hade inte tänk att äta det där”?

Kriget i hjärnan mellan matmonstret och det duktiga jaget är ett välkänt fenomen för mig. Särskilt om jag är trött i huvudet, stressad eller uttråkad. Vissa livsmedel kan jag över huvud taget inte köpa hem, för jag kan inte sluta äta så länge det finns något kvar.

I en video jag nyligen tittade på utvecklar Joan Ifland sin teori kring detta. Hon är specialist i beroendebeteende kopplat till mat, och har kallats världens ledande expert på ”processed food addiction” (beroende skapat av processade livsmedel).

Jag känner så väl igen mig i det hon berättar, samtidigt får jag förklaring till varför det sker. Det handlar inte om klen viljestyrka!

Länk till videor med Joan Ifland: https://keto-mojo.com/sv/speakers/joan-ifland/ (på engelska)

Nutidsmänniskan livnär sig allt mer på livsmedel som är processade på något sätt. Det vill säga, maten består inte enbart av naturlig råvara utan av produkter som bearbetats varierande grad.

Nyare rön visar att starkt processade livsmedel bidrar till över­konsumtion och fetma. De tenderar att vara fattiga på viktiga näringsämnen, men däremot rika på socker, fett och salt. Starkt processade produkter är också fattiga på fibrer, vilket gör att blodsockret och insulinnivån i kroppen stiger för snabbt och för mycket efter att man ätit.

I en studie från 2018 testades en grupp som fick äta två olika dieter under fyra veckor. Resultatet blev att under de två veckor de fick äta ultra-processad kost så satte de i sig 500 kalorier mer per dag, än när de åt vanlig mat. Deras hunger-hormoner låg på högre nivåer och deltagarna gick upp i genomsnitt ett kilo på två veckor.

Mer än hälften av alla kalorier som äts i länder som Storbritannien och USA kommer från ultra-processade produkter. Det handlar om massproducerade produkter som innehåller speciella ingredienser för att produkten ska ha lång hållbarhet, viss konsistens och ut­seende. Oavsett var eller vilken förpackning som köps så ser innehållet alltid likadant ut. Produkterna är bekväma, lättillgängliga och har ofta över­komligt pris.

Från obearbetad råvara till ingenjörs-kost

En brasiliansk forskare har utformat NOVA-systemet för att klassificera mat i fyra olika grupper utifrån hur processade de är – från obearbetade naturliga råvaror till ultra-processade livsmedel.

Naturliga eller minimalt bearbetade livsmedel (grupp 1)

Ätliga delar av växter – frön, frukt, blad, stjälkar, rötter. Eller av djur –  muskler, slaktbiprodukter, ägg, mjölk –  och även svampar, alger och vatten.

Bearbetade ingredienser för matlagning (grupp 2) 

Produkter som utvinns från livsmedel i grupp 1 eller från naturen genom pressning, raffinering, malning och sprej­torkning. Till exempel: kryddor, smaksättning, havssalt, lönnsirap, honung kallpressade oljor, smör, majs- och potatis­mjöl, vinäger.

Processade livsmedel (grupp 3)

Relativt enkla produkter som är tillverkade genom att tillsätta socker, olja, salt eller andra ämnen från grupp 1 och 2 till en obearbetad råvara. De flesta processade livsmedel har två eller tre ingredienser. De är processade genom olika metoder för konservering, tillagning, eller icke-alkoholhaltig jäsning, och kan innehålla tillsatser för att livsmedlet ska hålla sig fräscht längre: konserveringsmedel, antioxidanter.

Exempel på processade livsmedel: konserverade grönsaker/frukt eller baljväxter, juicer, salta eller sockrade nötter och frön, saltat eller rökt kött, konserverad fisk, frukt i socker­lag, ost, nybakt bröd som inte paketerats.

Ultraprocessade livsmedel (grupp 4)

Ultra-processad innebär att det är en industriellt bearbetad produkt med fem eller fler ingredienser, och oftast ännu fler. Det inkluderar ingredienser som används i grupp 3: socker, oljor, fetter, salt, antioxidanter, stabilisatorer och konserveringsmedel.

Om man läser innehållsförteckningen kan vara svårt att förstå alla namn. eftersom ultra-processade produkter innehåller ämnen som man vanligtvis inte använder i matlagning. Det är tillsatser som ska imitera sensoriska egenskaper (smak, doft eller konsistens) hos naturliga råvaror eller mat som lagats av dessa, eller som ska dölja oönskade sensoriska egenskaper hos slutprodukten.

Ultra-processade produkter kan också innehålla ämnen som utvunnits ur livsmedel – som kasein, laktos, vassle och gluten –  eller genom att man bearbetar delar av livsmedel – till exempel processade oljor, hydrolyserade proteiner, sojaprotein-isolat, maltodextrin, invert­socker och majssirap med hög andel fruktos.

I ultra-processade produkter används också tillsatser – kolsyra, färgämnen, färg­stabilisa­torer, artificiella smaker, smakförstärkare, sötningsmedel utan socker, för­tjocknings­medel, medel som förhindrar skumning och torkning, vaxer (glazing agents), emulgeringsmedel, stabiliseringsmedel och fuktighetsgivare.

Exempel på ultra-processade produkter: läsk, söta snacks, glass, choklad, godis, massproducerade för­packade bröd och bullar, margariner och andra bredbara smörgås­pålägg, kakor och kex, frukostflingor, energibars, energi­drycker, mjölk­drycker, frukt­yoghurt och frukt­drycker, kakaodrycker, buljongtärningar och pulver­sås .

Även produkter för ”hälsa” och ”bantning” som pulveriserade eller ”berikade” mål­tids­ersättningar, och många färdigrätter som bara är att värma – pajer och pasta- och pizzarätter, kyckling- och fisknuggets och -pinnar, korv, hamburgare, korv och andra köttprodukter, förpackade pulversoppor, nudlar och desserter.

”Laga riktig mat, och ät på bestämda tider”

En annan egenskap hos ultra-processade produkter är att de ofta marknadsförs på ett aggressivt sätt. Jag läser en intressant artikel som beskriver hur Brasiliens regering sedan 2014 faktiskt avråder sina medborgare att äta ultra-processade livsmedel. Detta efter att fetman hos unga brasilianare ökat dramatiskt på kort tid.

Istället för att som i Sverige rekommendera vissa livsmedel som anses hälsosamma, så upp­manas befolkningen att undvika mellanmål och snacks, och istället äta på regel­bundna tider och att lära sig laga mat av naturliga råvaror. Och att vara vaksam mot reklam för matprodukter som riktar sig till barn.

Det är ett tänkvärt förhållningssätt till kost, när en miljon svenskar är drabbade av fetma. Särskilt om det är så att processade produkter skapar problem med överätande.

 

---

Referenser 

Sveriges Radio. (2020). Fetmaepidemin som hotar livslängden – så kan den hejdas. Hämtad 2020-02-20 från https://sverigesradio.se/avsnitt/1440217

The Guardian. (2020). How ultra-processed food took over your shopping basket. Hämtad 2020-02-16 från https://www.theguardian.com/food/2020/feb/13/how-ultra-processed-food-took-over-your-shopping-basket-brazil-carlos-monteiro

Food Addiction Research Education. (2020). What is food addiction? Hämtad 2020-02-16 från http://foodaddictionresearch.org/question-and-answer/what-is-food-addiction/

FAO. (2020). Food-based dietary guidelines – Brazil. Hämtad 2020-02-16 från  http://www.fao.org/nutrition/education/food-based-dietary-guidelines/regions/countries/brazil/en/

Monteiro, C A, et al. (2010). A new classification of foods based on the extent and purpose of their processing. Cadernos de Saúde Pública, 26(11), 2039-2049.

Fler tecken på vår

I morse var inbokat en provtagning på Hälsobolaget. Jag har gjort tre tidigare, det är min julklapp till mig själv. Ett stick i armen och sedan kommer svaret i den digitala journalen hos Werlabs. Nu på kvällen har redan en hel del svar kommit in – det ser bra ut så här långt. Men jag brukar få banning på kolesterolvärdena…

På vägen till provtagningen såg jag gula krokusar som redan kommit upp i gräset. När jag kom hem igen visade det sig att det stod ett stånd gula och lila krokusar alldeles utanför huset.

Det artade sig till en fin dag, med molnfri himmel. Så jag packade för promenad med bad, trots att det blåste lite. Hackspettarna trummade i kanon längs vägen. Jag hittade en bort­flugen plastpåse, så det blev lite skräpplock längs vägen. Såg snödroppar och redan några spänstiga tussilago. Men är det inte tidigt?!

Badet var iskallt, höll inte ut mer än två minuter. Men jag frös inte ett smack efteråt. De var så soligt och lä i badhytten. Jag satt en lång stund och bara njöt, efter att jag fått på mig kläderna.

Jag tog bussen hem när jag kom till stan, men stegräknaren visade ändå nära 12 000 steg. Fylld av energi satte jag mig på spinn-cykeln och körde ett pass på 40 minuter innan jag började laga mat. Känner att jag på allvar börjar komma ur vinter­dvalan.

Energin återvänder så sakta

Lördag morgon klockan 9.15 stod jag nyduschad vid busshållplatsen, efter ett cykelpass på drygt 50 minuter. Imponerade på mig själv, faktiskt, eftersom jag hade haft dålig sömn under natten och vaknat med huvudvärk.

Och när klockan var lite över ett hade jag varit hos mor och hälsat på, inklusive åkt till stan en extra vända med bussen för att handla lite nödvändigheter, sedan gått en kortis på stan samt plockat upp fyra pantburkar efter ett gäng ”daglediga” som suttit och skrålat i en busskur.

Fast sedan gick luften ur en stund, och jag satte mig i fåtöljen och gonade mig med en kopp te och lite sallad. Men jag fick ett nytt ryck framåt kvällen och skurade alla golven.

Det måste vara våren? Hopp om nytt liv efter en höst som varit så lång, mörk och grå.

Men idag är det utlovat stormvindar, och det regnar ute. Perfekt väder för hushållssysslor. En plåt med biffar på högrevsfärs är redan klar. Jag funderar på att byta gardiner i köket.

De två senaste veckorna har jag försökt att strikta till kosten igen, efter julhelgernas alla utsvävningar. Det är också något som gjort att jag känner mig piggare, både i kropp och knopp.

Det var efter att ha lyssnat på inspirerande föreläsningar av matberoende-experten Joan Ifland som jag fick ny motivation. Hon är mycket kritisk till processade livsmedel, som hon menar påverkar våra hjärnor på samma sätt som droger. Ska försöka berätta mer om hennes filosofi i något inlägg, för den är intressant.

Nå, helt renlevnads lär jag aldrig bli. Inte utan min kaffekopp!

Vatten och vårtecken

Jag börjar räta på mig efter ”min svåra sjukdom”, förkylningen, alltså. 😉 Och efter en vecka med gråblåst och regn kom sön­dagen med efterlängtad sol. Det tänder livsandarna!

Jag var uppe i ottan och körde två maskiner tvätt i den gemensamma tvättstugan. Nej, det var inte städat när jag kom.

I rabatten utanför tvättstugan hade jag förra året grävt ned mina utblommade mini­påsk­lilje-lökar (jag gör lite gerilla-planteringar här på gården lite då och nu). Nu såg jag att påskliljorna redan sticker en bra bit ur marken! Och blasten på hya­cint­lökarna som jag grävde ned efter jul står så grön och fin.

Det är bakvänt med vintern nuförtiden. Häromdagen när jag gick till jobbet såg jag färska tuvor med maskrosblad. Och jag har sett buskar där löven börjar spricka ut.

Påskliljor.

Löv tittar ut.

Maskrosblad.

Det var fläckvis halt när jag kom iväg på söndagspromenad. Tog min vanliga plikt­runda mot Gustafsberg och Strand­prome­naden. Vid Emaus lantgård låg delar av gräsmattan under vatten och i Bodeleån forsade en strid ström.

Jag hade lä stora delar av promenaden, men när jag kom fram till Sörkullen hamnade jag rakt i vindriktningen. Det myckna regnandet och vindens riktning gjorde att det var ovan­ligt högt vatten, till och med lite över av­satsen vid badbryggan.

Inga medbadare på plats när jag kom vid halv elva-tiden. Det är skönt att få rå sig själv, och fokusera på vad som händer med kroppen när man stiger ned i det kyliga vattnet. I morse var det ett reportage i radion om kallbad: att det är trend och om folk håller på för hälsans skull eller som nåt slags prestation.

För egen del tycker jag att det är en prestation, men inte i relation till andra människor, utan för att utmana sig själv. Att veta att man klarar av, och till och med njuter av det. Om det är hälsosamt får man väl utvärdera efter lite längre tid.

Det roligaste i reportaget var när en kvinna sa att man kunde skilja mellan nybörjare och rutinerade på att de rutinerade har mössa på sig och stiger ner i vattnet lugnt och sansat, utan att hojta och föra liv.

Sveriges Radio: Kalla dopp lockar allt fler

Jag fick höra både hackspett och korp längs vägen. Och såg till och med en liten pigg ekorre som satt i en trädgård. Sex pantburkar, en pantflaska blev dagens skörd för Tant Pant.

Nix till reklam i brevlådan

Rätt som oftast får jag kuvert i brevlådan från olika företag som vill låna ut pengar till mig. Ett lån är väl det sista jag behöver: jag som är värdelös på att spendera. Man undrar var de får sin information ifrån?

Nå, det är väl ingen stor sak i sig. Det är ju bara att kasta kuverten i soporna. Men lite småtröttsamt känns det. Och det är ett slöseri med resurser att skicka post till någon som aldrig skulle låna en spänn.

Jag började leta efter möjligheter att stoppa informationsfloden. Och på den aktuella firmans hemsida (”integritetspolicy”) fanns en länk till Nix Adresserat.

Det är ett register där man kan spärra sig för adresserad direktreklam som skickas med vanlig post (personadresserad direktreklam).

Det var bara att logga in med Bank-ID och klicka i att jag inte vill ha reklam. Den som inte har Bank-ID kan ladda ned en blankett från hemsidan, eller ringa NIX Adresserats kundtjänst och beställa en blankett.

Det ta upp till tre månader innan spärren får full effekt. Och spärren gäller inte företag där man är kund.

Spärrar för reklam

Det finns ett flertal reklamspärrar för den som inte vill ta emot riktad ­marknads­föring:

• NIX adresserat, spärr för privatpersoner mot adresserad direktreklam via posten.
• Nix Telefon, spärr för privatpersoner mot telemarketing eller telefonförsäljning.
• Nej tack till reklam, stoppdekal för oadresserad direktreklam i brevlådan.

Så här slapp jag reklam från Postkodlotteriet: Olssons universum | Lottlös men reklamfri

Nu är det lätt förkylt

Dagar är olika. Söndagens promenad – med väninna och litet dopp i havet i flödande solsken och vindstilla – blev ett välkommet avbrott i alltför långvarig gråblåst och vinter­mörker. Men säg den lycka som varar…

Igår satt jag på möte på jobbet med ”spännande” huvudvärk och kände hur näsan började rinna okontrollerat. Och som om det inte var nog så högg jag mig med kökskniven i tummen när jag skulle skära upp kål till kvällsmat.

Tur att jag har en nyladdad förbandslåda hemma!

Olssons universum | Roliga saker från förr

Man kan visserligen tillbringa en ledig torsdag roligare än att ligga hemma med halsont, snuva och obrukbar högertumme. Men ibland är det skönt att ha en legitim anledning att bara slöa, och inte känna pressen att vara så ”produktiv”. Planerad dammsugning blir inte av, med andra ord! 😀

Jag har bryggt gott kaffe och tänker leta upp nåt sevärt på SVT  Play. Och lyssna på föredrag om kost, fasta och hälsa (på engelska): https://keto-mojo.com/sv/topics/lowcarbusa-speaker-series/

Jag har laddat med farmors gamla kökshandduk att snyta mig i, tagit värktablett, nässprej och boostat med extra C-vitamin och te med Echinacea. Så får vi se om jag är jobb-dugligt skick i morgon.

Jag hade ju fått för mig att kallbad är bra för immunförsvaret, och räknade med att jag skulle slippa årets förkylning. Men ingen metod är bombsäker. 😉

Olssons universum | Därför är kalla bad hälsosamma

Den sargade tummen har jag inte vågat titta på än. Den är rejält invirad i vattentätt plåster och extra tejp sedan igår. Men det började blöda när jag duschade i morse, trots att jag plastat in extra ovanpå.

Det är knepigt med sår på händerna när man jobbar i vården. Man vill inte riskera att få in nåt främmande i såret. Dessutom ska det handspritas i tid och otid, vilket svider gott.

Vi har en sorts vattentäta plåster i plast att ta till, som fungerar bra på små revor och håller spriten ute. Men de är inte så stora och håller inte ihop såret som ett vävt plåster gör.