Ett test av anti-inflammatorisk kost

Efter en semester i sus och dus vad gäller mat och dryck (och ingen fasta) , kände jag mig väldigt redo att pröva nya koncept i kostväg när vardagslunken tog vid.

Visserligen hade jag skött motionen ganska väl, och sovit ovanligt bra under semestern. Men vällevnaden hade satt tydliga spår i kropp och välmående. Jag var uppsvullen, och märkligt trött och seg, trots drygt fyra veckor av ledighet.

Nyligen hade jag läst boken Autoimmun handbok och blivit lite inspirerad av att undvika vissa livsmedel som kan ge problem. Nu var det läge att göra slag i saken.

Autoimmun kost

Det autoimmuna protokollet handlar om att ge kroppen möjlighet att läka inflammation, magbesvär, allergi eller autoimmun sjukdom genom maghälsa och sundare tarmflora. Man börjar med att rensa bort problematiska livsmedel, och sedan återinförs de i en viss turordning, medan man ger akt på hur kroppen reagerar.

Jag lider inte av någon allergi eller autoimmunitet, men känner ändå att kroppen inte mår så bra när jag äter mycket av vissa saker. Och det kan vara intressant att ta reda på om jag mår bättre utan sånt som jag tror att jag tål, eller brukar sätta i mig, tänker jag. Som ost och nötter, som jag har svårt att dosera när jag väl satt igång. Eller kaffe, som känns som ett måste för att komma igång ordentligt på morgonen.

Läs mer om automimmuna protokollet

Så jag rensade bort allt som inte ingår i de första 30 dagarna av protokollet: smör, ägg, mejerier, kaffe, nötter, bönor, vissa grönsaker som tomater, paprika med flera. Socker, sötnings­medel och spannmål äter jag inte ändå.

Dessutom återgick jag till fasta 4:3, men utan kaffe. Bara vatten, grönt och svart te. Och på ätardagarna: en rejäl grönkåls-smoothie, späckad med vitaminer och mineraler.

Olssons universum | Grönkåls-drink ger god start på dagen

En trög start

Första veckan efter semestern var ovanligt lugn jobbmässigt. Ändå var jag oändligt trött. Och märkligt seg och dimmig i huvudet. Det var nästan så att jag blev orolig, höll jag på att bli dum i huvudet?

Jag gissar att det var den beryktade ”keto-flu”, omställningsbesvär som kommer när kroppen ska byta bränsle från socker (kolhydrater) till fett.

Jag orkade inte träna, och fuskade till och med med trappgåendet på jobbet. Tvärstopp i magen, dessutom. Nästan så att jag började att undra vart all mat tog vägen…

Det dröjde långt in på andra veckan innan jag började att känna mig som mig själv igen.

Förutom grönkålsdrinken äter jag kött, fisk, rotsaker och grönt. Eftersom  rotsaker innehåller lite större andel kolhydrater än grönsaker försöker jag inta det mesta rårivet: mer fibrer till magens bakterier.

När jag känner kaffedoften i lunchrummet kan jag bli väldigt sugen på en kopp. Men i övrigt fungerar det väl. Har inget sug efter mat, och känner mig behagligt mätt och nöjd efter att jag ätit, på ett sätt som jag normalt inte gör.

Jag brukar säga att jag har ett ”stört ätbeteende” eftersom jag kan äta så länge det finns mat, även om magen signalerar fullt. Särskilt av vissa livsmedel. Det är ett beteende som jag vill få bukt med.

Nu efter två veckor måste jag säga att det ser lovande ut. Trots att jag fastat sedan söndag kväll och haft en tuff måndag med hög arbetsbelastning känner jag ingen hunger eller sug efter att tröstäta för att döva stresskänslor. Känner mig lugn och tillfreds, faktiskt. Fortsättning följer.


Referenser
Hultén, K. & Norman, A. (2019). Autoimmun handbok. [Stockholm]: Paleoteket.
Publicerat i Vikt & hälsa | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Redan dags för gula och blå

Mellan skurarna på lördagen pallrade jag mig ut i naturen. Det hade rapporterats om kantarellfynd. Och jag ville titta till blåbärsriset, för att se hur det var fatt efter vårens frostnätter.

Eftersom jag vet var de brukar stå så var det bara att traska dit och plocka. Inga stora mängder, men färska och fina kantareller. Blev väl nån liter: räckte till två middagar till mig och ett smakprov till mor.

Såg till och med en fyra-fem ”övermogna” karljohan-svampar intill stigen. Det är tidigt på säsongen!

Blåbären var det glest med. Vissa buskar hade inga alls. Pillade ihop drygt en deciliter, lagom till efterrätt. Jag hann bara gå 3 000 steg enligt räknaren, sedan öppnade sig himlen och jag fick slokörad lomma hemöver. Det funkar inte med paraply mellan täta granar…

Publicerat i Natur & väder | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Fasta gynnar tarmfloran

Att fasta periodiskt är bra för dina tarmbakterier. ”När du inte äter dyker det upp en helt annan uppsättning mikrober och rensar upp din tarmvägg, äter sockerarter och annat, vilket är viktigt för ett bra immunförsvar.”

Det menar forskaren Tim Spector som ägnat lång tid åt att studera människans tarmflora. Han är professor i genetisk epidemiologi vid Kings college, London. Han leder också the British Gut microbiome Project.

Tarmfloran i våra magar innehåller 100 biljoner mikrober. De har olika funktioner: smälta mat, utbilda immunsystemet, och hjälpa till att stå emot sjukdomar. De kan till och med påverka beteendet. Hela systemet kan ses som ett separat organ i kroppen som påverkar vår hälsa i hög grad.

Bakterierna i tarmfloran har, precis som människan, sin cirkadiska rytm (dygnsrytm) och varierar i sammansättning och funktion mellan perioder av fasta och föda.

Nya rön tyder på att tarmbakterierna kan dra nytta av korta fasteperioder. Precis som vi gynnas de av balans mellan vila och arbete, vilket gör gott för vår tarmhälsa.

Det handlar inte om någon extrem fasta.  Djurstudier har visat att mikrober som svälter för länge börjar mumsa på tarmens skyddande beläggning, säger Spector.

Men periodisk fasta, med dagar där man äter lite mindre, eller har kort ätfönster och långa mellanrum mellan måltiderna, är bra för tarmfloran. ”Du får till och med hoppa över frukost”, säger Spector.

Myt att frukosten är viktig

Senare tids studier visar att skippa frukost i allmänhet är bra för vuxna människor och underlättar för den som vill gå ner i vikt. Det är en myt att frukosten är dagens viktigaste måltid, eller att det skulle bidra till viktuppgång om man hoppar över. Var tredje person i utvecklade länderna hoppar regelbundet över den.

Det betyder inte att alla överviktiga människor ska hoppa över frukost, säger Spector. Vissa människor är programmerade att föredra att äta mat tidigare på dagen och andra senare, vilket kan passa vår unika personliga ämnesomsättning.

Spector rekommenderar däremot rik variation i födointaget. ”Vår forskning visar att det inte nödvändigtvis är någon som kallar sig vegetarian som har den mest hälsosamma tarmen – det är den person som har störst mångfald av vegetabilier på en vecka.” Hans tips är att försöka äta minst 30 olika sorter.

Medan fasta gynnar tarmfloran, är snabbmat, emulgeringsmedel och sötningsmedel inte bra, och ska undvikas så mycket som möjligt.

På väg mot ett personligt kostverktyg?

På senare tid har Tim Spector engagerat sig i företaget ZOE som sponsrar hans studier på tarmflora. Avsikten är att med hjälp av resultat från forskningen kunna utveckla en konsumentprodukt – ett hemtest och en app – som gör det möjligt för var och en att individanpassa sin kost utifrån sin personliga respons, för att nå optimal hälsa.

PREDICT är, enligt Spector, världens största studie av hur olika livsmedel påverkar individer. Det man kommit fram till hittills är att varje individ har sin egen unika respons på mat. Det gäller även tvillingar, trots att de delar samma uppsättning gener. Enäggs­tvillingar i studien visade sig bara dela 37 procent av varandras tarmbakterier. Det jämfört med 35 procent hos personer utan inbördes relation.

Enligt studien beror skillnader i ämnesomsättning och reaktion på olika livsmedel på en komplex mix av faktorer: som ålder, kön, etnicitet, sömn och aktivitet, genetik, kost, miljö och tarmflora.

Mer om tarmflora:
Olssons universum | Vikten av en rik tarmflora
Spector, T. (2017). Matmyten: vetenskapen om vår mat. Stockholm: Volante. ISBN: 9789188123763


Källor
Spector, T. (2019). Breakfast — the most important meal of the day? The BMJ Opinion. Hämtad 2019-07-04 från https://blogs.bmj.com/bmj/2019/01/30/tim-spector-breakfast-the-most-important-meal-of-the-day/
The Guardian. (2018). Magical microbes – how to feed your gut. Hämtad 2019-07-04 från https://www.theguardian.com/lifeandstyle/2018/jan/29/magical-microbes-how-to-feed-your-gut
Tim Spector, föreläsning på Swiss-Re konferensen Food for thought 2018 https://www.swissre.com/institute/research/topics-and-risk-dialogues/nutrition-and-agriculture/food-for-thought-tim-spector-presentation.html
Publicerat i Fasta, Vikt & hälsa | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Dragkamp i skalbank

Jag hörsammade Bohusläns museums upprop att komma till Skalbankarna på torsdag eftermiddag. Fältropet var ”Vild­palsternacka, nej tack!”. Vi blev ett litet, idogt gäng som drog palsternackor ett par timmar i solskenet. Bohusläningens fotograf och reporter slöt upp för att dokumentera tilltaget.

Den unga reportern blev till och med lite sugen på att hjälpa till, men det fick hon inte. Det var påbjudet både långärmat och handskar för att kunna delta.

Kortärmat duger inte i kampen mot pastinaca sativa, som likt jättelokan är fytotoxisk (foto=ljus och toxisk=giftig).

Det beror på att vildpalsternackans växtsaft innehåller ämnet furokumarinNär växtsaft kommer i kontakt med hud och sedan utsätts för solljus blir den starkt irriterande. Man får sår och blåsor som kan ta flera veckor att läka. I värsta fall ger de svårläkta ärr eller eksem.​

Palsternacka växer vilt i södra Sverige där den är relativt vanlig. I Skalbankarna verkar den trivas ypperligt, och riskerar därför att ta över och tränga ut mer sällsynta växter. Därav utrotnings­försöken.

Det krävdes en viss teknik för att få upp roten ur backen. De små gick lätt, men de större exemplaren krävde tvåhandsfattning och att man tog i rejält med stabil fotisättning för att inte ramla baklänges i den kraftiga lutningen. Jag fick mig ett gott träningspass för kroppens muskler, och blev rejält svettig.

Trots täta vattenpauser hann vi samla ihop några massiva högar med palsternacka. Museets representant var mycket nöjd med vår insats. Själv hade jag en trevlig dag med likasinnade, och fick gratis fika och massor av solsken.


Källor
Forskning.se. (2016). Sju farliga växter i vår närhet. https://www.forskning.se/2016/06/28/sju-farliga-vaxter-i-var-narhet/

Wikipedia. (2017. Palsternacka. https://sv.wikipedia.org/wiki/Palsternacka​
Publicerat i Natur & väder, Uddevalla | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Välj bort engångsplast

Jag fick ett mejl från stiftelsen Håll Sverige Rent:

Hej kusträddare – och tack för din insats!

Du får det här mejlet eftersom du har anordnat en skräp­plockning längs kusten, en sjö eller annat vatten och anmält dig som kust­räddare. Nu vill vi rikta ett stort tack för ditt engage­mang för renare hav.

Under våren var 48 000 personer med och plockade skräp från svenska stränder. 170 ton (!) skräp städades bort. Dessutom arran­gerades över 100 skräpplockningar av privat­personer och föreningar runt om i Sverige, vilket är fler än någon gång tidigare. Wow! Heja er!

Lite fånigt, kanske, men jag blev både glad och stolt. Även om det kan kännas ganska meningslöst att plocka upp, när andra skräpar ned i allt snabbare takt.

Bara här på västkusten flyter det i land motsvarande cirka 120 badkar varje dygn, enligt Håll Sverige Rents årliga skräprapport. Det mesta av skräpet i havet av plast (EU), hälften är engångs­artiklar som vi konsumenter har slängt (faktarutan nedan saxad från Håll Sverige Rents skräprapport).

Engångsartiklar skräpar ned

Att vi allt mer tenderar att äta och dricka på språng är något som jag märker på mina promenader. Vid sidan av godis­omslag, snusburkar och cigarett­paket (och fimpar!) är engångsmuggar, plast­lock, och sugrör en vanlig syn. Och finns det ingen papperskorg i närheten så hamnar de ofta på gatan eller i diket. Elskåp är en vanlig placering, har jag noterat…

Svenskarna beräknas använda mellan 0,5–1 miljard engångsmuggar varje år. Det motsvarar 50–100 muggar per person och år. Som man använder en gång och sedan kastar bort. Är det inte upprörande?

EU har reagerat och planerar förbud mot vissa engångsartiklar (från år 2021):

  • Plastbestick och -tallrikar
  • Sugrör i plast
  • Bomullspinnar i plast
  • Matbehållare, muggar och dryckesförpackningar i polystyren
  • Oxo-nedbrytbar plast (förekommer oftast i plastpåsar men är inte så vanlig i Sverige)

När jag gick på Örebro universitet fick man köpa kaffet billigare om man hade egen mugg (de sålde termosmuggar med lock för 49 kronor i kaféet). Tror det var stor kaffe till priset av en liten.

Enligt Livsmedelsverket finns det inget som hindrar att man har med sig egen matlåda eller mugg när man handlar på kafé eller från matställe. Värt att överväga för den som ofta handlar take-away.

I grönsaksdisken på Willys hittade jag ett set tygpåsar i flera storlekar. Att ha istället för de prassliga engångsplastpåsarna (typ den här). Det är olika storlekar på påsarna och de är tvättbara. Snåla jag väger varorna innan jag lägger dem i påsen. 😀 

Tidigare inlägg om plast

Källor
Håll Sverige Rent. (2019). Skräprapport 2019. https://www.hsr.se/fakta/skraprapport-2019
Håll Sverige Rent. (2019). Ny beräkning: Svenskarna använder en miljard engångsmuggar varje år. https://www.hsr.se/nyhet/2019/ny-berakning-svenskarna-anvander-en-miljard-engangsmuggar-varje-ar
Livsmedelsverket. (2019). Egen matlåda och mugg när du köper mat och dryck. https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/tillagning-hygien-forpackningar/hygien/egen-matlada-och-mugg-nar-du-koper-mat-och-dryck
Publicerat i Miljö | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Vi är världsbäst på att panta

Den senaste tiden har jag märkt att jag ofta hittar fler pantburkar är tidigare längs promenaden. Jag tolkar det som att nu, när det är många som öppet går runt och samlar, så kan det kännas ok att lämna sin burk där man går och står.

På min gata bor en karl som cyklar runt dagligen i ur och skur med påsar och en lång håv och samlar burkar. När jag gick genom city den dag det var studenten hade han full sjå att hänga med att plocka i den takt som det konsumerades, och påsarna var spräng­fulla.

Det är för det mesta de små burkarna med energidrycker jag hittar nuförtiden. En dryck som är populär hos de unga. I min ungdom var det otänkbart att slänga enkronor omkring sig på det viset. Fast vi hade ju inte ens råd att köpa läskeblask till vardags, så det blev inte ens aktuellt…

Jag läser på Pantameras hemsida att statistiken visar att de som pantar minst är ”unga män i storstäder”. Ja, varför blir jag inte förvånad?

Trots det är svenskarna i gemen väldigt positiva till miljönyttan av pantsystemet, även gruppen unga män. Målet är att 90 procent av alla burkar och PET-flaskor ska återvinnas.  Förra året pantades 84,8 procent, vilket gör oss bäst i världen, enligt Pantamera.

Återvinning sparar energi

Jag gissar att en del av återstående procenten är alla överkörda burkar, som inte går att lämna i returmaskinen. Jag plockar dem också (och fulburkar utan pant), och lägger i närmaste kommunala papperskorg. Enligt de som tömmer papperskorgarna, så skickas allt innehåll till källsortering för återvinning.

Och återvinning sparar energi. En återvunnen aluminiumburk sparar 0,2 kilowattimmar (kWh)En liten PET-flaska sparar 0,13 kWh, medan en stor PET-flaska sparar 0,24 kWh.

Så mycket energi innehåller pantburken, om man översätter till vanliga aktiviteter:

  • 1 burk: blåsa håret i 10 minuter, eller spela tv-spel i 8 timmar.
  • 2 burkar: titta på tv i två 2 timmar.
  • 5 burkar: använda dator i 4 timmar plus 2 timmars standby-tid.
  • 11 burkar:  dusch i 5 minuter.
  • 15 burkar: diska i rinnande vatten, eller använda en bärbar dator i en månad (75 timmar).
Fler exempel hittar du i Returpacks miljörapport  och i mitt tidigare inlägg: Mycket energi i en läskburk så återvinn!

Källor
Pantamera. (2019). Att panta är miljösmart. Tillgänglig 2019-06-19 från https://pantamera.nu/pantsystem/varfor-pantar-vi/att-panta-ar-miljosmart/
Returpack AB. (2012). Miljöstatistik 2012. Hämtad 2019-06-19 från https://pantamera.nu/pantsystem/varfor-pantar-vi/att-panta-ar-miljosmart/
Publicerat i Miljö | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Kanske en midsommar-klänning?

Modern hade ingen växel när jag var där med varor häromdagen. Så istället för 100 kronor fick jag en 500-lapp. Köp något till dig själv!, sa hon. Min nivå av att shoppa loss är inte hög när det gäller prislapp. Men kanske mera galen när det gäller val av föremål.

Det blev Pingstkyrkans second hand-butik, förstås. Där är man rik med 500 på fickan. Jag brände hela 89 kronor…

En stor, ljust blå sjal med blommor i lila, rosa och grönt som jag egentligen inte behöver. Men jag tyckte om den (30 kronor). Och så en helt galet blommönstrad långklänning från 1970-talet. Petri of Sweden (Växjö, vad jag förstår), obetydligt begagnad. Något slinkigt syntet­material. Bara 59 spänn!

Jag provade den mest för skoj skull. Jag är svag för retro-plagg. Jag har en svart lång­klänning, också från 1970-talet, med stort blomtryck i vitt i nedre delen av kjolen och på bröstet, som jag köpte för bara 90 kronor. Finsk design, lite åt Marimekko-hållet. Stil­ren, rak och med lång ärm, så den har jag använt flera gånger.

Den här klänningen hade nästan alla färger, skjort­krage, knäppning med svarta knappar halvvägs ned och sedan ordentlig vidd i kjolen, som var är princip fotsid. Den var ju inte direkt diskret, men kul. När jag provat den tänkte jag att om inte annat kan jag ha den som ”städrock”, till exempel när jag kvistar ned till tvättstugan. 😀

Storleken var 44. Men de var nog slankare på den tiden, för den var inte påtagligt stor på mig, som brukar köpa medium eller 38/40. Frågan är väl om den kan kvalificera som outfit till mid­sommar? Hrm, vi får se…

Publicerat i Second hand & shopping | Märkt , , , , , | 5 kommentarer