Göra egen äppelcidervinäger?

Smet in på biblioteket för att hitta lite kul läsning över påsk. Hittade bland annat en bok med huskurer från Österrike. Det som fick mig att bli intresserad var att där fanns ett enkelt recept på äppelcidervinäger, en produkt jag använder mycket.

När jag googlade runt lite hittade jag ett liknande recept från tidningen Land. 

Det verkar inte svårare än att lägga äpplen i burk, täcka noga med vatten och vänta några veckor, röra om ibland. Och billiga äpplen finns ju ofta i Willys Svinnsmarta lådor för 20 kronor. Detta får bli mitt nästa projekt!

Någon som har testat?

---

Källor

Berndl, K. & Hofer, N. (2016). Huskurer: från natur och skafferi. Stockholm: Norstedts.  https://libris.kb.se/bib/19404534

Land. (2017). Steg för steg – så gör du din egen äppelcidervinäger. Hämtad 210404 från https://www.land.se/mat-dryck/steg-for-steg-sa-gor-du-din-egen-appelcidervinager/

Jag pantar mera

Som jag tidigare nämnt plockar jag oftast upp de aluminiumburkar och plast­flaskor som jag ser längs mina promenader. De kan återvinnas, och naturen mår bättre av att slippa dem.

För den skull har jag alltid med mig plastpåse i ryggsäcken. Jag har ett stort lager av påsar, som jag samlat på jobbet:

Vid leverans av rullstolar ligger benstöd och fotplattor i en plastpåse som påhäng på körhandtaget. När jag märkte att mina kollegor bara klippte sönder påsen och kastade den i soporna tog jag för vana att knyta upp dem prydligt och spara. Jag brukade göra en räd varje fredag eftermiddag när förrådet fyllts på (på senare tid har Hjälp­medels­centralen slutat med plastpåse och lägger benstöden i en syntetpåse som ska returneras. Bra!).

Om jag hittar herrelösa påsar i diket, som inte är för smutsiga, så använder jag även dem.

Vinst för miljön och för Tant Pant

Under 2020 blev det inte så mycket promenerande som jag tänkt. Bland annat på grund av en smärtande häl. Men det blev ändå cirka 500 kronor i pantpengar för insamlade burkar och flaskor, och dessutom minst 300 burkar utan pant som gick till återvinning.

I år har jag sluppit det onda i foten och kunnat vandra en hel del. Efter bara tre månader på 2021 har jag redan samlat in drygt 600 kronor i pantreturer. Ofattbart. Beteendet att lägga burken där man går och står har definitivt ökat.

Nere på gården plockar jag burkar som lämnats på rabatt­kanter och i buskarna trots att det finns tre papperskorgar inom några meter. Det är märkligt att ”energidryckerna” inte ger någon energi, eller stimulerar till aktivitet…

Och häromdagen hittade jag en halv kasse returer nyss slängda i diket mot Bodeleåns natur­reservat. Jag hade passerat där bara några dagar innan och plockat, så jag vet att de inte fanns där då. Liten festlig sammankomst, kanske? Flaskorna var fyllda med godis­papper och cigarett­fimpar. Så låg där även en tub med glidmedel, och något slags cigarett­rullar av hampa…

---

Tidigare inlägg i ämnet

• Jag pantar mera
• Sakletarens söndag
• Liten flitpeng till Tant Pant
• Vi är världsbäst på att panta
• Tant Pants bravader i revy
• Dags att byta namn till Tant Pant?
• Mycket energi i en läskburk – så återvinn!
• Ett säkert vårtecken
• Minst ett skräp om dagen
• På spaning efter våren (och aluminiumburkar) – del 2

Kostnaderna sjunker så smått

Mars: Dags att deklarera. Skatteverket meddelade att jag får 87 kronor i retur. Men efter att ha gjort avdrag för årets jobbresor med buss så blev det ändå hela 408 kronor.

Och så blev förhandlingarna om nya hyran klar. I mitt område blev det en så kallad ”differentierad hyreshöjning” på mellan 0,4 och 1,4 procent (genomsnitt 1,05 procent).

Differentierad hyressättning innebär att hyran sätts utifrån lägenhetens bruksvärde. Hyran ska motsvara husets och lägenhetens standard och egenskaper. Lägenhet som har nått målhyran får en lägre höjning.

Min hyreshöjning blev cirka 0,9 procent: endast 34 kronor. Det kan jag leva med… 😀

Dessutom ska jag få individuell mätning av vattenförbrukning. Grundhyran sänks med 161 kronor, och sedan får jag betala för vattnet utifrån vad som gått åt. Det är en förändring som jag har röstat för, i en tidigare enkät. Bra för miljön, och en sporre att spara på vattnet. Enligt hyresvärden brukar förbrukningen sjunka med cirka 20 procent när var och en får betala sitt eget.

Köpte inget busskort denna månaden. Jag har gått och gått och gått… Totalt drygt 20 mil, och cyklat tre. Välgörande för kaloriförbrukningen.

Promenerandet har även generat en liten inkomst i form av pantpengar: cirka 330 kronor. Tidigare fann jag inte alltid några burkar längs vägen, men nu händer det nästan aldrig att jag kommer hem utan. Därför har jag alltid en påse med mig i rygg­säcken att ta dem i.

Willys skänkte en värdecheck på 25 kronor, som tack för svar på en enkät. Matkontot har varit litet denna månad, då jag har ätit av det som redan finns hemma.

Kostnaderna för mars blev till slut cirka 9 600 kronor. Lite lägre än föregående månader. Det går åt rätt håll.

• Februaris utgifter: cirka 9 900 kronor.
• Januaris utgifter: drygt 12 000 kronor.

---

Tidigare inlägg om min budget för 2021:

• Kostnaderna sjunker så smått
• Fortsatt sparsamhet lönar sig
• Jag försöker slimma mina kostnader
• Funderingar vid ett årsskifte

Fortfarande ingen klimathjälte

Kommunen tipsar om lördagens evenemang Earth hour då vi uppmanas att släcka alla lampor en timme för planetens skull. I mitt stilla sinne tänker jag att planeten nog behöver större uppoffringar än så för att orka med den samlade mänskligheten.

Och på Världsnaturfondens hemsida skrivs också att det behövs mycket mer, men att alla kan bidra, med stort och smått. Där ges förslag på 50 små och stora förändringar som gynnar planeten.

När jag tittar igenom listan visar det sig att jag gjort det mesta redan, utom att äta mer bönor och mindre kött, och skaffa ett insektshotell.

När jag testar mina vanor i Klimatkalkylatorn visar det sig att jag lever som om vi hade 2,7 planeter. Trots mina försök till minimalism, återbruk och ett sparsamt leverne. Det är lite nedslående. Det är ändå lite bättre än 2018, då jag levde som om vi hade 2,9 planeter.

Ja, det är köttet som påverkar resultatet, enligt kalkyla­torn. Jag försvarar mig med att jag bara köper bra kött från ekologiska gårdar, där djuren får gå ute så mycket som möjligt. Jag har inte väldigt dåligt samvete för mitt val, eftersom det gynnar min hälsa. När jag bara åt bönor fick jag järnbrist.

Frågan är hur mycket bönor jag måste äta för att komma ned i en förbrukning som motsvarar en planet? Jag gissar att det inte är möjligt när man lever i ett i-land som Sverige, med stor offentlig sektor och väl utbyggd infrastruktur, vars utsläpp också inkluderas i mitt resultat (till exempel skolor, sjukvård, vägar, försvar och administration).

Enligt kalkylatorn Climate Hero är jag vi vart fall en klimatkompis, som lever lite mer klimatsmart än genomsnittet.

Olssons universum | Mina försök att leva miljövänligt (2018)

Det våras för Fru Olsson

Gårdagen grydde med tät dimma. Inte så många plusgrader till att börja med, men temperaturen steg i takt med att solen steg och dimman skingrades.

Hyresvärdens flagga, som är min referenspunkt för vindförhållanden, hängde slak. Det föreföll som en bra dag för ett vårdopp.

Eftersom jag kom ut i god tid var det inte så tättbefolkat på Strandpromenaden. För jag vill gärna njuta i enslig ro. Själen är lite trött och mår bra av fågelsång, natur och stillsamt upp­levande.

Vattnet låg spegelblankt. Och bryggan var fort­farande upp och ner. Men det gick fint att kliva i från betongkanten. Lättare att uthärda kylan den här gången, när det inte blåste. Simmade runt en 4–5 minuter, tills kroppen vande sig och det kändes riktigt behag­ligt (cirka 5–6 grader). 

Det blev lite solbad med värmande te i bad­hytten efteråt. Frös inte ens om händerna, så gott var det i luften. På hemvägen upptäckte jag nyss ut­slagna tussilago. Det våras!

Mådde gott hela eftermiddagen och sov utmärkt hela natten efter bad och promenad på dryga milen. Men i dag är kroppen lite trött. Jag är inte riktigt i gammal, god form ännu.

Lite fint på balkongen

Den sparsamma tanten tog sig en promenad till det stora handelshuset för blommor och köpte ett par krukor med påsk­lilja av billigaste sorten (9,90 styck). Frosttålig!

På hemvägen längs Bäveåns dalgång rakade jag mossan av en stor sten och bröt några kvistar. Växterna planterades sedan i en slags skål på fot i luffarslöjd, som jag en gång räddat från sop­huset.

Fint till påsk för tjugo kronor.

Ett tidigt ”träningspass” i å-slänten

Jag vaknade hyggligt tidigt på söndagsmorgonen. Sol och lite krispigt ute, men ingen vind. Hade planer på en liten tur längs ån, med min skräppåse.

Å-kanten brukar vara hal. Det är branta slänter och mest lera. Man får ta spjärn mot fasta föremål som stenar, trädrötter och hålla i sig i det busksly som växer där, för att inte glida ned i vattnet. Eftersom det nu var fruset ovanpå lera och gamla löv var det extra halt och oförutsägbart. Det blev en hel del motion för hela kroppen.

Men det gick bra och jag tog inga onödiga risker. Försöker öva mig i tankegången att jag är en gammal tant och ingen ungdom längre. 😀

Samlade ihop en stor sopsäck full med plast och diverse annat, plus ett 20-tal pantburkar. Mest uppseendeväckande skräpet för dagen var en taklampa (vardagsrum) och en liten vattenmelon (som fick ligga kvar).

Svinkallt premiärbad i snålblåst

Det var i alla fall plusgrader i luften, tänkte jag. Packade ryggsäcken för bad och tågade ut till Gustafs­berg. Hade räknat ut att jag kunde byta om i lä på vandrar­hemmets veranda. Jag var tidigt ute, så det var knappt några andra flanörer ute.

Det blåste en frisk vind, milt sagt. Men jag har ju gjort det här förut…

Men det blev nog inte mer än någon minut i vattnet. Kallt! På grund av blåsten och vågorna var det svårt att få någon ro och slappna av.

Men nu är det i vart fall avklarat: årets premiärdopp. Har inte badat i havet sedan helgen före julafton.

På den vindstilla verandan fick jag däremot till en lugn stund medan jag njöt en het kopp te.

För mycket insulin höjer blodtrycket

Insulinresistens är boven bakom de flesta av dagens folksjukdomar. Det menar forskaren Ben Bikman, som vecklar ut sig i ämnet i boken Why we get sick. Han har läst metervis med forskningslitteratur, och sammanfattar sina upptäckter på ett begripligt språk (engelska).

Många sjukdomar orsakas, eller förvärras av, insulin­resistens, menar Bikman. Till exempel högt blodtryck, fetma, fettlever, demens, cancer, hjärt-kärlsjukdom. Det är sjukdomar som drabbar miljoner människor varje år.

Insulinresistens av långvarigt högt insulin

Insulin är ett livsnödvändigt hormon som har många funktioner i kroppen.

I första hand ska det hålla blodsockret på en lagom nivå. Både för höga och för låga värden kan skada kroppen. Högt blodsocker ökar mängden insulin, och lågt minskar insulinnivån.

Insulinet reglerar även inlagringen av fett i kroppen. Högt insulin stimulerar fettcellerna att ta upp blodsockret och omvandla det till fett. När insulinet sjunkit till en låg nivå kan kroppen i stället använda det lagrade fettet som bränsle.

Om man ofta har höga nivåer av insulin i kroppen börjar kroppens celler försvara sig genom att nedreglera sin mottaglighet för hormonet. Cellerna utvecklar en resistens mot insulin. Men om blodsockret fortfarande är högt kommer bukspottkörteln att utsöndra ännu mer insulin för att försöka reglera blodsockret. Insulinresistens leder med tiden till diabetes typ 2, men det kan ta lång tid.

Högt blodtryck är en vanlig åkomma

Var tredje vuxen svensk har högt blodtryck, som är en stark riskfaktor för att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Det höga trycket i ådrorna sätter press på hjärtat som får jobba hårt för att blodet ska cirkulera i kroppen. Med tiden leder det till att hjärtat börjar svikta.

Nära var tredje person i världen dör av hjärt-kärlsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, förtjockning av hjärtmuskeln, åderförkalkning.

Nästan alla som lider av högt blodtryck är insulinresistenta.  Därför kan diagnosen hypertoni (högt blodtryck) ses som ett första bevis på insulinresistens, menar Bikman.

Fakta | Vad är normalt blodtryck?

• • •  Max 120/80 är ett bra blodtryck.
    • Mellan 120-140 i övertryck och 80-90 i undertryck räknas som förstadium till högt blodtryck.
    • Mellan 140/90 och 160/100 räknas som lätt förhöjt.
    • Över 160/100 som måttligt förhöjt.
    • Över 180/110 är ett kraftigt förhöjt blodtryck.
    • Stor skillnad mellan över- och undertryck tyder på stela blodkärl, till exempel 170/85.

Därför ökar blodtrycket vid insulinresistens

Insulinresistens och höga nivåer av insulin i kroppen leder till högt blodtryck. Det sker på olika sätt. Bland annat genom att insulin påverkar ett annat hormon, aldosteron, på ett sätt som ökar blodvolymen, vilket kan öka blodtrycket.

Konstant högt insulin i kroppen leder på sikt även till att ådrornas väggar stimuleras till tillväxt. De blir tjockare, och det blir trängre för blodet att passera.

På insidan av blodådrorna finns celler som kan producera kväveoxid, ett ämne som fungerar kärlvidgande och ökar omkretsen på ådrorna. Men vid insulinresistens blir dessa celler mindre benägna att producera kväveoxid.

Ett obehandlat högt blodtryck leder på sikt till skador i form av styva blodkärl och åder­förkalkning, som i sin tur leda till stroke eller hjärtinfarkt:

Det visar sig att hos friska,  insulinkänsliga personer med normala insulinnivåer så fungerar insulin anti-inflammatoriskt. Men hos den insulinresistenta med ständigt höga nivåer av insulin kommer det i stället att aktivera inflammationer i ådrorna vilket ökar risken för åderförkalkning.

Högt blodtryck ökar också risken för hjärtsvikt, demens, försämrad blodcirkulation i benen. Blodkärlen i njurar, ögon och i benen kan också ta skada.

Risken för skador i hjärta, hjärna och kärlsystem ökar ju fler andra till­stånd och levnads­vanor man har som ökar risken.

Orsaker till högt blodtryck

Bidragande orsaker till högt blodtryck kan vara (enligt 1177):

• • Diet med mycket fett och socker.
  • Övervikt/fetma: att gå ned några kilo kan sänka blodtrycket och halterna av blodfetter och blodsocker. Regelbunden motion bidrar också till lägre blodtryck.
  • Hög alkoholkonsumtion.
  • Stress.
  • Vara utsatt för konstant buller eller andra miljöfaktorer.
  • Ärftliga anlag.

Tips för att minska insulinresistens

Ben Bikman menar att maten vi äter är det viktigaste verktyget för att råda bot på insulinresistens. Hans enkla plan:

• Kontrollera kolhydraterna (control carbohydrates): Dra ned på kolhydrater som höjer insulin: socker, spannmål, läsk, stärkelserika grönsaker och socker­rika frukter.
• Prioritera protein (prioritize protein): Viktiga byggstenar för kroppen som ger god mättnad.
• Fyll på med fett (fill with fat): Lagom. Har du redan en massa fett lagrat på kroppen behöver du inte lägga till stora mängder på tallriken.
• Kolla klockan (watch the clock): Nattfasta minst 12 timmar, och gärna 18 timmar ett par-tre gånger i veckan. Undvik mellanmål.
• Lägg sedan gärna till daglig fysisk aktivitet.

Olssons universum | Testa om du är insulinresistent

• ---

Referenser

1177. (2019). Högt blodtryck. Hämtad 2021-03-08 från https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/hjarta-och-blodkarl/blodtryck/hogt-blodtryck/

Bikman, B.T. (2020). Why we get sick: the hidden epidemic at the root of most chronic disease — and how to fight it. Dallas, TX: BenBella Books, Inc. https://libris.kb.se/bib/lzj7f6lsjc8wvhdb

Diet Doctor. (u å). Snabbkurs i blodtryck. Hämtad 2021-03-08 från https://www.dietdoctor.com/se/blodtryck

Diet Doctor. (2020). Allt du behöver veta om insulinresistens. Hämtad 2020-11-08 från https://www.dietdoctor.com/se/insulinresistens

World Economic Forum. (2020). Global deaths: This is how COVID-19 compares to other diseases. Hämtad 2021-03-08 från https://www.weforum.org/agenda/2020/05/how-many-people-die-each-day-covid-19-coronavirus/

Sakletarens söndag

I går satt jag framför Vasaloppet och femmilen mest hela dagen, så framåt eftermiddagen var en promenad av nöden, för att råda bot på träsmaken. Bästa skräpplockartången tog jag med mig. Ifall ifall. 😀

Jag upphör aldrig att förvånas över vad man kan finna när man går på skräp-jakt. Jag kom hem med två rejäla bärkassar med pantburkar: detta är en epidemi! En babyboll med inbyggd skallra och – hipp, hurra! – termoslocket till den prima termos jag hittade för något år sedan på ungefär samma ställe. Jag har tittat där flera gånger, för jag fick för att att det måste finnas ett.

På stigen mot Regementsparken stod tre skor: en herr-, en högklackad damsko och en barnsandal. Någon sorts installation? De fick stå kvar.

En rejäl spade låg i skogen ned mot ån hemmavid. Snavade över den när jag skulle ta en pantburk som jag fått span på lite längre bort. Jag släpade med mig den (tung!) och ställde i hyres­värdens depå, om de vill ha. Fastighetsskötaren bara skrattade när jag nämnde det för honom i morse när han tittade in i tvättstugan. Jag gissar att de inte gräver så mycket för hand…

Drygt 50 kronor i pantpeng blev belöningen. Och på hem­vägen från stan, hittade jag en oöppnad burk Carls­berg starköl, och en liten leksaksbil som kompis till den söta grävmaskinen jag plockade upp förra veckan. De får väl gå till loppis, tillsammans med de tre fina mössor som hittat tidigare i vinter.