Photo challenge: Walking along water

WordPress Photo Challenge ♦ This week, share a photo that relaxes you.

Publicerat i Uddevalla, Weekly Photo Challenge | 4 kommentarer

Bye-bye bostaden – vi ses till våren

2016-11-30-utflyttningFlyttade in hos mor igår. Det gick på en timme, med hjälp av en god vän som har bil och starka armar. Idag skulle jag tillbaka och fixa det sista.

Fastighetsskötaren hade lovat att komma med plast, som jag skulle täcka alla möblerna med. Ring bara, så kommer jag, sa han.

Och jag ringde: tre gånger och inget svar. Det var väl typiskt. Jag som åkt dit enkom för detta.

Men jag hänger inte läpp i första taget. Tog mig en sista kopp kaffe. Samlade ihop det allra sista och la på högen i vardagsrummet.

Till slut fick jag tag i karln. Han skickade en kollega, som kom ganska omgående, ringde på dörren och lämnade in en rulle plast: Du kan lämna tillbaka det som blir över.

Hrm, hade trott att jag skulle få hjälp, men där bedrog jag mig. Tröttsamt. Vilken tur att jag hade en trappstege, och mindes var jag hade packat in saxen… Det tog en timme av klipp och kliv, innan jag var klar med paketen. Då var jag rätt så svettig. Sa hejdå, lyan! och pep till stan.

På Willys träffade jag en granne som bott i mitt hus medan de renoverat kåken bredvid. Vi har hunnit bli lite bekanta. Nu hade han flyttat hem igen. Vi blev stående och pratade en lång stund: det var ingen ända på allt som han inte var nöjd med i sin lägenhet.

Till exempel hade de placerat toapappershållaren så långt från toan att frugan hans inte nådde när hon väl satt sig. Och i köket hängde elsladdar löst, för bänkbelysningen var inte uppsatt ännu. De hade glömt att täcka för fönsterrutorna när de slipade undersidan av balkongen ovanför.  Så rutorna hade blivit ”blästrade” och måste bytas ut. De hade haft ett sånt spring med hantverkare, och dörrar och fönster som stod öppna. Den stackars sjuka frun hade nästan blivit frostnupen.

2-tureborgsvagenPlasten som de täckt möblerna med hade elektrikern helt sonika rivit ned. Jag har fått dammtorka, må du tro, suckade den stackars grannen, som inte är någon ungdom längre. Och i köket fanns det knappt några lådor att lägga saker i längre. Och mer som jag har glömt.

Så nu vet du vad du har att vänta dig, skrattade han varnande innan vi tog adjö, önskade varandra god jul, och på återseende till våren.

Publicerat i Uddevalla | Märkt , , , | 11 kommentarer

Årets enda julpyssel

timmerbergsvagen-1julpyntGrannhuset börjar bli klart. Folk har börjat flytta tillbaka. Byggnadsställningarna försvann idag. och nu börjar de istället klä in mitt hus.

Det mesta i mitt hushåll ligger i kartonger så här dags. I tidigare inlägg har jag har gnällt över att det känns rörigt (Studenten samlar sig för stamrenovering ♦ Mer kaos än ordning och reda). Men allting är relativt. Häromdagen fick jag se hur en av mina grannar har det inne hos sig. Så nu klagar jag inte längre…

Det blir en tältsäng hos modern över vintern. Jag slipper tänka på julgardiner och pynt, utan kan ägna mig helhjärtat åt mina studier. Bara en enda liten juldekoration tar jag med: min nystickade Lovikka-kruka!

Publicerat i Pyssel | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Photo challenge: Christmas decorations

WordPress Photo Challenge: Show the one thing without which your holiday season could never be complete.

It’s not this time of year without Christmas lights!

bavean-2016-11-19

 

Publicerat i Uddevalla, Weekly Photo Challenge | Märkt , , , , | 11 kommentarer

Den tvålen vill jag inte ha

skylt-2Willys är min närmaste butik. Nu har jag handlat där så mycket att jag betraktar mig som stamkund. Och jag är tjenis med de flesta i kassan.

Nöjd kund, helt enkelt, med både sortiment och priser.

Idag fyndade jag till exempel Zoega kaffe för 19:90 per paket, och stearinljus för samma låga pris. Och prästost för 59:90 kilot. Det är billigt!

Men den här tvålen ville jag inte ha – trots ett lågt pris…

😀

Publicerat i Second hand & shopping | Märkt , | 3 kommentarer

En kofta i allra mjukaste getull

langkofta-2016-11-22Nästan tio grader varmt ute. Novembers väder har bjudit på kontraster. Bara enstaka högar återstår av all den snö som föll, och värsta vinterjackan får hänga i skamvrån.

Efter en förmiddag med ”läxor” bestämde jag mig för en tur till stan för att hämta och lämna böcker på bibblan. Det är skönt med lite promenad i dagsljus.

Eftersom det var tisdag unnade jag mig en sväng på Pingstkyrkans second hand. Vad det än blir shoppat, så är det inte dyrt. Och pengen går till behövande. Win-win.

Fast idag gjorde jag ett så sällsynt fint fynd att jag nästan skäms. På festblåse-stället hängde en svart, stickad långkofta i snygg form och fint skick. Den var så mjuk och len att jag först trodde att det var bomullsgarn.

Men när jag fiskade upp inner-etiketten visade sig att det var 100 procent kashmir-ull. Finare finns väl knappt?

Kashmir är underullsfibrer från tamgetter som lever i mycket kallt klimat. Storleken passade lagom, så den fick följa med hem. Så nu är jag redo för kyligt vinterväder, om det kashmirkoftaskulle bära till igen. (Svårt att fotografera svart, så bilderna gör inte koftan rättvisa.)

I vanlig ordning googlade jag på firmamärket: Kangra Cashmere. En italiensk firma.  Enligt hemsidan använder de bara den allra bästa ullen från getter i inre Mongoliet. En vanlig, kort stickad tröja i deras sortiment går på från en tusenlapp till två.

Den som prismärkte måtte inte ha haft en aning om vad det var för material i plagget. Vad jag betalade? 60 spänn.

Publicerat i Second hand & shopping | Märkt , , , , | 6 kommentarer

Studenten samlar sig för stamrenovering

Lördagkväll i lyan. ”Festar” på  hand­plockade blåbär från i somras. Det är allt som återstår i frysen. Med vispad grädde på, för all del. Brysselkål varvad i smör och olivolja till middag. Inte så spänstigt i skafferiet heller: örtte och hampafrön, typ.

koketSitter vid köksbordet med mina skoluppgifter. Skåpen är tomma så när som på det allra nödvändigaste för att fixa mat. Resten av mina kvadrat är ett ordnat kaos av kartonger. Senast den sista ska jag lämna lägenheten, för sedan kommer byggarna med sina släggor, och bankar ut badrum och kök. Fast det mesta av mina saker ska stå kvar. I vardags­rummet.

sovhornaJust nu sover jag på en madrass på golvet. Som att ligga i en sarkofag, där mellan elementet och två lager kartonger. Eftersom jag inte vill stressa var jag tvungen att börja i god tid, så jag vet att jag får till det med alla grejor.

Det måste vara minst 0,5 meter arbetsutrymme längs väggarna, och under takkontakten, för elektrikerns skull. Det ska bli jordade uttag överallt, så jag har bytt sladdar och kontakter på alla lampor. Tur att jag har 10 procents studentrabatt hos Clas Ohlson!

Allt bohag ska fösas ihop på mitten. Jag har ställt soffan ovanpå sängen och ska packa på med smått och gott både över och under: speglar, tvättställning, stolar. Bokhyllan är fylld till brädden med mindre kartonger, där jag packat in ömtåliga saker av glas och keramik. Sedan ska allt täckas med skyddsplast som hyresvärden kommer med.

Sist ska jag packa ned kläder, krukväxter och annat som jag måste ta med mig. Att planera garderob för fyra månader har varit en rysare. Blir det vargavinter eller ljummet?

vardagsrumMen just nu är jag fullt upptagen med mina kurser. Det är inte klokt vad det tar tid att tänka! Och skriva, med referenser till litteratur och vetenskapliga artiklar.

Kursen i beteendemedicinska teorier och modeller har varit stimulerande. Vi får applicera teorierna på våra vanligaste patienttyper. Då blir det väldigt tydligt hur det hänger ihop: varför människor gör som de gör, eller inte vill göra något alls.

Kursen i handledning av studenter har precis börjat. Igår hade vi föreläsning om normmedvetenhet. Jobbigt ämne, men säkert nyttigt. Första inlämningsuppgiften är att göra en SWOT-analys för att värdera sina starka och svaga sidor i rollen som handledare.

Fast som det känns just nu vet jag inte om jag någonsin kommer att återgå till mitt yrke. Bristen på arbetsterapeuter visar sig i att det dräller av tjänster att söka. Men att jobba i en verksamhet med vakanser vill jag inte utsätta mig för. Att jobba för två är inte min grej längre.

Publicerat i Om Olsson | Märkt , , | 11 kommentarer