Så blir du frisk och glad på äldre dar

Den som vill hålla sig frisk på äldre dagar bör fimpa cigaretten och i stället röra på sig så mycket som möjligt, enligt en aktuell studie.

Studien följde upp deltagare i en hälsostudie från 1999, för att undersöka vilka faktorer i 60-årsåldern som kunde kopplas till över­levnad två decennier senare och hur de mådde då.

Resultatet visade att:

• den viktigaste faktorn för överlevnad och hälsa efter 80 var att inte röka. Många av rökarna i den tidigare studien hade avlidit.
• Näst viktigast var en markör för hjärtproblem som kan ses i blodprov (anges inte i artikeln vilken).
• Viktig faktor därefter var midjemått och fysisk aktivitet.

Välmående och fysisk aktivitet går hand i hand

Hos de personer som fortfarande var i livet, kunde forskarna se att fysisk aktivitet i 60-årsåldern var den främsta framgångsfaktorn för ett hälsosamt liv efter 80 år.

På andra plats kom ett hälsosamt långtidsblodsocker.

När man sedan undersökte deras fysiska aktivitet och mående nu, i 80-årsåldern, visade resultatet att de som rörde på sig mer också mådde bättre. Till och med att stå upp lite mer, i stället för att sitta, var kopplat till större välbefinnande.

Forskarna menar att resultatet pekar på att det finns goda möjligheter för individen att själv påverka sin framtida hälsa. Och ur samhällets synpunkt är det viktigt att främja fysisk aktivitet och göra den möjlig när man planerar insatser för äldre.

Viktigt att få bestämma själv

I djupintervjuer med 52 av deltagarna framkom ytterligare faktorer som bidrar till väl­befinnande på ålderns höst: socialt sammanhang, god hälsa och funktionsnivå i vardagen, engagemang, känsla av frihet och att känna sig hemma.

Hemmet blir en central del av livet när man blir äldre, samtidigt som det kan bli svårare att klara sig själv. Det visade sig att de deltagare som var i behov av stöd och upplevde sig som en belastning för omgivningen mådde sämre.

Att stötta äldre att hitta ett sätt att hantera sina begränsningar är därför viktigt. De som accepterar sin situation på ett konstruktivt sätt mår bättre, menar forskarna.

Det är också viktigt för äldre att känna kontroll över beslut, om till exempel hemtjänst eller flytt till boende. De som tvingats flytta eller känt sig pressade att göra det mådde sämre.

---

Referenser

Dahlin Almevall, A. (2023). Healthy Ageing and Well-Being in Old Age (avhandling, Luleå tekniska universitet). Hämtad 2023-06-08 från https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-95755

Dumpade kläder blir berg i öknen

Vi köper allt fler plagg, och använder dem allt kortare tid. Textilier har blivit billigare i inköp, men det är miljön som betalar priset.

Nya textilier belastar miljön

Ett plagg har sin största miljöpåverkan när det tillverkas. Där sker till exempel den största delen av utsläppen av koldioxid (80 pro­cent). 

I Sverige köper varje person närmare 14 kilo nya textilier per år, mest kläder och hem­textil. Inköpen har ökat med över 40 procent de senaste fyra åren. 

Och vi använder textilierna bara 2,2 år, i genomsnitt. Sedan hamnar över hälften av dem i soporna och går till förbränning, där de orsakar ännu mer utsläpp av koldioxid.

Undersökningar visar att vi slänger kläder för att de är utslitna, urvuxna, trasiga, omoderna, eller för att vi tröttnat och för att garderoben är full. Mer än hälften av den hemtextil som slängs beräknas vara i användbart skick.

Att köpa begagnade kläder och hemtextil i second hand-butiken är betydligt mer miljö­vänligt än att köpa nytt. I genomsnitt lämnar vi 3,8 kilo textil till organisationer som samlar in (2016). Men vi köper bara 0,8 kilo second hand (2018).

Det finns ett överskott av begagnade textilier, där över 70 procent exporteras från Sverige för vidare sortering. Tyvärr blir stora mängder textilier till sopberg i fattigare länder. Sop­berg med material som inte är biologiskt nedbrytbara och som ofta innehåller kemiska produkter.

Ett gigantiskt berg av dumpade modekläder har nyligen hittats i Atacamaöknen i Chile, läser jag på Supermiljöbloggen. Och det är bara ett i raden.

Använd plaggen längre tid

Ju längre man använder sina inköpta plagg, desto bättre för miljön:

• Svensken använder en t-tröja i genomsnitt 30 gånger, och tvättar den 15 gånger under samma tid.
• Påverkan på miljön skulle nära nog halveras om man i stället använde den 60 gånger, och avstod från att köpa en ny tröja.
• Skötseln av plagget har liten påverkan på miljön: tvätt, tork- och strykning står bara för ungefär 3 procent av plaggets totala miljöpåverkan (gäller Sverige).

Läs mer: Naturvårdsverket | Tips och råd för hållbar textilkonsumtion 

---

Referenser

Naturvårdsverket. (2023). Så påverkar konsumtionen i Sverige. Hämtad 2023-06-05 från https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/textil/dagens-textila-floden-ar-en-global-miljoutmaning/sa-paverkar-konsumtionen-i-sverige/

Supermiljöbloggen. (2023). Textilberg tragisk följd av en växande klädkonsumtion. Hämtad 2023-06-02 från https://supermiljobloggen.se/nyheter/textilberg-tragisk-foljd-av-en-vaxande-kladkonsumtion/

Billigare vatten och el i maj

Maj: Månadens utgifter gick på cirka 9 850 kronor, trots årsbetalning av försäkring, frisörbesök och utefika. Bara en hundralapp över förra årets genom­snitt. Att hålla mig under 10 000 i månaden är jag nöjd med.

Elförbrukningen kostade mindre än på länge, 51 kronor. Vissa timmar kostade strömmen 0 kronor. Däremot hade elnätsavgiften gått upp en tia, till 191 kronor.

Mer träning på gymmet betyder att jag duschar där. Så utgiften för vatten var låga 43 kronor. Brukar ligga kring 60 kronor. 

Månadens livsmedel landade på strax över 2 100 kronor (mat, hem- och kroppsvård). 

Genomsnitt för kostnader per månad 2022.

Posten Övrigt blev cirka 1 800 kronor (Hälsa, Hemma, Presenter, Nöjen, Kläder och textil, Alkohol):

• Apotea fick en beställning på hälsomedel och kroppsvård, 360 kronor.
• Fick städpengar av mor, som sa att jag skulle köpa mig något jag önskade mig. Så det blev mineraler och proteinpulver från Bulk för över 700 kronor. 😀
• Fika med en vän, 240 kronor.
• Jag har försökt att hålla igen med inköp på loppis, men det går så där. Har köpt kläder och lite smått för 370 kronor.
• Blomjord till balkongen 80 kronor.

Intäkter: förutom städpeng har jag fått samlat 139 kronor i burk­pant under månaden.

---

Inlägg om min budget för 2023:

• Billigare vatten och el i maj
• Inga större utgifter i april
• Billigt leverne i mars
• Räkningarna hopade sig i februari
• Snål start på 2023

Tidigare år: 
Olssons universum | Lyckades leva ganska sparsamt 2022
Olssons universum | Så gick det att försöka leva snålt (2021)

Magnesium viktigt för blodsocker och insulin

Magnesium har många viktiga funktioner i kroppen. I ett tidigare inlägg beskrev jag att magnesium är bra för hjärnan. En annan viktig roll för magnesium är att reglera blod­sockret.

Mer insulin med mindre magnesium

Magnesium påverkar hur muskler och fettvävnad svarar på glukos (blodsocker). Om det råder brist på magnesium i cellerna på muskler och fettvävnad försämras upptaget av glukos från blodet. Högt blodsocker leder till ökade insulinnivåer.

Dessutom är det så att när bukspottkörtelns betaceller har brist på magnesium börjar de över­producera insulin. Detta sker även hos friska personer utan diabetes.

Ökade nivåer av blodsocker och insulin leder med tiden till insulinresistens. Och en följd av insulin­resistens är att mer magnesium försvinner ur kroppen via urin. Det bidrar till ytterligare lägre nivåer av detta näringsämne, och förvärrar den metaboliska situationen.

På sikt leder insulinresistens till ohälsa och som kan utvecklas till en mängd olika sjuk­domar, som fetma, diabetes, hjärt-kärlsjukdom, demens och depression.

Låga nivåer av magnesium är vanligt

I en artikel från Storbritannien beskrivs att:

• Cirka 10–30 procent av befolkningen har subklinisk magnesiumbrist. Subklinisk innebär en inte fullt utvecklad sjukdom, med inga eller mycket milda symtom.
• Ytterligare 20 procent av befolkningen har låga nivåer. 
• Mer än en fjärdedel av överviktiga och normalviktiga ungdomar har otillräckligt intag av magnesium.
• Magnesiumbrist hittades hos 84 procent av postmenopausala kvinnor med osteoporos (benskörhet).
• Lågt magnesium har setts hos många patienter med dåligt kontrollerad typ 2-diabetes.

Mindre metabolt syndrom med mer magnesium

Ett flertal studier pekar på att tillskott av magnesium bidrar till bättre blodsockerkontroll och mindre insulinresistens:

• 2021 gjordes en systematisk genomgång av 32 studier där man gav olika doser av magnesiumtillskott. Författarnas slutsats blev att extra magnesium resulterade i en stor minskning av kroppsmasseindex, BMI. Det berodde främst på att de deltagare som i början av försöken led av magnesiumbrist, insulinresistens och fetma fick en positiv effekt av tillskottet.

Svårt täcka behovet av magnesium med enbart kosten

Analys av stenåldersmänniskor ben tyder på att våra förfäder sannolikt konsumerade cirka 600 milligram (mg) magnesium per dag. Det är betydligt mer än dagens människor i den industrialiserade världen får i sig: vanligen från 200 mg, till 350 mg som mest.

I de studier som visat förbättrad insulinresistens har man gett magnesium som tillskott, och inte gjort en omläggning av kosten. Att få i sig tillräckligt med magnesium enbart genom mat kan vara svårt.

Flera faktorer kan påverka hur mycket magnesium vi får i oss:

• En del hävdar att magnesiumhalten i jordarna har minskat gradvis i takt med det moderna jordbruket, vilket ger lägre magnesiumhalt i livsmedel som kött, mejerier, spannmål, frukt och grönsaker.
• När livsmedel processas i industrin förlorar de upp till 80–90 av sitt innehåll av magnesium­.
• Även när man kokar livsmedel hemma försvinner en del magnesium till kokvattnet.
• Stress, koffein och mediciner kan minska upptaget av magnesium i kroppen.
• Olika ämnen i vegetabiliska livsmedel kan också försvåra upptag i kroppen, som till exempel fytater, oxalater och ligniner (kostfiber).

Blodprov ger inte alltid svar om brist

Kroppen innehåller cirka 25 gram magnesium. Det mesta finns i skelettet (60 procent), en femtedel i musklerna och en femtedel i annan mjuk vävnad.

Bara 1 procent av kroppens magnesium finns i blodet. Därför kan blodprov visa normal nivå, trots att det råder låg nivå eller brist i cellerna.

Läs mer om magnesiums hälsofördelar:

Olssons universum | Hjärnan krymper mindre med mer magnesium
Optimising Nutrition | High Magnesium Foods & Recipes
(Google-översatt till svenska: Mat och recept med hög magnesiumhalt)

---

Referenser

Sweeney, M. (2023). The role of magnesium in insulinresistance. Network Health Digest, June/July – 181. Hämtad 2023-05-20 från https://drive.google.com/file/d/1ASq7YShYZi7LXGTqvasrDL2Z1NJiWZSk/view

Hjärnan krymper mindre med mer magnesium

Magnesium har många viktiga funktioner i kroppen. Mineralet har en nyckelroll för energiomsättning och för leverns funktion. Det behövs för normal nerv- och muskelfunktion, produktion av protein, för omsättningen av kalcium, för immunfunktioner, för blodsocker­kontroll, för att reglera blodtryck och för att bilda gener korrekt.

Ny forskning tyder på att tillräckligt med magnesium i kosten är för­knippat med bättre kognitiv funktion på äldre dagar, och kan minska risken för att utveckla demens.

Hjärnan krymper med stigande ålder

Många människor får inte i sig rekommenderad mängd med magnesium via kosten, men magnesiumbrist är ovanligt. Däremot befarar forskare att ett för lågt intag över lång tid kan ge negativa konsekvenser.

I en aktuell studie har forskare undersökt kopplingen mellan magnesium och hjärnans storlek hos äldre.

I takt med att vi åldras krymper hjärnan, vilket påverkar kognitiv funktion. Forskarna fann att ett högre intag av magnesium i kosten saktade ned processen. De som fått i sig mer magnesium tidigare i livet hade större hjärnvolymer och färre skador på hjärnans vita substans.

Forskarna menar att ett högre intag av magnesium tidigare i livet kan skydda mot sjuk­domar i hjärnan och kognitiv försämring senare i livet:

”En ökning av magnesiumintaget med 41 procent kan leda till mindre ålders­relaterad hjärnkrympning, vilket är förknippat med bättre kognitiv funktion, och lägre risk för demens eller försenad demens senare i livet”, säger en av forskarna i en artikel.

”Där­för borde människor i alla åldrar vara mer uppmärksamma på sitt magnesium­intag. Särskilt som demens är en sjukdom som förväntas öka drama­tiskt.”

En annan iakttagelse i studien var att de skyddande effekterna av mer magnesium i kosten verkar gynna kvinnor mer än män, och mer hos kvinnor efter klimakteriet än före. Det kan bero på magnesiums antiinflammatoriska effekt, spekulerar man.

Inflammationen i hjärnan tenderar att öka med stigande ålder, samtidigt som riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom ökar. Därför är det möjligt att kvinnor efter klimakteriet får större för­del av magnesiums antiinflammatoriska effekt, än gruppen fertila kvinnor, som  i allmän­het har lägre inflammationsnivåer.

Så gynnar magnesium hjärnhälsa

Hög nivå av magnesium i hjärnan har flera fördelar. Det har visat sig sänka oxidativ stress och systemisk inflammation, förbättra synaptisk plasticitet och motverka andra meka­nismer som leder till att nervceller i hjärnan förtvinar.

• En stor studie undersökte drygt tusen medelålders individer som följdes under 17 år. Den visade att gruppen med högst intag av magnesium i kosten (≥ 196 mg/dag) hade 37 procents minskad risk att utveckla demens jämfört med den grupp som hade lägst (≤ 174 mg/dag).
• Undersökningar av individer utan demens i åldern 60+ tyder på att högre intag av magnesium (≥ 434 mg) är kopplat till en lägre risk att utveckla mild kognitiv svikt.
• Nyare demensforskning har visat att råttor som fått tillskott av magnesium i sitt dricks­vatten visade bättre hjärnhälsa än kontrollgruppen: mindre förlust av synapser, färre amyloidplack i hippocampus (minnescentrum) och förbättrad inlärning och minne.

Magnesium är också kopplat till bättre hjärt-kärlhälsa: tillskott har visat sig sänka blod­trycket i andra studier. Högt blodtryck är en känd riskfaktor för demens. Däremot kunde man i den aktuella studien inte se ett lägre blodtryck hos de som åt mer magnesium.

Hur mycket magnesium?

• Livsmedelsverkets rekommendation för magnesium är 280 milligram (mg) per dag för kvinnor över 14 år, och 350 mg för män över 14 år.
• EFSA, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, menar att kvinnor behöver mer: 300 mg per dag.
• I USA är rekommendationen högre ändå: 310–320 mg för kvinnor och 400–420 mg för män beroende på ålder.

Forskarna i den aktuella studien menar att deras modeller pekar på att skillnaden i hjärn­volym hos de som fick i sig över 550 mg per dag, jämfört med ett normalt intag på cirka 350 mg, motsvarar cirka ett års åldrande hos en befolkning med medelåldern 55 år.

Magnesium i mat

Magnesium finns i bladgrönsaker, fullkornsprodukter, baljväxter, kött, fisk och skal­djur. Nötter och frön ger mycket magnesium: en handfull mandlar på 30 gram ger över 80 mg magnesium. En del magnesium kommer via dricksvattnet, i genomsnitt 3 mg magnesium per liter.

Olika former av kosttillskott

Extra magnesium kan intas som kosttillskott, där vissa sorter är lättare för kroppen att ta upp:

• Magnesiumcitrat är ett av de vanligaste, och har bra biotillgänglighet och upptag.
• Bra upptag har även magnesium i kombinationen -malat, -treonat, -glycinat, -bis­glycinat och -orotat.
• Magnesiumoxid är ofta billigt, men har väldigt dåligt upptag.
• Magnesiumsulfat har också ganska dåligt upptag.

Vissa magnesiumtillskott i höga doser kan ge diarré.

---

Referenser

Alateeq, K., Walsh, E.I. & Cherbuin, N. Dietary magnesium intake is related to larger brain volumes and lower white matter lesions with notable sex differences. Eur J Nutr (2023). Hämtad 2023-05-16 från https://link.springer.com/article/10.1007/s00394-023-03123-x

Bravo, M, Simón, J, González-Recio, I, Martinez-Cruz,L A, Goikoetxea-Usandizaga N, Martínez-Chantar,M L. (2023). Magnesium and liver metabolism through the lifespan. Advances in Nutrition. ISSN 2161-8313, https://doi.org/10.1016/j.advnut.2023.05.009. Hämtad 2023-05-19 från https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2161831323003149

Kirkland AE, Sarlo GL, Holton KF. The Role of Magnesium in Neurological Disorders. Nutrients. 2018 Jun 6;10(6):730. doi: 10.3390/nu10060730. PMID: 29882776; PMCID: PMC6024559. Hämtad 2023-05-16 https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6024559/

Livsmedelsverket. (2023). Magnesium. Hämtad 2023-05-17 från https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/naringsamne/salt-och-mineraler1/magnesium

Neuroscience. (2023). A Higher Dose of Magnesium Each Day Keeps Dementia at Bay. Hämtad 2023-05-16 från https://neurosciencenews.com/magnesium-dementia-22853/

Styrkelabbet. (2021). Magnesium och magnesiumtillskott: allt du behöver veta. Hämtad 2023-05-17 från https://www.styrkelabbet.se/magnesium/

Fortfarande ingen buss i mitt kvarter

Min gata blir färdigrenoverad först i september 2023, och inte till sommaren som man beräknade till att börja med, läser jag på kommunen hemsida. Ännu en sommar med gatuarbeten, alltså.

Häromdagen hörde jag en ilsken granne som stod och röt åt jobbarna från sin balkong. Det är väl inte så muntert att bo vägg i vägg med brummande grävmaskiner, och den där hemska mackapären som plattar till gruset. Fattar ärligt talat inte hur någon vill ha det som arbetsuppgift.

Asfalterat men trottoar och busshållplats saknas.

Nu är i vart fall alla gropar igenfyllda, och asfalt har lagts på, hela vägen upp i backen. Men det saknas belysning, gång- och cykelbana, och busshållplatser. Bussen kör fort­farande på andra sidan ån. Det är sagt att den ska återkomma efter vecka 22, så jag väntar med spänning.

Däremot glädjer mig åt de farthinder som nu omringar korsningen, där bilisterna brukar gasa på. Vid de nya busshållplatserna kommer ingen att kunna köra förbi medan bussen stannar på på- och avstigning. Det kommer säkert att irritera en del, men jag tycker det är bra, och säkrare för oss som åker kollektivt.

Fler inlägg om Tureborgsvägen

• Fortfarande ingen buss i mitt kvarter
• Snart klart på gatan utanför
• Vaknar till grävmaskiner var morgon
• Ingen buss på många veckor
• Busshållplatsen försvann från korsningen
• Hopp om asfaltering snart
• Nu ser jag vägarbetet från mitt fönster
• Snart når grävskoporna min gata
• Halva gatan nu uppgrävd
• Min gata har blivit en grusgrop
• Vad jag får för skattepengarna

Goda skäl att hålla koll på blodtrycket

Så länge jag sköter motionen så är blodtrycket bra. Men kring påsken, när det blev för lite fysiskt aktivitet och samtidigt för mycket godsaker och en del alkohol så började det genast att krypa uppåt.

Högt blodtryck är ingen sjukdom i sig, men ökar risken för många sjukdomar, som till exempel stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt, njursjukdom och demens. Därför finns det goda skäl att regelbundet hålla koll på sitt blodtryck.

1177 skriver att den som är över 45 år bör testa sitt blodtryck en gång om året. Men nu när det finns så bra apparater för hemmabruk, är det enkelt att göra det oftare. 

Vad är lagom blodtryck?

Graf länkad från Diet Doctors hemsida.

Max 120/80 mm Hg är ett bra blodtryck. Den första siffran är det systoliska trycket: trycket när hjärtat pumpar ut blodet.

Diastoliska trycket är den andra siffran: det tryck som finns kvar i kärlen mellan hjärtslagen.

Enligt 1177 bör blodtrycket vara under 140/90 mm Hg, när det mäts inom vården. Mäter man hemma bör det vara under 135/85.

Blodtryck under 90/60 räknas som lågt, men bara om man sam­tidigt upplever symtom, till exem­pel yrsel.

Mitt blodtryck

• Före påskens utsvävningar låg blodtrycket på 110/71 mm Hg.
• Sedan steg det till 126/79.
• Men nu när jag varit duktig ett par veckor är det tillbaka på 110/71.

Läs mer: 
Olssons universum | För mycket insulin höjer blodtrycket
Olssons universum | Allt fler äter medicin mot högt blodtryck

---

Referenser

1177. (2022). Högt blodtryck. Hämtad 2023-05-14 från https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/hjarta-och-blodkarl/blodtryck/hogt-blodtryck/

Diet Doctor. (u å). Vad är normalt blodtryck? Hämtad 2023-05-14 från https://www.dietdoctor.com/se/blodtryck/normalt

Diet Doctor. (2022). Snabbkurs i blodtryck. Hämtad 2023-05-16 från https://www.dietdoctor.com/se/blodtryck

Fasta + protein effektivare än kaloribegränsning

Ännu en studie som visar att fasta och mer protein ger bättre resultat än att dra ned på kalorierna, för den som vill tappa fett och gå ned i vikt.

I den aktuella studien jämförde forskarna två olika dietmetoder:

• periodisk fasta och större andel protein i kosten (IF-P),
• kaloribegränsad diet (CR).

Deltagarnas energiintag beräknades utifrån individuellt behov och aktivitetsnivå. Studien pågick i åtta veckor.

Resultatet

Båda grupperna gick ned i vikt, tappade fett, och upplevde minskad hunger. Men effekten var betydligt större för deltagarna i den grupp som fastade periodiskt och åt mer protein.

• Fastegruppens viktnedgång var i snitt drygt 9 procent, mot 5 procent för kalori­gruppen.
• Fastegruppen förlorade också mer fett:
  • bukfett: −33 procent mot −15,8 procent.
  • kroppsfett totalt: −16 procent mot −9 procent.
• Fettfri massa minskade i absoluta tal, men andelen fettfri massa i relation till kropps­vikt ökade. Den ökade mer för fastegruppen: 6 procent mot 3 procent.
• Ett annat positivt resultat för deltagarna i fastegruppen var att de upplevde betydligt bättre mättnad och mindre hunger jämfört med de som begränsade sina kalorier: −17 procent mot −1 procent.

Båda dieterna gav förbättrad hjärt-kärlhälsa: lägre blodtryck och lägre blodfetter. Här sågs ingen större skillnad mellan grupperna.

Forskarnas slutsats är att båda dietmetoder fungerar bra för viktnedgång men att periodisk fasta med högt proteinintag är vassare.

I artikeln beskrivs att periodisk fasta är känt för att ha samband med förbättrad kropps­samman­sättning, som kan gynna ämnesomsättning och kardiometabol hälsa. Till exempel genom ökad fettförbränning, bättre insulinkänslighet, mer fettfri kroppsmassa och mer autofagi, samt mindre inflammation och mindre oxidativ stress.

Så fastade deltagarna i studien

Fastegruppen delades in i två, under första halvan av försöket:

• En grupp fastade en dag i veckan, 36 timmar totalt. Under fastedagen åt de 400 kalorier i form av snacks och kosttillskott, och åt en proteinfokuserad matsedel övriga dagar i veckan (IF1-P).
• Den andra gruppen fastade två dagar i sträck, 60 timmar totalt. De åt proteinfokuserat övriga dagar i veckan, Under fastedagarna fick de i sig 500 kalorier per dag (IF2-P).

Efter fyra veckor fastade båda grupper en dag i veckan (36 timmar).

Exempel på vad de åt under fastedagarna:

Proteinfokuserad diet innebar 35 procent protein, 35 procent kolhydrater och 30 procent fett.

• För män: 158 gram protein per dag, totalt energiintag cirka 1 800 kalorier.
• För kvinnor: 115 gram protein per dag, totalt energiintag cirka 1 450 kalorier.

Kaloribegränsad hjärtvänlig diet innebar 50–60 procent kolhydrater, mindre än 35 procent fett, 20–30 gram fiber och mindre än 50 gram socker per dag. Cirka 1 500 kalorier för män och cirka 1 200 kalorier per dag för kvinnor.

Exempel på båda dieterna.

---

Referenser

Arciero, PJ, Poe, M, Mohr, AE, et al. Intermittent fasting and protein pacing are superior to caloric restriction for weight and visceral fat loss. Obesity (Silver Spring). 2023; 31( Suppl. 1): 139- 149. doi:10.1002/oby.23660. Hämtad 2023-05-09 från https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/oby.23660

Nu är luktärterna på plats

I kalla februari satt jag och drömde om luktärter på bal­kongen. När solen började titta fram satte jag mina inköpta fröer i så­jord, enligt råd från en läsare.

Skotten kom upp ganska rappt, och har fått stå ute de senaste veckorna, för att inte dra i väg och bli rangliga. Därför blev det aktuellt att skaffa lite mer näringsrik jord och fylla upp balkong­lådan.

Att frakta en säck med 40 liter jord på pakethållaren visade sig ha sina svårigheter. Bara att få upp den visade sig vara riktigt besvärligt, eftersom jag var tvungen att hålla upp pakethållarens metallspänne med ena handen samtidigt som jag lyfte den tunga påsen. Och när jag väl fått upp den ville allt bara välta, eftersom det blev övervikt åt ena hållet när cykeln stod parkerad med stödet.

Väldigt försiktigt trampade jag hemåt från Coop, med min norska jordpåse fastspänd där­bak. På vägen fick jag för mig att kliva av för att plocka upp en slängd returburk… och då välte naturligtvis hela ekipaget med ett brak. Men påsen höll. 😀

När jag kom hem var det flödande sol på balkongen, och +23 enligt termometern. Alldeles för hett för en vinterbadare. Så vårbruket fick anstå till lite senare på kvällen.

Omskolningen var inget större jobb. Däremot fick jag ägna en god stund åt att städa efteråt. Varför blir det alltid så skräpigt när när man grejar med jord? Men nu är plantorna på plats och jag håller tummarna för att de ska ta sig.

Brister i kunskap om klimakteriet

Klimakteriet passerar ofta inte obemärkt, och många kvinnor upplever någon form av besvär kring denna period i livet.

För egen del har jag inte varit så allvarligt drabbad, och klarat mig med egenvård efter att ha läst på.

Vanliga besvär är värmevallningar eller svettningar, liksom problem med sömnen. Det drabbar mer än hälften, enligt en undersökning. Många upplever också led-, muskel- och ryggbesvär samt sexuella besvär.

Många kvinnor söker hjälp hos vården. Men där brister det i kunskap om ämnet, konstaterar Social­styrelsen. Vården behöver bli bättre på att ge råd och behandling vid klimakterie­besvär.

Nu kommer Läkartidningen med ett ABC om klimakterievård, riktad till vårdgivare. Den är läsvärd även för en intresserad allmänhet.

---

Referenser

Läkartidningen. (2023). ABC om Klimakterievård. Hämtad 2023-05-03 från https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/medicinens-abc/2023/05/abc-om-klimakterievard   (som PDF https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/2023/03/22123.pdf)

Socialstyrelsen. (2021). Vanligt med klimakteriebesvär – men information och kunskap brister. Hämtad 2023-05-08 från https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/vanligt-med-klimakteriebesvar–men-information-och-kunskap-brister/